Pyrukynd
Övriga hematologiska medel
Aktiva substanser Mitapivat, Mitapivathemisulfatseskvihydrat
Alla avsnitt är dolda. Välj avsnitt att visa under Anpassa.
Dosering
Behandling ska sättas in av en läkare med erfarenhet av att behandla hematologiska sjukdomar.
Dosering
Rekommenderad startdos är 5 mg oralt två gånger dagligen.
För att gradvis öka hemoglobinnivåerna (Hb) och maximera effekten, ska Pyrukynd titreras med stigande doser om 5 mg två gånger dagligen, 20 mg två gånger dagligen och 50 mg två gånger dagligen. Dosökningarna ska ske var fjärde vecka (se tabell 1). Hb-nivån och transfusionsbehovet ska bedömas före höjning till nästa dosnivå, eftersom vissa patienter kan nå och bibehålla normala Hb- nivåer med 5 mg två gånger dagligen eller 20 mg två gånger dagligen. Den maximala rekommenderade dosen är 50 mg två gånger dagligen.
Pyrukynd är avsett som långtidsbehandling. Pyrukynd ska sättas ut om patientens hemolytiska anemi inte förbättras vid maximal rekommenderad dos, baserat på en helhetsbedömning av laboratorieresultat och patientens kliniska status, såvida det inte finns en annan förklaring till utebliven respons (t.ex. blödning, kirurgi eller andra samtidiga sjukdomar).
Tabell 1: dostitrering och underhållsschema
| Varaktighet | Dostitrering och underhållsbehandling |
| Dag 1 till vecka 4 | Alla patienter: • 5 mg två gånger dagligen |
| Vecka 5 till vecka 8 | Om Hb-nivån ligger under normalintervallet eller om patienten har behövt en transfusion under de 8 senaste veckorna: • Öka till 20 mg två gånger dagligen och bibehåll dosen i 4 veckor. Om Hb-nivån ligger inom normalintervallet och patienten inte har behövt en transfusion under de 8 senaste veckorna: • Bibehåll 5 mg två gånger dagligen. |
| Vecka 9 till vecka 12 | Om Hb-nivån ligger under normalintervallet eller om patienten har behövt en transfusion under de 8 senaste veckorna: • Öka till 50 mg två gånger dagligen och bibehåll därefter dosen. Om Hb-nivån ligger inom normalintervallet och patienten inte har behövt en transfusion under de 8 senaste veckorna: • Bibehåll den aktuella dosen (5 mg två gånger dagligen eller 20 mg två gånger dagligen). |
| Underhåll | Om Hb-nivån minskar, överväg upptitrering till maximalt 50 mg två gånger dagligen enligt ovanstående schema. |
Uppehåll eller utsättning
För att minimera risken för akut hemolys bör plötsligt uppehåll i eller utsättning av behandlingen med Pyrukynd undvikas. Dosen ska minskas gradvis så att läkemedlet sätts ut under en period på 1-2 veckor (se tabell 2). Patienterna ska övervakas med avseende på tecken på akut hemolys med förvärrad anemi (se avsnitt Varningar och försiktighet och Biverkningar).
Tabell 2: schema för dosnedtrappning
| Nuvarande dos | Schema för dosnedtrappning | ||
| Dag 1–7 | Dag 8–14 | Dag 15 | |
| 5 mg två gånger dagligen | 5 mg en gång dagligen | Utsättning | N/A |
| 20 mg två gånger dagligen | 20 mg en gång dagligen | 5 mg en gång dagligen | Utsättning |
| 50 mg två gånger dagligen | 50 mg en gång dagligen | 20 mg en gång dagligen | Utsättning |
N/A: ej relevant
Missad dos
Om patienten missar en dos Pyrukynd med 4 timmar eller mindre, ska dosen tas så snart som möjligt. Om patienten missar en dos med mer än 4 timmar ska ingen ersättningsdos tas, utan patienten ska vänta till nästa schemalagda dos. Därefter ska patienten återgå till sitt normala doseringsschema.
Dosjusteringar på grund av biverkningar
Om en dosreduktion krävs på grund av hantering av biverkningar och/eller tolerabilitet, kan dosen sänkas till nästa lägre dosnivå: 20 mg två gånger dagligen eller 5 mg två gånger dagligen.
Om läkemedlet behöver sättas ut på grund av en biverkning, ska schemat för dosnedtrappning (tabell
2) följas. I situationer då biverkningen utgör en större risk för patienten än risken för akut hemolys till följd av plötslig utsättning, ska behandlingen avbrytas utan nedtrappning och patienten övervakas med avseende på tecken på akut hemolys med förvärrad anemi.
Särskilda populationer
Äldre
Det finns begränsad mängd data för äldre patienter. Inga dosjusteringar rekommenderas för äldre patienter (se avsnitt Farmakodynamik och Farmakokinetik).
Nedsatt leverfunktion
Farmakokinetiken för mitapivat har studerats hos vuxna patienter med måttligt nedsatt leverfunktion. Inga dosjusteringar rekommenderas hos patienter med lindrigt eller måttligt nedsatt leverfunktion. Mitapivat har inte studerats hos patienter med svårt nedsatt leverfunktion.
Nedsatt njurfunktion
Det finns begränsad mängd data för patienter med lindrigt eller måttligt nedsatt njurfunktion. Inga dosjusteringar rekommenderas hos patienter med lindrigt eller måttligt nedsatt njurfunktion (se avsnitt Farmakokinetik.).
Det finns inga data för patienter med allvarligt nedsatt njurfunktion. Inga dosrekommendationer kan ges.
Pediatrisk population
Säkerhet och effekt för Pyrukynd för barn och ungdomar under 18 år har inte fastställts. Inga data finns tillgängliga. Prekliniska studier på juvenila djur har genomförts (se avsnitt Prekliniska säkerhetsuppgifter).
Administreringssätt
För oral användning.
Pyrukynd kan tas med eller utan mat. Tabletterna måste sväljas hela. Tabletterna får inte delas, krossas, tuggas eller lösas upp, eftersom inga data finns tillgängliga som stöder andra administreringssätt.
Kontraindikationer
Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Förteckning över hjälpämnen.
Indikationer
Pyrukynd är avsett för behandling av pyruvatkinasbrist (PK-brist) hos vuxna patienter (se avsnitt Varningar och försiktighet).
Varningar och försiktighet
Akut hemolys
Akut hemolys med efterföljande anemi har observerats efter plötsligt uppehåll i eller utsättning av behandlingen med Pyrukynd (se avsnitt Biverkningar). Plötsligt uppehåll i eller utsättning av behandlingen med Pyrukynd ska undvikas. Det rekommenderas att dosen gradvis minskas snarare än att behandlingen avbryts plötsligt (se avsnitt Dosering). Om behandlingen avbryts plötsligt, ska patienten övervakas med avseende på tecken på akut hemolys och anemi, som bland annat kan innefatta följande symtom och tecken: gulsot, skleral ikterus och mörk urin.
Effekt på olika mutationstyper
I de två kliniska fas III-studierna ACTIVATE och ACTIVATE-T uteslöts patienter som var homozygota för R479H-mutationen eller hade två icke-missensmutationer (utan förekomst av annan missensmutation) i PKLR-genen. I den kliniska fas II-studien hade 10 studiedeltagare två icke-missensmutationer (utan förekomst av annan missensmutation) i PKLR-genen och 5 studiedeltagare var homozygota för R479H-mutationen. Det är mindre sannolikt att patienter med dessa mutationer svarar på behandling med Pyrukynd (se avsnitt Farmakodynamik). Behandlingen ska avbrytas om klinisk nytta inte observeras (se avsnitt Dosering).
Läkemedelsinteraktioner
Hormonella preventivmedel
Mitapivat kan minska den systemiska exponeringen för hormonella preventivmedel som utgör känsliga substrat för cytokrom P450 3A4 (CYP3A4), t.ex. etinylestradiol (se avsnitt Interaktioner). Fertila kvinnor bör få rådgivning om användning av ytterligare eller alternativa preventivmedel (se avsnitt Graviditet och amning).
Samtidig administrering av andra läkemedel
Samtidig administrering av mitapivat och vissa andra läkemedel kan ge ökad risk för biverkningar eller förändrad effekt av mitapivat eller det samtidigt administrerade läkemedlet (se avsnitt Interaktioner). Potentiella läkemedelsinteraktioner ska beaktas när behandlingen med mitapivat påbörjas eller avbryts eller andra läkemedel administreras samtidigt med mitapivat.
Laktos
Detta läkemedel innehåller laktos. Patienter med de sällsynta ärftliga tillstånden galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption bör inte ta detta läkemedel.
Natrium
Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per tablett, d.v.s. är näst intill ”natriumfritt”.
Biverkningar
Sammanfattning av säkerhetsprofilen
Säkerhetsutvärderingen av Pyrukynd bygger på erfarenhet från en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad klinisk studie på vuxna patienter med PK-brist som inte fick regelbundna transfusioner (ACTIVATE) samt en en-armad klinisk studie på vuxna patienter med PK-brist som fick regelbundna transfusioner (ACTIVATE-T).
Den vanligaste biverkningen i båda studierna var insomni (19,4 %) och de vanligaste avvikande laboratorieresultaten var minskat östron (män; 43,5 %) och minskat östradiol (män; 8,7 %).
Tabell över biverkningar
Nedan visas en tabell över biverkningar av Pyrukynd som har identifierats i kliniska studier på patienter med PK-brist.
Biverkningar presenteras enligt MedDRA-klassificering av organsystem och frekvens: mycket vanliga (≥1/10); vanliga (≥1/100, <1/10); mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100); sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000); mycket sällsynta (<1/10 000); ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data). I varje frekvensgrupp redovisas biverkningarna efter fallande allvarlighetsgrad.
Tabell 3: biverkningar
| Organsystem | Mycket vanliga | Vanliga |
| Psykiska störningar | Insomni | |
| Magtarmkanalen | Illamående | |
| Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället | Blodvallningar | |
| Undersökningar | Minskat östron (män) | Ökat testosteron i blodet (män) Minskat östradiol (män) |
Beskrivning av utvalda biverkningar
Akut hemolys
Plötsligt uppehåll i eller utsättning av behandlingen med Pyrukynd kan leda till akut hemolys (se avsnitt Varningar och försiktighet). Se avsnitt Dosering för riktlinjer kring uppehåll och utsättning.
I en fas II-studie fick 2 av 52 patienter (3,8 %) hemolys efter plötslig utsättning av Pyrukynd, vilket inkluderade ett allvarligt fall av akut hemolys. Hos båda patienterna, som initialt fick dosen 300 mg Pyrukynd två gånger dagligen, observerades en snabb och stor Hb-ökning under de första 3 behandlingsveckorna. Därefter sattes Pyrukynd ut utan nedtrappning, vilket ledde till akut hemolys med anemi. Patienter som missade några få doser av Pyrukynd senare i behandlingsförloppet, eller som trappade ned dosen, drabbades inte av akut hemolys.
Förändrade nivåer av könshormoner
Mitapivat är en svag aromatashämmare in vitro. I ACTIVATE ökade testosteronhalten hos 1 av 16 män (6,3 %) till över normala nivåer, och hos 2 av 16 (12,5 %) respektive 9 av 16 män (56,3 %) minskade östradiol- respektive östronhalten under den nedre normalgränsen. I ACTIVATE-T minskade östronet hos 1 av 7 män (14,3 %) under den nedre normalgränsen. Dessa förändringar av hormonnivåerna kvarstod under hela studieperioden. Hos patienter som avbröt behandlingen med Pyrukynd i slutet av behandlingsperioden var hormonförändringarna reversibla. Könshormonanalyser hos kvinnliga patienter begränsades på grund av fysiologiska variationer i de hormonnivåer som förväntades under den normala menstruationscykeln och de olika typerna av hormonella preventivmedel som patienterna använde.
Insomni I ACTIVATE rapporterades insomni med liknande incidens hos patienter som fick Pyrukynd respektive placebo. Insomni rapporterades hos 6 av 27 patienter (22,2 %) i ACTIVATE-T. I en fas II-studie fick 5 av 27 patienter (18,5 %) som behandlades med 50 mg två gånger dagligen och 16 av 25 patienter (64 %) som behandlades med 300 mg två gånger dagligen insomni under behandlingsperioden.
Rapportering av misstänkta biverkningar
Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning via det nationella rapporteringssystemet listat i bilaga V.
Farmakodynamik
Farmakoterapeutisk grupp: Övriga hematologiska medel, ATC-kod: B06AX04
Verkningsmekanism
Mitapivat är en pyruvatkinasaktivator och verkar genom att binda direkt till pyruvatkinas-tetrameren. Erytrocytformen av pyruvatkinas (PKR) har vid PK-brist muterat, vilket leder till minskade nivåer av adenosintrifosfat (ATP), förkortad livslängd hos de röda blodkropparna och kronisk hemolys. Mitapivat förbättrar de röda blodkropparnas energihomeostas genom att öka PKR-aktiviteten.
Farmakodynamisk effekt
Hos friska frivilliga personer observerades minskningar av 2,3-difosfoglycerat och ökningar av ATP- koncentrationerna efter att mitapivat doserats till steady-state. Förändringar av dessa farmakodynamiska markörer anses inte vara signifikanta, utan endast kliniska parametrar bör ingå i bedömningen av aktivitet hos studiedeltagare med PK-brist.
Klinisk effekt och säkerhet
Effekten av Pyrukynd utvärderades i två multinationella kliniska fas III-studier hos patienter med PK- brist: ACTIVATE och ACTIVATE-T.
Patienter med pk-brist som inte fick regelbundna transfusioner (activate)
Effekten av Pyrukynd studerades i en multinationell, randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad klinisk studie (ACTIVATE) hos 80 vuxna patienter med PK-brist som inte fick regelbundna transfusioner. Detta definierades som att de inte hade fått fler än 4 transfusioner under den 52 veckor långa perioden före behandling och inga transfusioner under de sista 3 månaderna före behandling. Patienter inkluderades om de hade dokumenterad förekomst av minst 2 mutanta alleler i PKLR-genen, varav minst 1 var en missensmutation, samt en Hb-koncentration under eller lika med 100 g/l (10 g/dl; 6,2 mmol/l). Patienter exkluderades om de var homozygota för R479H-mutationen eller hade 2 icke- missensmutationer (utan förekomst av annan missensmutation) i PKLR-genen, eftersom dessa patienter inte uppnådde Hb-respons (en Hb-förändring från baslinjen om ≥ 15 g/l eller ≥ 1,5 g/dl eller
≥ 0,9 mmol/l vid > 50 % av bedömningarna) i fas II-dosstudien. Randomiseringen stratifierades utifrån genomsnittet av Hb- koncentrationerna vid screening (< 85 jämfört med ≥ 85 g/l; < 8,5 jämfört med ≥ 8,5 g/dl; < 5,3 jämfört med ≥ 5,3 mmol/l) och kategori av PKLR-genmutation (missens/missens jämfört med missens/icke-missens). Efter en dostitreringsperiod med 2 doshöjningar i två steg upp till 50 mg två gånger dagligen fortsatte patienterna med en fast dos Pyrukynd i 12 veckor.
Av de 80 patienterna med PK-brist randomiserades 40 patienter till Pyrukynd. 35 av de 40 patienterna (87,5 %) som fick Pyrukynd fick en optimerad dos om 50 mg två gånger dagligen efter dostitreringsperioden. Mediandurationen för behandling med Pyrukynd var 24,1 veckor (intervall: 23,6 till 27,4 veckor). Totalt exponerades 30 (75 %) patienter för Pyrukynd i > 24 veckor. Bland de 80 randomiserade patienterna var medianåldern 32,5 år (intervall: 18 till 78) och 40 % var män. Etnicitet rapporterades hos 87,5 % av patienterna och inkluderade 75 % vita, 10 % asiater, 1,3 % ursprungsbefolkning från Hawaii/Stillahavsöar och 1,3 % av andra etniciteter.
Sjukdomskarakteristika vid baslinjen visas i tabell 4.
Tabell 4: sjukdomskarakteristika vid baslinjen hos patienter med pk-brist som inte fick
Regelbundna transfusioner (activate)
| Sjukdomskarakteristika vid baslinjen1 | Totalt N=80 |
| Hemoglobin (g/l)2, n Median (min., max.) | 80 85,08 (64,0; 102,3) |
| PKLR-genotyp, n (%) Missens/missens Missens/icke-missens | 55 (68,8) 25 (31,3) |
| Retikulocyter (andel i decimalform), n Median (min., max.) | 80 0,4009 (0,038; 0,827) |
| Indirekt bilirubin (µmol/l), n Median (min., max.) | 76 74,647 (11,03; 294,7) |
| LDH (E/l), n Median (min., max.) | 79 223,5 (101,0; 1190,5) |
| Haptoglobin (g/l), n Median (min., max.) | 80 0,030 (0,03; 0,70) |
| Ferritin (µg/l), n Median (min., max.) | 77 479,420 (21,36; 5890,25) |
| Femoral T-poäng-kategori vid DXA, n (%) ≤ -2,5 > -2,5 - < -1,0 ≥ -1,0 Saknas | 5 (6,3) 36 (45,0) 38 (47,5) 1 (1,3) |
| Tidigare splenektomi, n (%) | 58 (72,5) |
| Tidigare kolecystektomi, n (%) | 58 (72,5) |
| Tidigare kelatterapi, n (%) | 15 (18,8) |
DXA: dual-energy X-ray absorptiometry, LDH: laktatdehydrogenas.
1 n är antalet patienter utan saknade data.
2 Hb vid baslinjen i g/dl: median 8,51 (intervall: 6,4 till 10,2). Hb vid baslinjen i mmol/l: median 5,28 (intervall: 4,0 till 6,3).
Det primära effektmåttet för Hb-respons definierades som en ökning av Hb-koncentrationen med ≥ 15 g/l (≥ 1,5 g/dl; ≥ 0,9 mmol/l) från baslinjen, som bibehölls vid två eller fler planerade bedömningar (vecka 16, 20 och 24) under perioden med fast dos utan transfusioner. Effektresultaten visas i tabell 5.
Tabell 5: effektresultat hos patienter med pk-brist som inte fått regelbundna transfusioner
(Activate)
| Pyrukynd1 N=40 | Placebo1 N=40 | Skillnad1 | ||
| Primärt effektmått | n (%) | n (%) | Justerad skillnad2 (95 % KI) | p-värde |
| Hb-respons | 16 (40%) | 0 | 39,3 (24,1; 54,6) | < 0,0001 |
| Sekundära effektmått3 | LS-medelvärde 95 % KI | LS-medelvärde 95 % KI | Skillnad i LS- medelvärde (95 % KI) | p-värde |
| Hemoglobin (g/l)4 | 16,73 (12,60; 20,86) | -1,48 (-5,63; 2,67) | 18,21 (12,41; 24,01) | < 0,0001 |
| Indirekt bilirubin (µmol/l) | -21,16 (-29,59; -12,72) | 5,10 (-3,00; 13,21) | -26,26 (-37,82; -14,70) | < 0,0001 |
| Retikulocyter (andel i decimalform) | -0,0973 (-0,1252; -0,0694) | 0,0038 (-0,0239; 0,0315) | -0,1011 (-0,1391; -0,0632) | < 0,0001 |
| LDH (E/l) | -91,99 (-124,47; -59,50) | -21,18 (-53,30; 10,94) | -70,81 (-115,88; -25,74) | 0,0027 |
| Haptoglobin (g/l) | 0,169 (0,088; 0,251) | 0,012 (-0,070; 0,094) | 0,158 (0,043; 0,273) | 0,0079 |
KI: konfidensintervall, Hb: hemoglobin, LDH: laktatdehydrogenas, LS: minsta kvadrat.
1 Alla p-värden är tvåsidiga.
2 Skillnad justerad för stratifieringsfaktorer för randomisering.
3 Sekundära effektmått är genomsnittsförändringen från baslinjen vecka 16, 20 och 24 för Hb, indirekt bilirubin, retikulocyter, LDH och haptoglobin.
4 Justerad skillnad i g/dl är 1,82 (95 % KI: 1,24; 2,40). Justerad skillnad i mmol/l är 1,13 (95 % KI: 0,77; 1,49).
Under studien fick 2 patienter (5,0 %) i Pyrukynd-gruppen och 7 patienter (17,5 %) i placebogruppen transfusioner.
15 av de 16 patienterna med Hb-respons i ACTIVATE fortsatte i en förlängningsstudie för långtidsuppföljning och utvärderades med avseende på bibehållet behandlingssvar. 13 patienter bibehöll en ökning av Hb-koncentrationen från baslinjen över tröskelvärdet för behandlingssvar, ≥ 15 g/l (≥ 1,5 g/dl; ≥ 0,9 mmol/l), vid den sista Hb-bedömningen utan att behöva transfusioner. Mediandurationen för behandlingssvar hos de 16 patienterna med Hb-respons var 6,9 månader (intervall: 3,3 till 18,4+ månader).
Patienter med pk-brist som fick regelbundna transfusioner (activate-t)
Effekten av Pyrukynd studerades i en multinationell klinisk studie med en behandlingsgrupp (ACTIVATE-T) hos 27 vuxna patienter med PK-brist som fick regelbundna transfusioner. Patienter som fick regelbundna transfusioner definierades som att de hade haft minst 6 transfusionsepisoder och tidigare inte hade fått transfusioner oftare än i genomsnitt var tredje vecka under den 52 veckor långa perioden före informerat samtycke. Det fanns inga begränsningar för mängden röda blodkroppar enheter under den 52 veckor långa perioden före informerat samtycke. Patienter inkluderades om de hade dokumenterad förekomst av minst 2 mutanta alleler i PKLR-genen, varav minst 1 var en missensmutation. Patienter som var homozygota för R479H-mutationen eller hade 2 icke- missensmutationer (utan förekomst av annan missensmutation) i PKLR-genen exkluderades, eftersom dessa patienter inte uppnådde Hb-respons (en förändring av Hb från baslinjen om ≥ 15 g/l eller ≥ 1,5 g/dl, eller ≥ 0,9 mmol/l vid 50 % av bedömningarna) i fas II-dosstudien. Efter en dostitreringsperiod med 2 doshöjningar i två steg upp till 50 mg två gånger dagligen fortsatte
patienterna med en fast dos Pyrukynd i 24 veckor.
Hos de 27 patienterna som behandlades var mediandurationen för behandling med Pyrukynd 40,3 veckor (från 16,3 till 46,3 veckor). Totalt exponerades 20 (74,1 %) patienter för Pyrukynd i mer än 40 veckor. 25 av de 27 patienterna (92,6 %) som fick Pyrukynd fick en optimerad dos om 50 mg två gånger dagligen efter dostitreringsperioden. Medianåldern var 36 år (intervall: 18 till 68 år) och 25,9 % var män; etnicitet rapporterades hos 85,2 % av patienterna och inkluderade 74,1 % vita och 11,1 % asiater. Sjukdomskarakteristika vid baslinjen visas i tabell 6.
Tabell 6: sjukdomskarakteristika vid baslinjen hos patienter med pk-brist som fick
Regelbundna transfusioner (activate-t)
| Sjukdomskarakteristika vid baslinjen1 | Pyrukynd N=27 |
| Hemoglobin (g/l)2, n Median (min, max) | 27 91,0 (74; 109) |
| PKLR-genotyp, n (%) Missens/missens Missens/icke-missens | 20 (74,1) 7 (25,9) |
| Ferritin (µg/l), n Median (min, max) | 18 748,445 (163,42; 5357,04) |
| Transfusionsbörda Antal transfusionsepisoder standardiserat till 24 veckor, n Median (min, max) Antal transfunderade RBC-enheter standardiserat till 24 veckor, n Median (min, max) | 27 4,15 (2,8; 7,8) 27 6,92 (2,8; 20,3) |
| Femoral T- poäng-kategori vid DXA, n (%) ≤ -2,5 > -2,5 - < -1,0 ≥ -1,0 Saknas | 1 (3,7) 15 (55,6) 10 (37,0) 1 (3,7) |
| Tidigare splenektomi, n (%) | 21 (77,8) |
| Tidigare kolecystektomi, n (%) | 23 (85,2) |
| Tidigare kelatterapi, n (%) | 24 (88,9) |
DXA: dual-energy X-ray absorptiometry, RBC: röda blodkroppar.
1 n är antalet patienter utan saknade data 2 Hb vid baslinjen i g/dl: median 9,10 (intervall: 7,4 till 10,9). Hb vid baslinjen i mmol/l: median 5,64 (intervall: 4,6 till 6,8).
Det primära effektmåttet tranfusionsreduktionsrespons definierades som ≥ 33 % minskning av antalet röda blodkroppar enheter som transfunderades under perioden med fast dos, jämfört med den tidigare transfusionsbördan standardiserat till 24 veckor.
Effektresultat hos patienter med PK-brist som fick regelbundna transfusioner presenteras i tabell 7.
Tabell 7: effektresultat hos patienter med pk-brist som fick regelbundna transfusioner
(Activate-t)
| Effektmått | Pyrukynd N=27 |
| Patienter med transfusionsreduktionsrespons, n (%) 95 % KI | 10 (37,0) (19,4; 57,6) |
| Procentuell minskning av RBC-enheter från baslinjen1 ≥ 33 till < 50 %, n (%) ≥ 50 %, n (%)2 | 1 (3,7) 10 (37,0) |
| Transfusionsfria patienter, n (%) 95 % KI | 6 (22,2) (8,6; 42,3) |
KI: konfidensintervall, RBC: röda blodkroppar.
1 Beräknat som antalet RBC-enheter som transfunderades under de 52 veckorna före informerat samtycke, standardiserat till 24 veckor.
2 En patient med ≥ 50 % reduktion av RBC-enheter från baslinjen var icke-responder i analysen av det primära effektmåttet (transfusionsreduktionsrespons) eftersom han/hon fått < 12 veckors behandling under perioden med fast dos.
Alla 6 patienter (22,2 %) som var transfusionsfria i ACTIVATE-T var fortsatt transfusionsfria i en förlängningsstudie för långtidsuppföljning. Mediandurationen för behandlingssvar hos de 6 patienterna var 17,0 månader (intervall: 11,5+ till 21,8+ månader).
Pediatrisk population
Europeiska läkemedelsmyndigheten har senarelagt kravet att skicka in studieresultat för Pyrukynd för en eller flera grupper av den pediatriska populationen för PK-brist (information om pediatrisk användning finns i avsnitt Dosering).
Äldre
I de kliniska studierna av Pyrukynd ingick inte tillräckligt många patienter i åldern ≥ 65 år för att fastställa om de svarar annorlunda än yngre patienter.
Läkemedelsform
Filmdragerad tablett
Pyrukynd 5 mg filmdragerade tabletter
Blå, runda, filmdragerade tabletter med cirka 5 mm diameter, präglade med ”M5” i svart bläck på ena sidan och släta på andra sidan.
Pyrukynd 20 mg filmdragerade tabletter
Blå, runda, filmdragerade tabletter med cirka 8 mm diameter, präglade med ”M20” i svart bläck på ena sidan och släta på andra sidan.
Pyrukynd 50 mg filmdragerade tabletter
Blå, avlånga, filmdragerade tabletter, cirka 16 mm x 6,8 mm stora, präglade med ”M50” i svart bläck på ena sidan och släta på andra sidan.
Interaktioner
Mitapivat metaboliseras primärt av CYP3A4 och är ett substrat för P-glykoprotein (P-gp). Mitapivat inducerar CYP3A4 och kan även inducera CYP2B6, CYP2C8, CYP2C9, CYP2C19 och uridindifosfat-glukuronosyltransferas 1A1 (UGT1A1). Mitapivat kan hämma CYP3A4. Mitapivat kan inducera och hämma P-gp (se avsnitt Farmakokinetik).
Effekter av andra läkemedel på mitapivat
CYP3A4-hämmare I en klinisk fas I-studie utvärderades effekten av itrakonazol (en stark CYP3A4-hämmare) på farmakokinetiken för en engångsdos av mitapivat. Itrakonazol ökade AUC0-t, AUC∞ och Cmax för mitapivat 4,7-faldigt, 4,9-faldigt respektive 1,7-faldigt. Ökad plasmaexponering för mitapivat kan öka risken för biverkningar. Samtidig användning av CYP3A4-hämmare och mitapivat bör undvikas (se avsnitt Varningar och försiktighet). Om samtidig användning av en CYP3A4-hämmare inte kan undvikas, ska patienten övervakas med avseende på ökad risk för biverkningar (se avsnitt Dosering).
CYP3A4-inducerare I en fas 1-studie utvärderades effekten av rifampicin (en stark CYP3A4-inducerare) på farmakokinetiken för en engångsdos av mitapivat. Rifampicin minskade AUC0-t, AUC∞ och Cmax för mitapivat med 91 %, 91 % respektive 77 %. Minskad plasmaexponering för mitapivat kan minska effekten av mitapivat. Samtidig användning av CYP3A4-inducerare och mitapivat bör undvikas (se avsnitt Varningar och försiktighet). Om samtidig användning av en CYP3A4-inducerare inte kan undvikas, ska patienten övervakas med avseende på minskad effekt av mitapivat.
Magsyrareducerande läkemedel
Mitapivat uppvisar pH-beroende löslighet (se avsnitt Farmakokinetik) och samtidig administrering med magsyrareducerande läkemedel (t.ex. famotidin) kan minska absorptionen av mitapivat (se avsnitt Varningar och försiktighet). Samtidig användning av mitapivat och läkemedel som höjer pH-värdet i magsäcken, har inte utvärderats i någon klinisk interaktionsstudie. Om samtidig användning av ett magsyrareducerande läkemedel inte kan undvikas, ska patienten övervakas med avseende på minskad effekt av mitapivat.
Effekt av mitapivat på andra läkemedel
Cyp3a4-substrat
Effekten av mitapivat (100 mg två gånger dagligen) på farmakokinetiken för en engångsdos med midazolam (ett känsligt CYP3A4-substrat) utvärderades i en fas 1-studie. Mitapivat vid steady-state minskade AUC (AUC0-t, AUC∞) och Cmax för midazolam med 53 % respektive 37 %. Alternativa behandlingar, som inte är känsliga substrat för CYP3A4, ska övervägas under behandling med mitapivat (se avsnitt Varningar och försiktighet). Om samtidig administrering av mitapivat och CYP3A4-substrat inte kan undvikas, ska patienten noga övervakas, särskilt när det gäller substrat med ett smalt terapeutiskt index (t.ex. alfentanil, karbamazepin, ciklosporin, ergotamin, fentanyl, pimozid, kinidin, sirolimus och takrolimus).
Hormonella preventivmedel
Mitapivat kan förändra den systemiska exponeringen för hormonella preventivmedel som är känsliga substrat för CYP3A4 (t.ex. etinylestradiol) (se avsnitt Varningar och försiktighet). Preventivmedlens effekt kan påverkas (se avsnitt Graviditet och amning).
Ugt1a1-, cyp2b6- och cyp2c-substrat
Baserat på in vitro-data kan mitapivat inducera UGT1A1, CYP2B6, CYP2C8, CYP2C9 och CYP2C19 (se avsnitt Farmakokinetik) och kan minska den systemiska exponeringen för substrat för dessa enzymer (t.ex. irinotekan [UGT1A1], bupropion [CYP2B6], omeprazol [CYP2C19], repaglinid [CYP2C8] och warfarin [CYP2C9]). Samtidig användning av mitapivat med substrat för dessa enzymer har inte utvärderats i någon klinisk interaktionsstudie. Alternativa behandlingar, som inte är UGT1A1-substrat eller känsliga substrat för CYP2B6 eller CYP2C, ska övervägas under behandling med mitapivat (se avsnitt Varningar och försiktighet). Om samtidig administrering inte kan undvikas, ska patienten övervakas med avseende på förlust av behandlingseffekt av substraten för dessa enzymer, särskilt när det gäller substrat med ett smalt terapeutiskt index (t.ex. irinotekan [UGT1A1], cyklofosfamid [CYP2B6], valproinsyra [CYP2C19], paklitaxel [CYP2C8], warfarin och fenytoin [CYP2C9]).
P-gp-substrat
Baserat på in vitro-data kan mitapivat inducera och hämma P-gp (se avsnitt Farmakokinetik) och skulle kunna förändra den systemiska exponeringen för substrat (t.ex. dabigatranetexilat) av denna transportör. Samtidig användning av mitapivat med substrat för P-gp har inte utvärderats i någon klinisk interaktionsstudie. Alternativa behandlingar, som inte är P-gp-substrat, ska övervägas under behandling med mitapivat (se avsnitt Varningar och försiktighet). Om samtidig administrering av mitapivat med P-gp-substrat inte kan undvikas, ska patienten noga övervakas, särskilt när det gäller substrat med ett smalt terapeutiskt index (t.ex. kolkicin och digoxin).
Graviditet och amning
Fertila kvinnor/preventivmedel för kvinnor
Fertila kvinnor bör undvika att bli gravida medan de får Pyrukynd
Fertila kvinnor ska använda preventivmedel under behandling med Pyrukynd och i minst 1 månad efter den sista dosen. Mitapivat kan minska den systemiska exponeringen för hormonella preventivmedel som är känsliga substrat för CYP3A4 (se avsnitt Varningar och försiktighet och Interaktioner). Ytterligare eller alternativa preventivmetoder bör övervägas.
Graviditet
Det finns inga eller begränsad mängd data från användning av mitapivat hos gravida kvinnor. Djurstudier har visat reproduktionstoxikologiska effekter (se avsnitt Prekliniska säkerhetsuppgifter).
Pyrukynd rekommenderas inte under graviditet eller till fertila kvinnor som inte använder preventivmedel.
Amning
Det är okänt om mitapivat och/eller dess metaboliter utsöndras i bröstmjölk. En risk för det nyfödda barnet/spädbarnet kan inte uteslutas.
Ett beslut måste fattas om man ska avbryta amningen eller avbryta/avstå från behandling med Pyrukynd, efter att hänsyn har tagits till fördelen med amning för barnet och fördelen med behandling för kvinnan.
Fertilitet
Det finns inga data om mitapivats effekt på fertiliteten hos människa. Djurstudier har visat reversibla effekter på reproduktionsorganen hos män och kvinnor (se avsnitt Prekliniska säkerhetsuppgifter). Förmågan att få barn kan påverkas hos män och kvinnor under behandlingen med mitapivat.
Trafik och maskiner
Pyrukynd har mindre effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Patienter som har insomni under behandlingen med Pyrukynd ska uppmanas att vara försiktiga när de kör bil eller använder maskiner (se avsnitt Biverkningar).
Överdosering
I kliniska studier på patienter med PK-brist bedömdes mitapivatdoser upp till 300 mg två gånger dagligen. Friska frivilliga personer fick upp till 2 500 mg som engångsdos och 700 mg två gånger dagligen i 14 dagar. En patient i en klinisk studie tog 150 mg två gånger dagligen, vilket var högre än den rekommenderade dosen i denna studie (50 mg två gånger dagligen), och fick inga associerade biverkningar.
Patienter som i kliniska studier fick en högre dos än den rekommenderade maximala dosen 50 mg två gånger dagligen rapporterade biverkningar som överensstämde med säkerhetsprofilen för mitapivat hos alla patienter.
Vid överdos ska patienter behandlas symtomatiskt och få lämplig understödjande behandling efter behov.
Farmakokinetik
Farmakokinetiken för mitapivat har karakteriserats hos friska vuxna och patienter med PK-brist. Efter oral administrering absorberas mitapivat snabbt, distribueras brett och uppvisar låg clearance.
Autoinduktion av mitapivatclearance var tydlig vid upprepad dosering.
Farmakokinetiken för mitapivat visade låg till måttlig variabilitet hos friska vuxna försökspersoner.
Absorption
Mitapivat absorberades snabbt efter en respektive flera doser både hos friska försökspersoner och hos patienter med PK-brist. Medianvärdena för Tmax vid steady-state var 0,5 till 1 timme efter intagen dos för hela dosintervallet som studerades (5 mg till 700 mg två gånger dagligen).
Den absoluta biotillgängligheten efter en engångsdos var cirka 73 %.
Mitapivat uppvisar pH-beroende löslighet. Hög löslighet observeras upp till pH 5,5 med minskande löslighet vid högre pH-värde, vilket skulle kunna minska absorptionen av mitapivat.
Effekt av föda
Efter administrering av en engångsdos till friska försökspersoner och en måltid med hög fetthalt (cirka 900 till 1 000 kalorier totalt, där 500 till 600 kalorier kom från fett, 250 kalorier kom från kolhydrater
och 150 kalorier kom från protein) förelåg ingen förändring av AUCinf samtidigt som mitapivat Cmax minskade med 42 %. Administrering av mitapivat tillsammans med en måltid med hög fetthalt hade ingen kliniskt betydelsefull effekt på farmakokinetiken för mitapivat.
Distribution
Mitapivat har stark bindning till proteiner (97,7 %) i plasma med låg erytrocytdistribution. Den genomsnittliga distributionsvolymen (Vz) var 135 l.
Metabolism
In vitro-studier visade att mitapivat primärt metaboliseras av CYP3A4. Efter en oral engångsdos om 120 mg radioaktivt märkt mitapivat till friska försökspersoner var oförändrat mitapivat den huvudsakliga cirkulerande komponenten.
In vitro-studier av läkemedelsinteraktioner
Metabolismvägar
Mitapivat inducerar CYP3A4 och kan även inducera CYP2B6, CYP2C8, CYP2C9, CYP2C19 och UGT1A1. Mitapivat kan hämma CYP3A4.
Transportsystem för läkemedel
Mitapivat är ett substrat för P-gp och kan inducera och hämma P-gp.
Eliminering
Mitapivat har en genomsnittlig t1/2 mellan 16,2 och 79,3 timmar efter administrering av en oral engångsdos (5 till 2 500 mg) till friska försökspersoner under fasta. Median-CL/F vid steady-state, fastställd via populationsfarmakokinetisk analys, var 11,5; 12,7 och 14,4 l/h för behandling med 5 mg två gånger dagligen, 20 mg två gånger dagligen respektive 50 mg två gånger dagligen.
Efter en oral engångsdos av radioaktivt märkt mitapivat till friska försökspersoner återfanns totalt 89,1 % av den administrerade radioaktivt märkta dosen, med 49,6 % i urin (2,6 % oförändrat) och 39,6 % i faeces (mindre än 1 % oförändrat).
Linjäritet/icke-linjäritet
AUC och Cmax för mitapivat ökade dosproportionellt över det kliniskt relevanta dosintervallet 5 till 50 mg två gånger dagligen hos friska försökspersoner och patienter med PK-brist.
Särskilda populationer
Inga kliniskt betydelsefulla effekter på farmakokinetiken för mitapivat observerades baserat på ålder, kön, etnicitet eller kroppsvikt.
Äldre
Fem patienter som var 65 år eller äldre fick mitapivat i de kliniska studierna ACTIVATE och ACTIVATE-T. Inga skillnader observerades i farmakokinetiken för dessa patienter jämfört med yngre patienter.
Nedsatt leverfunktion
Farmakokinetiken för mitapivat har studerats hos vuxna patienter med måttligt nedsatt leverfunktion (Child-Pugh klass B). Efter en enstaka administrering av 50 mg mitapivat uppvisade patienter med måttligt nedsatt leverfunktion en 36 % högre exponering för mitapivat (AUC∞) jämfört med patienter med normal leverfunktion. Denna skillnad i exponering anses inte vara kliniskt meningsfull. Geometriska medelvärden för Cmax var i stort sett likadana i båda grupperna. Det förelåg inga större förändringar avseende proteinbindning i plasma eller elimineringshalveringstid hos patienter med
måttligt nedsatt leverfunktion jämfört med friska kontrollpersoner. Mitapivat har inte studerats hos patienter med svårt nedsatt leverfunktion (Child-Pugh klass C).
Nedsatt njurfunktion I de populationsfarmakokinetiska analyserna bedömdes effekterna av nedsatt njurfunktion på farmakokinetiken för mitapivat. 24 patienter hade lindrigt nedsatt njurfunktion (uppskattad glomerulär filtrationshastighet [eGFR] ≥ 60 till ˂ 90 ml/min/1,73 m2) och 4 patienter hade måttligt nedsatt njurfunktion (eGFR ≥ 30 till ˂ 60 ml/min/1,73 m2). AUC vid steady-state var likartad för patienter med normal njurfunktion och patienter med måttligt nedsatt njurfunktion. Det geometriska medelvärdet för AUC vid steady-state från ett litet antal patienter med måttligt nedsatt njurfunktion var högre än för patienter med normal njurfunktion, dock inom intervallet för de AUC-värden vid steady- state som observerades hos patienter med normal njurfunktion (se avsnitt Dosering). Det finns inga data för patienter med allvarligt nedsatt njurfunktion.
Pediatrisk population
Farmakokinetiken för mitapivat hos barn och ungdomar under 18 år har inte studerats.
Prekliniska säkerhetsuppgifter
Mitapivat var inte karcinogent hos transgena rasH2-möss när det administrerades två gånger dagligen i minst 26 veckor upp till den högsta totala dagliga dosen på 500 mg/kg/dag hos hanmöss (6,4-faldig skillnad mot exponering hos människa) och 250 mg/kg/dag hos honmöss (2,6-faldig skillnad mot exponering hos människa).
I den 2-åriga studien av karcinogenicitet hos råtta observerades proliferativa och neoplastiska lesioner i levern, sköldkörteln, äggstockarna och bukspottkörteln. Fynden i levern och sköldkörteln tillskrevs CYP-enzyminduktion och ansågs vara specifika för gnagare. I äggstockarna noterades en ökad incidens och/eller svårighetsgrad av granulosacellhyperplasi och/eller luteal/granulosacellhyperplasi vid mitapivat AUC0-12h-värden > 100 gånger över det intervall som observerats hos människa vid den maximala rekommenderade dosen till människa (MRHD) på 50 mg två gånger dagligen. Godartad acinushyperplasi och godartat adenom i den exokrina delen av bukspottkörteln observerades med ökad incidens och/eller svårighetsgrad hos hanar från alla dosgrupper (30, 100 och 300 mg/kg/dag). Ingen nivå för ”icke-effekt” fastställdes. Incidensen av fynd i bukspottkörteln låg endast utanför det intervall som historiskt observerats i teststammen vid 300 mg/kg/dag (47 gånger AUC0-12h hos människa vid MRHD). Det är okänt om fynden i bukspottkörteln har relevans för människa.
Mitapivat var inte mutagent i en in vitro-analys av bakteriell omvänd mutation (Ames). Mitapivat var varken klastogent i en in vitro-analys av humana lymfocyt-mikrokärnor eller i en in vivo-analys av mikrokärnor i benmärg hos råtta.
I studier av utvecklingen hos embryo/foster observerades biverkningar hos foster vid AUC0-12h-värden som var 63 gånger (råtta) respektive 3,1 gånger (kanin) högre än AUC0-12h-värdet hos människa vid MRHD.
I en embryofetal toxicitetsstudie förknippades oral administrering av mitapivat med biverkningar hos foster, inklusive en minskning av det genomsnittliga antalet ungar och andelen livsdugliga foster per kull, en lägre genomsnittlig fostervikt och missbildningar externt och i mjukvävnad samt skelett, kopplade till testmaterialet. NOAEL (ingen observerad negativ effektnivå) hos moderdjur och foster förekom vid en dos om 50 mg/kg/dag (13 gånger AUC0-12h hos människa vid MRHD).
I en embryofetal toxicitetsstudie hos kanin gav oral administrering av mitapivat en lägre genomsnittlig kroppsvikt hos fostren. Inga effekter på fostrens morfologi observerades. NOAEL hos moderdjur och foster förekom vid en dos om 60 mg/kg/dag (1,5 gånger AUC0-12h hos människa vid MRHD).
Hos råtta visade sig mitapivat inducera perinatal mortalitet i samband med läkemedelsinducerad dystoci/långvarig födelse i både studier av pre- och postnatal utveckling och juvenil toxicitet vid doser om ≥ 50 mg/kg/dag (≥ 20 gånger AUC0-12h hos människa vid MRHD).
I en studie av fertilitet och tidig embryoutveckling sågs ingen negativ påverkan på fertiliteten hos han- eller honråttor vid oral administrering av mitapivat två gånger dagligen vid doser upp till 300 mg/kg/dag hos hanråttor och 200 mg/kg/dag hos honråttor före och under parning, och vidare hos honråttor under hela organogenesen. Reversibla fynd avseende reproduktionsorganen hos han- och honråttor observerades, vilket ansågs vara relaterat till aromatashämning. Hos hanråttor observerades reversibla mikroskopiska fynd (degeneration av sädeskanalerna, spermatidretention, atypiska restkroppar i testiklarna och ökad incidens av celldebris i bitestiklarna) som korrelerade med onormala spermiefynd (minskad spermierörlighet och -densitet, ökat antal onormala spermiefynd) vid AUC0-12h-värden som var ≥ 23 gånger högre än exponeringen hos människa vid MRHD. Hos honråttor observerades ett minskat antal östrusstadier före samliv vid AUC0-12h-värden som var 49 gånger över exponeringen vid MRHD hos människa. Denna förändring försvann när doseringen avslutades.
I toxicitetsstudier med upprepade doser till han- och honråttor observerades förändringar av reproduktionsorganen som förknippades med aromatashämning. Hos hanråttor observerades en lägre vikt av de accessoriska könskörtlarna och högre vikt av testiklarna. Dessutom sågs mikroskopiska fynd i testiklarna och de accessoriska könskörtlarna vid AUC0-12h-värden som var ≥ 4,7 gånger exponeringen hos människa vid MRHD. Hos honråttor konstaterades högre äggstocksvikt och lägre livmodervikt. Mikroskopiska fynd i äggstockar och vagina förekom vid AUC0-12h-värden som var 3 gånger exponeringen hos människa. Alla fynd var reversibla.
I en toxikologisk studie som påbörjades med 7 dagar gamla råttor som behandlades fram till sexuell mognad, ansågs de flesta behandlingsrelaterade fynd vara förknippade med aromatashämning. Hos hanråttor observerades mikroskopiska fynd i testiklarna från lågdosnivån 30 mg/kg/dag (1,5 gånger AUC0-12h hos människa vid MRHD). Fördröjd sexuell mognad, onormala spermiefynd samt parnings- och fertilitetsförändringar observerades vid ≥ 150 mg/kg/dag (≥ 22 gånger AUC0-12h för människa vid MRHD). Hos honråttor observerades förändringar av östruscykeln vid högdosnivån 200 mg/kg/dag (60 gånger AUC0-12h hos människa vid MRHD). Alla utvärderingsbara reproduktionsförändringar var reversibla eller delvis reversibla. En behandlingsrelaterad minskning och ökning av kroppsvikten observerades hos han- respektive honråttor vid ≥ 20 gånger AUC0-12h hos människa vid MRHD, som inte var reversibel hos honor. Benförändringar, inklusive lägre bendensitet och benmassa, observerades vid ≥ 1,5 och ≥ 20 gånger den humana exponeringen hos han- respektive honråttor. Dessa förändringar var helt reversibla hos honråttor. Hos hanråttor var de helt reversibla vid 1,5 gånger den humana exponeringen och delvis reversibla vid högre exponeringsnivåer.
Förteckning över hjälpämnen
Tablettkärna
Mikrokristallin cellulosa Kroskarmellosnatrium Mannitol (E421) Natriumstearylfumarat
Filmdragering
Hypromellos (E464) Titandioxid (E171) Laktosmonohydrat Triacetin Indigokarmin aluminiumlack (E132)
Tryckbläck
Shellack (E904) Svart järnoxid (E172) Ammoniumhydroxid (E527)
Inkompatibiliteter
Ej relevant.
Hållbarhet
2 år.
Särskilda förvaringsanvisningar
Förvaras vid högst 25 °C.
Alla styrkors förpackningar
Tabletterna tillhandahålls i blisterförpackningar av PVC/PCTFE/Al, förpackade i kartonger.
Förpackningar för dostitrering och underhållsbehandling:
Pyrukynd 5 mg filmdragerade tabletter
Kartong innehållande 56 filmdragerade tabletter i 4 blisterförpackningar; varje blisterförpackning innehåller 14 filmdragerade tabletter.
Pyrukynd 20 mg filmdragerade tabletter
Kartong innehållande 56 filmdragerade tabletter i 4 blisterförpackningar; varje blisterförpackning innehåller 14 filmdragerade tabletter.
Pyrukynd 50 mg filmdragerade tabletter
Kartong innehållande 56 filmdragerade tabletter i 4 blisterförpackningar; varje blisterförpackning innehåller 14 filmdragerade tabletter.
Förpackningar för dosnedtrappning:
Pyrukynd 5 mg filmdragerade tabletter
Kartong innehållande 7 filmdragerade tabletter i en blisterförpackning.
Pyrukynd 20 mg filmdragerade tabletter + pyrukynd 5 mg filmdragerade tabletter
Varje kartong med 14 filmdragerade tabletter innehåller:
7 filmdragerade tabletter Pyrukynd 20 mg 7 filmdragerade tabletter Pyrukynd 5 mg
Pyrukynd 50 mg filmdragerade tabletter + pyrukynd 20 mg filmdragerade tabletter
Varje kartong med 14 filmdragerade tabletter innehåller:
7 filmdragerade tabletter Pyrukynd 50 mg 7 filmdragerade tabletter Pyrukynd 20 mg
Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.
Särskilda anvisningar för destruktion
Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.
Läkemedlets namn
Pyrukynd 5 mg filmdragerade tabletter Pyrukynd 20 mg filmdragerade tabletter Pyrukynd 50 mg filmdragerade tabletter
Kvalitativ och kvantitativ sammansättning
Pyrukynd 5 mg filmdragerade tabletter
Varje filmdragerad tablett innehåller 5 mg mitapivat (som sulfat).
Hjälpämne med känd effekt
Varje filmdragerad tablett innehåller 0,3 mg laktos (som monohydrat).
Pyrukynd 20 mg filmdragerade tabletter
Varje filmdragerad tablett innehåller 20 mg mitapivat (som sulfat).
Hjälpämne med känd effekt
Varje filmdragerad tablett innehåller 1,4 mg laktos (som monohydrat).
Pyrukynd 50 mg filmdragerade tabletter
Varje filmdragerad tablett innehåller 50 mg mitapivat (som sulfat).
Hjälpämne med känd effekt
Varje filmdragerad tablett innehåller 3,4 mg laktos (som monohydrat).
För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt Förteckning över hjälpämnen.
Innehavare av godkännande för försäljning
Agios Netherlands B.V.
Zuidplein 36 Regus Amsterdam WTC 1077XV Amsterdam Nederländerna
Nummer på godkännande för försäljning
EU/1/22/1662/001 EU/1/22/1662/002 EU/1/22/1662/003 EU/1/22/1662/004 EU/1/22/1662/005 EU/1/22/1662/006
Datum för första godkännande/förnyat godkännande
Datum för det första godkännandet: 9 november 2022
Datum för översyn av produktresumén
Ytterligare information om detta läkemedel finns på Europeiska läkemedelsmyndighetens webbplats
Https://www.ema.europa.eu.
Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt
identifiera ny säkerhetsinformation. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning. Se avsnitt Biverkningar om hur man rapporterar biverkningar.
Förpackningar 0
Förpackningarna följer dina sökinställningar för tillhandahålls ej och avregistrerade läkemedel.
Inga förpackningar hittades.
Innehåll
| Substans | Roll | Mängd | Beskrivning |
|---|---|---|---|
| Mitapivat | Aktiv motsvarande (respondens) | 5.000 03 EQ | — |
| Mitapivathemisulfatseskvihydrat | Aktiv beståndsdel | 5.850 03 EQ | — |
| Laktosmonohydrat | Hjälpämne | — | — |
| Mannitol | Hjälpämne | — | — |