.

Chenodeoxycholic acid leadiant

Gall- och leverterapi, gallsyror och derivat

Aktiva substanser Kenodeoxicholsyra

Styrka och beredningsform
ReceptbelagtUtökad övervakning

Alla avsnitt

Dosering

Behandling ska initieras och övervakas av läkare med erfarenhet av att behandla CTX eller medfödda fel i syntesen av primära gallsyror.

Dosjustering krävs vid behandlingsstart och kolestanolnivåer i serum och/eller gallalkoholer i urinen kontrolleras var tredje månad fram till dess metabolisk kontroll uppnåtts och därefter årligen. Den lägsta dosen av kenodeoxicholsyra som effektivt sänker kolestanolnivåer i serum och/eller gallalkoholer i urinen till nivåer inom det normala intervallet ska väljas. Leverfunktionen ska övervakas. Samtidig höjning av leverenzymer över normala nivåer kan tyda på överdosering. Efter inledningsperioden ska kolestanol, gallalkoholer i urinen och leverfunktionen fastställas åtminstone en gång per år, och dosen ska justeras i enlighet med detta (se avsnitt Varningar och försiktighet). Ytterligare eller mer frekventa undersökningar kan behöva göras för att övervaka behandlingen under perioder med snabb tillväxt, samtidig sjukdom och graviditet (se avsnitt Graviditet och amning).

Vid uteblivet behandlingssvar på monoterapi med kenodeoxicholsyra, bör andra behandlingsalternativ beaktas.

Dosering

Vuxna

Startdosen för vuxna är 750 mg/dag, uppdelat på tre doser, förutsatt att det räcker för att normalisera kolestanol i serum och/eller gallalkoholer i urinen. Den dagliga dosen kan sedan ökas i steg om

250 mg till högst 1 000 mg/dag om nivåerna av kolestanol i serum och/eller gallalkoholer i urinen fortfarande är förhöjda.

Pediatrisk population (1 månad-18 år) Startdosen för barn är 5 mg/kg/dag uppdelat på tre doser. Om den beräknade dosen inte är en multipel av 250 mg, ska den närmaste dosen under den maximala dosen 15 mg/kg/dag väljas, förutsatt att den är tillräcklig för att normalisera kolestanol i serum och/eller gallalkoholer i urinen.

Nyfödda som är yngre än en månad

Säkerhet och effekt för nyfödda som är yngre än en månad har inte fastställts. Begränsade säkerhetsdata är tillgängliga (se avsnitt Biverkningar).

Missad dos

Om en dos missas ska patienten ta nästa dos vid den planerade tiden. Patienten ska inte ta dubbel dos för att kompensera för den missade dosen.

Särskilda populationer

Äldre patienter (≥ 65 år)

Ingen dosjustering behövs.

Nedsatt njurfunktion

Inga data finns tillgängliga för patienter med nedsatt njurfunktion. Dessa patienter bör övervakas noga och dosen ska titreras individuellt.

Nedsatt leverfunktion

Inga data finns tillgängliga för patienter med nedsatt leverfunktion. Dessa patienter bör övervakas noga och dosen ska titreras individuellt.

Administreringssätt

Oral användning. Kapslar med kenodeoxicholsyra kan tas med eller utan mat. De hårda kapslarna ska sväljas hela med tillräckligt med vatten vid ungefär samma tid varje dag.

För spädbarn och barn som inte kan svälja kapslar kan man öppna kapslarna försiktigt och tillsätta innehållet till natriumbikarbonatlösning 8,4 %, se avsnitt Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering.

Kontraindikationer

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

Indikationer

Chenodeoxycholic acid är avsett för att behandla medfödda rubbningar i syntesen av primära gallsyror beroende på brist på sterol 27-hydroxylas (i form av cerebrotendinös xantomatos [CTX]) hos spädbarn, barn och ungdomar från 1 månad till 18 år och vuxna.

Varningar och försiktighet

Övervakning

Efter inledningsperioden ska kolestanol, gallalkoholer i urinen och leverfunktionen fastställas åtminstone en gång per år, och dosen ska justeras i enlighet med detta (se avsnitt Dosering). Ytterligare eller mer frekventa undersökningar kan behöva göras för att övervaka behandlingen under perioder med snabb tillväxt, samtidig sjukdom och graviditet (se avsnitt Graviditet och amning).

Samtidig administrering av kenodeoxicholsyra och andra läkemedel

Samtidig administrering med ciklosporin, sirolimus eller fenobarbital rekommenderas inte. Se avsnitt Interaktioner för mer information.

Kolestipol eller antacida som innehåller aluminiumhydroxid och/eller smektit (aluminiumoxid) ska tas antingen 2 timmar före eller efter intaget av kenodeoxicholsyra, se avsnitt Interaktioner för mer information.

Kenodeoxicholsyra ska tas antingen en timme före kolestyramin eller 4–6 timmar efter, se avsnitt Interaktioner för mer information.

Samtidig administrering med p-piller rekommenderas inte, se avsnitt Interaktioner för mer information. Fertila kvinnor ska använda en effektiv preventivmetod, se avsnitt Graviditet och amning för mer information.

Biverkningar

Summering av säkerhetsprofilen

Biverkningar hos patienter (både vuxna och barn) som får kenodeoxicholsyra är i allmänhet lindriga till måttliga i allvarlighetsgrad; de huvudsakliga reaktioner som observerats anges i tabellen nedan.

Tabellista med biverkningar

Biverkningar rangordnas enligt MedDRA-organsystemet enligt följande konvention: mycket vanliga (≥ 1/10), vanliga (≥ 1/100, < 1/10), mindre vanliga (≥ 1/1 000, < 1/100), sällsynta (≥ 1/10 000, < 1/1 000), mycket sällsynta (< 1/10 000), ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

MedDRA-klassificering av organsystem Rekommenderad term Frekvens
Magtarmkanalen Förstoppning ingen känd frekvens
Lever och gallvägar Förhöjda transaminaser
Gulsot
ingen känd frekvens
ingen känd frekvens

Beskrivning av selekterade biverkningar

I två observationsstudier med kenodeoxicholsyra rapporterades totalt tre biverkningar hos 3 av 63 patienter (säkerhetspopulation). Ingen av de tre biverkningarna var allvarlig. Ett fall av lindrig intermittent förstoppning uppkom hos en vuxen och ett annat fall uppkom hos ett barn. Ett fall av leverbiverkningar uppkom hos ett två veckor gammalt spädbarn med diagnosen CTX. Detta diskuteras i avsnittet nedan.

Pediatrisk population

I två observationsstudier med kenodeoxicholsyra behandlades totalt 14 pediatriska patienter med CTX med kenodeoxicholsyra: 1 spädbarn (0 till < 2 år), 6 barn (2 till < 12 år) och 7 ungdomar (12 till < 18 år). Alla pediatriska patienter fick 15 mg/kg/dag som startdos.

Det enda spädbarnet som ingick hade förhöjda värden i leverfunktionstester inom sex veckor efter behandlingsstarten. Barnets leverfunktion normaliserades vid tillfälligt uppehåll i behandlingen med kenodeoxicholsyra. Tillskott av kenodeoxicholsyra inleddes på nytt och upprätthölls vid en lägre dos på 5 mg/kg/dag utan ytterligare komplikationer.

Detta fall av leverbiverkningar hos ett spädbarn hade flera störfaktorer, t.ex. samtidig infektion med parechovirus, samtidig administrering av läkemedel som man vet påverkar leverfunktionen (acyklovir och fenobarbital) samt hyperbilirubinemi vid födseln.

På grund av att CTX är sällsynt är den tillgängliga litteraturen inte tillräcklig för att detektera skillnader i säkerheten för kenodeoxicholsyra inom pediatriska åldersgrupper eller mellan pediatriska patienter och vuxna.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning via det nationella rapporteringssystemet listat i bilaga V.

Farmakodynamik

Farmakoterapeutisk grupp: Gall- och leverterapi, gallsyror och derivat, ATC-kod: A05AA01

Verkningsmekanism

Exogen kenodeoxicholsyra används som ersättningsterapi för att återställa den återkopplingshämning som förlorats på grund av bristen/frånvaron av endogen kenodeoxicholsyra. Vid CTX finns en defekt i CYP27A1-genen som leder till brist på mitokondrieenzymet sterol 27-hydroxylas. Denna brist blockerar syntesen av primära gallsyror via den klassiska (neutrala) vägen och den alternativa (sura) vägen. Cholsyra bildas dock ändå via en annan mikrosomal väg. Nettoresultatet är en total gallsyrapool som har en svår brist på kenodeoxicholsyra men är relativt rik på cholsyra.

Vid CTX leder brist på kenodeoxicholsyra till utebliven återkoppling av kolesterol 7α-hydroxylas (CYP7A1) och HMG Co A-reduktas, vilket orsakar en ökad produktion av atypiska gallsyror,

gallalkoholer och kolestanol vilket i sin tur leder till de patologiska följderna av sjukdomen. Exogen ersättning med kenodeoxicholsyra hämmar CYP7A1 (via nukleär receptor, FXR) och HMG CoA- reduktas, och återställer på det sättet återkopplingshämningen.

De primära farmakodynamiska effekterna av kenodeoxicholsyra är:

1. Minskad produktion av kolesterol: sänker serumkolestanol (verkan på HMG CoA-reduktas).

2. Minskad produktion av kolestanol: sänker serumkolestanol (verkan på HMG CoA-reduktas och

CYP7A1).

3. Minskad produktion av atypiska gallalkoholer och gallsyror: genom återställning av återkopplingshämning av primär gallsyrasyntes (verkan på CYP7A1).

Klinisk effekt och säkerhet

Effekt och säkerhet undersöktes i två retrospektiva studier på två kliniker i Europa. Genomsnittsåldern för patientpopulationen i den pivotala studien var yngre (25,8 år) än den stödjande studiepopulationen (35 år), vilket även återspeglade nivån av funktionsnedsättning i de två kohorterna före behandlingsstart, där den stödjande studien hade en högre poäng för funktionsnedsättning vid baslinjen.

I den pivotala studien CDCA-STUK-15-001 var behandlingen av CTX-patienter med kenodeoxicholsyra 750-1 000 mg/dag för vuxna eller 5–15 mg/kg/dag för spädbarn och barn associerad med statistiskt signifikanta sänkningar av genomsnittliga serumnivåer av kolestanol från baslinjen till efter baslinjen i den totala populationen och i de två delgrupperna av patienter i åldern < 21 år eller ≥ 21 år vid första behandling. Nivåerna av gallalkoholer i urinen sjönk. Poängresultatet i skalan för neurologisk funktionsnedsättning (Rankin och EDSS) var stabiliserat eller förbättrat vid det kliniska aktuella besöket för 84,6 % respektive 76,9 % av patienterna. Genomsnittliga Rankin- och EDSS-poäng visade en mycket liten ökning (försämring) från baslinjen till det kliniska aktuella besöket med 0,08 ± 0,74 och 0,27 ± 1,24 i den totala populationen och denna ökni`ng var inte statistiskt signifikant. Det fanns en statistiskt signifikant (p = 0,04) förbättring (sänkning) på -0,31 ± 0,48 i den genomsnittliga Rankin-poängen för delgruppen < 21 år.

Sjukdomstecken och symtom gick över, förbättrades eller stabiliserades hos de flesta av patienterna under studiens gång. Diarré försvann hos 100 % (23/23 patienter) av patienterna som hade detta symtom vid baslinjen. Det skedde en utläkning, förbättring eller stabilisering hos 88,9 % (16/18) av patienterna med kognitiv nedsättning. Epilepsi försvann hos 100 % (3/3 patienter) och polyneuropati stabiliserades eller förbättrades hos 100 % (11/11). Pyramidal dysfunktion förbättrades eller stabiliserades hos 60 % (10/15) och cerebellär dysfunktion hos 88,7 % (12/14). Psykisk nedsättning gick över, förbättrades eller stabiliserades hos 85,7 % (6/7) av patienterna. Parkinsonliknande symtom, en sällsynt sjukdomsmanifestation/association som uppkom hos endast två patienter under studiens gång, svarade emellertid inte.

I den stödjande studien CDCA-STRCH-CR-14-001 associerades behandlingen av CTX-patienter med kenodeoxicholsyra 750 mg/dag som gavs under i medeltal 5,75 år med statistiskt signifikanta sänkningar i de genomsnittliga serumnivåerna av kolestanol från baslinjen till besök efter baslinjen. De genomsnittliga nivåerna av 7α-hydroxi-4-kolesten-3on minskade signifikant från baslinjen till besök 1 och 2 efter baslinjen. Nivåerna av vitamin D och PTH minskade från baslinjen till båda besöken efter behandlingen och genomsnittliga nivåer av pyruvat minskade från baslinjen till det första besöket efter behandlingen. Rankin- och EDSS-poäng förblev stabila hos 61,5 % respektive 50 % av patienterna, men totalt försämrades medelpoängen från baslinjen. Ökningar av benmineraldensitet (Z-poäng) observerades vid ländryggraden vid båda besöken efter behandling och vid totalhöft efter behandling vid besök 2 efter behandling. Tecken och symtom på sjukdomen förblev stabila hos de flesta av patienterna. Diarré förbättrades eller gick över hos 64,3 % av patienterna som hade detta symtom vid baslinjen.

Ingen av patienterna hade några behandlingsrelaterade biverkningar och kenodeoxicholsyra uppvisade en tillfredsställande säkerhetsprofil i relation till vanliga säkerhetslaboratorieparametrar (hematologi och klinisk kemi).

Läkemedelsform

Hård kapsel.

Kapsel i storlek 0, som är 21,7 mm lång med en gul underdel och orange överdel, innehållande ett vitt, komprimerat pulver.

Interaktioner

Inga interaktionsstudier har utförts för patienter med CTX med kenodeoxicholsyra och samtidigt administrerade läkemedel.

Kolestipol och antacida

Kenodeoxicholsyra ska inte administreras tillsammans med kolestipol eller antacida som innehåller aluminiumhydroxid och/eller smektit (aluminiumoxid) eftersom dessa medel binder den aktiva substansen i kenodeoxicholsyra i tarmen och därmed förhindrar dess återupptag och effekt. Om det är nödvändigt att ta ett läkemedel som innehåller en av dessa aktiva substanser ska det tas antingen 2 timmar före eller efter intaget av kenodeoxicholsyra.

Kolestyramin

Kenodeoxicholsyra ska inte administreras tillsammans med kolestyramin eftersom det binder kenodeoxicholsyra i tarmen och därmed förhindrar dess återupptag och effekt. Om det är nödvändigt att ta kolestyramin ska kenodeoxicholsyra tas antingen en timme före kolestyramin eller 4–6 timmar efter.

Ciklosporin och sirolimus

Ciklosporin har visat sig minska syntesen av kenodeoxicholsyra genom att hämma CYP27A1 och öka aktiviteten av HMG CoA-reduktas. En liknande effekt på CYP27A1, även om det är vid högre doser, ses även med sirolimus. Samtidig administrering av kenodeoxicholsyra med ciklosporin eller sirolimus ska undvikas. Om administrering av ciklosporin eller sirolimus anses nödvändig, ska nivåerna av gallalkoholer i serum och urin övervakas noga och dosen av kenodeoxicholsyra justeras i enlighet med detta.

Fenobarbital

Samtidig administrering av kenodeoxicholsyra med fenobarbital ökar HMG CoA-reduktas och motverkar därför en av de farmakodynamiska effekterna av kenodeoxicholsyra vid CTX. Om administrering av fenobarbital anses nödvändig, ska nivåerna av gallalkoholer i serum och urin övervakas noga och dosen av kenodeoxicholsyra justeras i enlighet med detta.

P-piller

P-piller minskar den samlade mängden av kenodeoxicholsyra. P-piller kan därför förvärra den bakomliggande bristen och motverka effekten av kenodeoxicholsyra vid CTX. Samtidig administrering med p-piller rekommenderas ej.

Graviditet och amning

Fertila kvinnor

Fertila kvinnor ska använda en effektiv preventivmetod. Användning av p-piller rekommenderas inte för patienter som tar kenodeoxicholsyra, se avsnitt Interaktioner för mer information.

Graviditet

Patienter med CTX och högt kolestanol har visat sig få negativa resultat under graviditet. Två intrauterina dödsfall hos en moder med CTX har rapporterats i litteraturen. Två graviditeter för mödrar med CTX som resulterade i prematura barn med evidens för intrauterin tillväxtretardation har också rapporterats i litteraturen. Det finns inga eller begränsade data från användning av kenodeoxicholsyra i gravida kvinnor. Djurstudier har visat reproduktionstoxikologiska effekter (se avsnitt Prekliniska säkerhetsuppgifter).

Kenodeoxicholsyra rekommenderas inte under graviditet eller till fertila kvinnor som inte använder preventivmedel.

Amning

Det är okänt om kenodeoxicholsyra utsöndras i bröstmjölk.

En risk för det nyfödda barnet/spädbarnet kan inte uteslutas.

Beslut måste fattas om man ska avbryta amningen eller avbryta/avstå från behandling med kenodeoxicholsyra efter att man tagit hänsyn till fördelen med amning för barnet och fördelen med behandling för kvinnan.

Fertilitet

Kenodeoxicholsyra är en endogen gallsyra som används för ersättningsbehandling och den förväntas inte ha några effekter på fertilitet vid terapeutiska doser.

Trafik och maskiner

Kenodeoxicholsyra har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

Överdosering

Potentialen för skada på grund av överdosering anses vara extremt låg, eftersom ansamling av kenodeoxicholsyra är osannolik på grund av en effektiv endogen mekanism för eliminering och utsöndring.

Farmakokinetik

Data finns endast för den vuxna populationen.

Kenodeoxicholsyra är en endogen gallsyra hos vuxna, som är noga reglerad av dess sekretion in i gallan via exportpumpar och detoxifiering med sulfatering. Förutom sulfatering kan gallsyra även detoxifieras via glukuronidering.

Kenodeoxicholsyra som ges oralt absorberas i tunntarmen. Återupptaget är inte fullständigt. En liten del av kenodeoxicholsyra utsöndras i feces.

Efter återupptag i tarmen konjugeras gallsyran nästan helt till aminosyrorna glycin och taurin och utsöndras sedan återigen i gallan.

I tarmen bryts kenodeoxicholsyra och dess glycin- eller taurinkonjugat ned av bakterier. Dekonjugering leder till fri gallsyra, oxidering till 7-keto-litocholsyra och litocholsyra (3α-hydroxicholansyra) bildas genom eliminering av 7-hydroxigruppen. Medan 7-keto-litocholsyra kan bildas partiellt i kolon och även i levern till kenodeoxicholsyra och ursodeoxicholsyra (3α-, 7ß-di-hydroxicholansyra), absorberas litocholsyra endast i liten omfattning och går därför till största delen förlorad med feces.

Biologisk halveringstid för kenodeoxicholsyra är cirka fyra dagar.

Återupptag av kenodeoxicholsyra är variabelt (29 %-84 %). Efter behandling med kenodeoxicholsyra hämmas den endogena syntesen av de primära gallsyrorna, cholsyra och kenodeoxicholsyra.

Förpackningar 0

Förpackningarna följer dina sökinställningar för tillhandahålls ej och avregistrerade läkemedel.

Inga förpackningar hittades.