Calma
Antihistaminer för systemiskt bruk
Aktiva substanser Dimenhydrinat
Dosering
Vuxna och barn från 12 år:
Ett tuggummi tuggas väl i minst 10 minuter. Om illamående trots allt uppkommer kan ytterligare ett tuggummi tuggas efter 30 minuter. Detta kan upprepas ytterligare en gång. Ett tuggummi bör helst tas 15-30 minuter före resa påbörjas.
Maximal daglig dos är 4 tuggummin. Tuggummit är inte avsett att sväljas.
Pediatrisk population:
Calma rekommenderas inte till barn under 12 år beroende på otillräckliga data avseende säkerhet och effekt.
Kontraindikationer
Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Förteckning över hjälpämnen. Fenylketonuri.
Akuta astmaanfall.
Porfyri.
Glaukom med smal kammarvinkel.
Svåra fall av prostatahypertrofi eller blåshalsobstruktion med resturin, där fullständig urinstämma (obstruktiv anuri) befaras kunna inträda.
Indikationer
Profylaktisk behandling av kinetos (åksjuka).
Varningar och försiktighet
Försiktighet skall iakttagas vid behandling av patienter med följande tillstånd:
kroniska lungproblem och astma
mindre utpräglade fall av prostatahypertrofi och blåshalsobstruktion pyloroduodenal obstruktion krampanfall (epilepsi, eklampsi) cerebrovaskulär insufficiens feokromocytom alkoholmissbruk nedsatt njurfunktion svårt nedsatt leverfunktion hjärtarytmi
Detta läkemedel innehåller aspartam som är en fenylalaninkälla. Det kan vara skadligt för personer med fenylketonuri (PKU). Se avsnitt Kontraindikationer.
Calma innehåller laktos, glukos, sackaros och sorbitol Patienter med något av följande sällsynta, ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: hereditär fruktosintolerans, galaktosintolerans, total laktasbrist, glukos-galaktosmalabsorption eller sukras- isomaltas-brist.
Calma innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per tuggummi, d.v.s. är näst intill ”natriumfritt”.
Biverkningar
Biverkningarna av Calma hänför sig till de farmakologiska effekterna av dimenhydrinat. Vissa personer kan uppleva en kortvarig, övergående domningskänsla i munnen.
Biverkningsfrekvensen definieras som mycket vanliga (>1/10), vanliga (≥1/100, <1/10), mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100), sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000), mycket sällsynta (<1/10 000) eller ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).
| Organklass | Frekvens | Biverkan |
| Centrala och perifera nervsystemet | Ingen känd frekvens | Dåsighet, yrsel, huvudvärk, koordinationsproblem, darrningar |
| Ögon | Ingen känd frekvens | Synstörningar |
| Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum | Ingen känd frekvens | Torr nässlemhinna |
| Magtarmkanalen | Ingen känd frekvens | Illamående, kräkningar, buksmärtor, förstoppning eller diarré, muntorrhet |
| Hud och subkutan vävnad | Ingen känd frekvens | Allergiska hudreaktioner, ljuskänslighetsreaktioner |
| Njurar och urinvägar | Ingen känd frekvens | Svårighet att urinera |
Rapportering av misstänkta biverkningar
Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till (se detaljer nedan).
Läkemedelsverket Box 26 751 03 Uppsala www.lakemedelsverket.se
Farmakodynamik
Farmakoterapeutisk grupp: Antihistaminer för systemiskt bruk ATC-kod: R06AA11
Dimenhydrinat är en histaminantagonist som tillhör gruppen etanolaminer. Dimenhydrinat verkar genom kompetitiv antagonism vid effektorcellernas H1-receptorer.
Dimenhydrinat har kurativ och profylaktisk effekt vid illamående och kräkningar. Substansen har sedativ och antikolinerg effekt. Effekten varar i 3-6 timmar. Dimenhydrinat verkar även lokalanestetiskt.
Interaktioner
Den sederande effekten av dimenhydrinat förstärks vid samtidigt intag av centralt dämpande medel, såsom psykofarmaka, hypnotika, sedativa, anxiolytika, sederande analgetika och alkohol. Antikolinergika kan förstärka den antikolinerga effekten av dimenhydrinat.
MAO-hämmare kan förstärka den antikolinerga effekten av dimenhydrinat.
Dimenhydrinat kan maskera aminoglykocidantibiotikans ototoxicitet.
Difenhydramin hämmar leverenzymet CYP2D6, vilket kan leda till ökad exponering av CYP2D6- substrat såsom β-blockerare, antidepressiva och neuroleptika.
Allergitest kan ge falska negativa svar.
Förhöjda värden av teofyllin i plasma kan erhållas med radioimmunologiska eller enzymimmunologiska tester.
Graviditet och amning
Graviditet
Djurstudier är ofullständiga vad gäller effekter på embryonal- och fosterutveckling. Klinisk erfarenhet från gravida kvinnor är begränsad. Under graviditet bör Calma endast användas efter särskilt övervägande. Under de sista graviditetsveckorna skall Calma inte användas då det finns risk att dimenhydrinat kan åstadkomma sammandragningar.
Amning
Dimenhydrinat passerar över i modersmjölk men risk för påverkan på barnet synes osannolik med terapeutiska doser.
Trafik och maskiner
Calma kan ha effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Calma kan försämra reaktionsförmågan, vilket bör beaktas då skärpt uppmärksamhet krävs.
Överdosering
Toxicitet: 700 mg till 2-åring och 7,5 g till vuxen gav letal intoxikation. 400 mg till 1-åring gav efter sen ventrikeltömning måttlig intoxikation. 3 g till 15-åring gav efter ventrikeltömning allvarlig intoxikation. 800 mg till vuxen gav måttlig intoxikation. 19-årig kvinna avled efter att (i suicidalt syfte) ha intagit 5 g.
Symtom:
Somnolens, medvetslöshet och/eller excitation (främst hos barn). Ataxi, tremor, huvudvärk, hallucinationer, kramper. Muntorrhet, flush, hypertermi, mydriasis. Urinretention. Takykardi, vid massiva doser ev blodtrycksfall och arytmier. Illamående och kräkningar.
Behandling:
Om befogat ventrikeltömning (kräkningsprovokation lönar sig endast i tidigt skede då dimenhydrinat har antiemetisk effekt, därför i regel ventrikelsköljning), kol. Vid kramper och akuta dystonier diazepam 5-10 mg intravenöst (barn 0,1-0,2 mg/kg). Vid uttalade centrala antikolinerga symtom (excitation, hallucinationer) ev fysostigmin 0,5-2 mg intravenöst (barn 0,02-0,04 mg/kg), dosen ges under minst 2 minuter, titreras fram och kan upprepas efter 30-60 min (atropin tillgängligt för reversering av ev fysostigminbiverkningar).
Fysostigmin kan även ges som kontinuerlig infusion. Vid blodtrycksfall intravenös vätsketillförsel och vid behov noradrenalin i långsam infusion (initialt 0,05 mikrogram/kg/min, ökas vid behov med 0,05 mikrogram/kg/min var 10:e min) eller dopamininfusion (initialdos 2-5 mikrogram/kg/min). Sörj för god diures. Respiratorbehandling och övrig symtomatisk terapi vid behov.
5 Farmakologiska egenskaper
Farmakokinetik
Absorption
Dimenhydrinat absorberas snabbt och komplett efter oral administrering men genomgår därefter omfattande första-passage-metabolism. Biotillgängligheten är 40-70%. Efter oral tillförsel nås maximal plasmakoncentration efter cirka 2 timmar. Dimenhydrinat dissocierar till difenhydramin och 8-kloroteofyllin i blod.
Distribution, metabolism och eliminering
Difenhydramin distribueras i stor utsträckning i kroppen, inklusive centrala nervsystemet. Terapeutiska plasmanivåer är 25-50 ng/ml. Difenhydramin metaboliseras i levern till ett flertal metaboliter. Halveringstiden i plasma är 3,4-9,3 timmar efter oral administrering. Clearance är 8,7±0,5 ml min-1 kg-1. Dimenhydrinat utsöndras renalt, men endast 4-5% är oförändrat difenhydramin, medan resten utsöndras som olika metaboliter.
Speciella patientgrupper
Patienter med nedsatt leverfunktion har förlängd halveringstid av dimenhydrinat. H1-antihistaminer elimineras generellt snabbare hos barn. Distributionsvolym och clearance är större hos orientaliska personer än hos kaukasier, med lägre exponering som följd av samma dos.
Prekliniska säkerhetsuppgifter
Det finns inga prekliniska data av relevans för säkerhetsbedömningen utöver vad som redan beaktats i produktresumén.
6 Farmaceutiska uppgifter
Förteckning över hjälpämnen
Aspartam kalciumkarbonat dextrin dimetylaminoetylmetylmetakrylat metyl-(butyl)metakrylatsampolymer gummibas hårdfett glukos, flytande kaliumdihydrogenfosfat kiseldioxid, vattenfri, kolloidal makrogol magnesiumoxid lätt magnesiumstearat mentol metakrylsyra-metakrylatsampolymer (1:2)
Montane gykolvax pepparmintsmak (innehållande laktos) povidon sackarinnatrium sackaros sorbitol talk titandioxid (E171) vax, vitt
Inkompatibiliteter
Ej relevant.
Hållbarhet
30 månader.
Särskilda förvaringsanvisningar
Förvaras vid högst 25˚C.
Alla styrkors förpackningar
Blisterförpackning PVC/ PVDC och aluminiumfolie
Förpackningsstorlekar: 2, 10 och 20 tuggummin
Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.
Särskilda anvisningar för destruktion
Inga särskilda anvisningar.
Innehavare av godkännande för försäljning
Cooper Consumer Health B.V.
Verrijn Stuartweg 60, 1112AX Diemen Nederländerna
Nummer på godkännande för försäljning
19880
Datum för första godkännande/förnyat godkännande
Datum för det första godkännandet: 19 maj 2006
Datum för den senaste förnyelsen: 19 maj 2011
Datum för översyn av produktresumén
2025-10-31
Förpackningar 1
Förpackningarna följer dina sökinställningar för tillhandahålls ej och avregistrerade läkemedel.
Inga förpackningar visas med dina nuvarande sökinställningar.
10 styckenReceptfritt · BlisterPris saknas
- Högkostnadsskydd
- Ingen förmån
- Innehåller latex
- Nej
- Utbytbar
- Nej
- Förskrivningsrätt
- Läkare
- Varunummer
- 054060
- NPL-förpacknings-ID
- 20031007100022
- NPL-ID
- 20040607003275
2 styckenReceptfritt · BlisterTillhandahålls ejPris saknas
- Högkostnadsskydd
- Ingen förmån
- Innehåller latex
- Nej
- Utbytbar
- Nej
- Förskrivningsrätt
- Läkare
- Varunummer
- 104637
- NPL-förpacknings-ID
- 20120123100013
- NPL-ID
- 20040607003275
20 styckenReceptfritt · BlisterTillhandahålls ejPris saknas
- Högkostnadsskydd
- Ingen förmån
- Innehåller latex
- Nej
- Utbytbar
- Nej
- Förskrivningsrätt
- Läkare
- Varunummer
- 054069
- NPL-förpacknings-ID
- 20031007100039
- NPL-ID
- 20040607003275
Innehåll
| Substans | Roll | Mängd | Beskrivning |
|---|---|---|---|
| Dimenhydrinat | Aktiv beståndsdel | 20.000 03 EQ | — |
| Aspartam | Hjälpämne | - | — |
| Glukos, flytande | Hjälpämne | - | — |
| Sorbitol | Hjälpämne | - | — |
| Sackaros | Hjälpämne | - | — |
| Butylhydroxitoluen | Hjälpämne | - | — |
| Laktosmonohydrat | Hjälpämne | - | — |
Källor: Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten Senast kontrollerad: