.

Korjuny

Antineoplastiska medel, övriga monoklonala antikroppar och antikropp- läkemedelskonjugat

Aktiva substanser Katumaxomab

Styrka och beredningsform
Biologiskt läkemedelReceptbelagtUtökad övervakning

Alla avsnitt

Dosering

Korjuny ska administreras under överinseende av läkare med erfarenhet av användning av läkemedel mot cancer.

Epcam-testning

EpCAM-uttryck i de kliniska studierna bestämdes med hjälp av en validerad immunocytokemisk analys som tillämpades på maligna ascitesprov, med ett tröskelvärde för positivitet på ≥ 400 EpCAM- positiva celler per 10⁶ analyserade ascitesceller.

När en CE-märkt in vitro-diagnostisk enhet med lämpligt avsett syfte inte är tillgänglig, bör alternativa analyser som används i klinisk praxis vara validerade och demonstrera lämpliga analytiska prestandakarakteristika för det avsedda användningsområdet.

Dosering

Före den intraperitoneala infusionen rekommenderas medicinering för profylaktisk behandling av symtom på cytokinfrisättning, inklusive smärtstillande, febernedsättande och icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (se avsnitt Varningar och försiktighet och Farmakodynamik).

Biverkningar av behandling med katumaxomab ska behandlas som medicinskt indikerade och i enlighet med gällande vårdstandard.

Doseringsschemat för Korjuny omfattar de 4 intraperitoneala infusionerna som anges i tabell 1.

Tabell 1 doseringsschema för korjuny

Antal infusioner Dos Dag
1 10 mikrogram 0
2 20 mikrogram 3
3 50 mikrogram 7
4 150 mikrogram 10

Patienterna ska stå under noggrann medicinsk övervakning i minst 24 timmar efter den första infusionen med Korjuny. För resterande doser kan patienten läggas in på sjukhus i minst 6 timmar eller under en längre tid efter infusion av Korjuny, enligt den behandlande läkarens bedömning, för att garantera patientsäkerheten.

Intervallet mellan infusionsdagarna kan vid behov förlängas enligt den behandlande läkarens bedömning, för att minimera risken för biverkningar. Den totala behandlingstiden bör inte överskrida 21 dagar.

Särskilda populationer

Nedsatt leverfunktion

Ingen dosjustering behövs för patienter med lätt till måttligt nedsatt leverfunktion. Patienter med svårt nedsatt leverfunktion och/eller med metastaser i mer än 70 % av levern och/eller trombos/obstruktion i portvenen har inte undersökts. Behandling av dessa patienter med Korjuny ska endast övervägas efter en grundlig utvärdering av nytta-riskförhållandet (se avsnitt Varningar och försiktighet och Farmakokinetik).

Nedsatt njurfunktion

Ingen dosjustering behövs för patienter med lätt nedsatt njurfunktion. Patienter med måttligt till allvarligt nedsatt njurfunktion har inte studerats. Behandling av dessa patienter med Korjuny ska endast övervägas efter en grundlig utvärdering av nytta-riskförhållandet (se avsnitt Varningar och försiktighet och Farmakokinetik).

Pediatrisk population

Säkerhet och effekt vid användning av Korjuny för barn under 18 års ålder har inte fastställts. Inga data finns tillgängliga.

Administreringssätt

Korjuny får endast administreras som intraperitoneal infusion.

Korjuny får inte ges genom intraperitoneal bolus eller via någon annan administreringsväg. För information om det perfusionssystem som ska användas, se avsnitt Alla styrkors förpackningar.

Korjuny ska administreras som intraperitoneal infusion med kontinuerlig hastighet med en infusionstid på minst 3 timmar. I kliniska studier undersöktes infusionstider på 3 timmar och 6 timmar. För den första av de 4 doserna kan en infusionstid på 6 timmar övervägas beroende på patientens hälsotillstånd.

Försiktighetsåtgärder som ska vidtas före administrering av läkemedlet

Före administrering av Korjuny späds koncentratet till infusionsvätska i natriumklorid 9 mg/ml (0,9 %) injektionsvätska, lösning. Den utspädda KORJUNY-lösningen för infusion administreras intraperitonealt som en infusion med kontinuerlig hastighet med hjälp av ett lämpligt pumpsystem.

Anvisningar om spädning av läkemedlet före administrering finns i avsnitt Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering.

Kontraindikationer

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Förteckning över hjälpämnen. Överkänslighet mot murina proteiner (från råtta och/eller mus).

Indikationer

Korjuny är indicerat för intraperitoneal behandling av malign ascites hos vuxna med (EpCAM) – EpCAM-positiva karcinom för vilka ytterligare systemisk cancerbehandling inte är ett alternativ.

Varningar och försiktighet

Korjuny får inte administreras som bolus eller via någon annan väg än intraperitonealt.

Symtom förknippade med cytokinfrisättning (crs)

Eftersom frisättningen av pro-inflammatoriska och cytotoxiska cytokiner inleds genom bindning av katumaxomab till immunceller och tumörceller, har cytokinfrisättningsrelaterade kliniska symtom rapporterats under och efter administrering av katumaxomab, inklusive feber, hypotoni, mag- och tarmsymtom, huvudvärk, muskelsmärta, ledsmärta, takykardi, frossa, andningssymtom, hudsymtom och trötthet.

Trots premedicinering (se avsnitt Dosering och Farmakodynamik) kan patienter uppleva CRS enligt beskrivningen ovan med en intensitet på upp till grad 4 (se avsnitt Biverkningar). Patienterna ska uppmanas att omedelbart söka läkarvård om tecken eller symtom på CRS uppträder. CRS ska behandlas som medicinskt indikerat och enligt nuvarande vårdstandard.

Systemiskt inflammatoriskt responssyndrom (sirs)

Isolerad incidens av SIRS (med samtidig feber, förhöjd hjärt- och andningsfrekvens samt onormalt antal leukocyter) har rapporterats under och efter behandling med katumaxomab. Patienterna ska rådas att söka omedelbar läkarvård om tecken eller symtom på SIRS uppstår. SIRS bör behandlas som medicinskt indikerat och i enlighet med gällande vårdstandard.

Akuta infektioner

Vid förekomst av faktorer som påverkar immunsystemet, särskilt akuta infektioner, rekommenderas inte administrering av katumaxomab. Patienterna ska övervakas med avseende på tecken och symtom på infektion, före och efter administrering av Korjuny, och behandlas på lämpligt sätt.

Tillstånd som påverkar hemodynamisk status hos patienter

Lämplig medicinsk hantering av dränering av ascitesvätska är en förutsättning för behandling med Korjuny för att säkerställa stabil cirkulations- och njurfunktion. Detta måste åtminstone innefatta dränering av ascitesvätska tills det spontana flödet upphör eller symtomen lindras.

Blodvolym, blodprotein, blodtryck, puls och njurfunktion ska bedömas före varje infusion med

Korjuny. Tillstånd som hypovolemi, hypoproteinemi, hypotoni, cirkulatorisk dekompensation och akut nedsatt njurfunktion måste åtgärdas före varje infusion med Korjuny.

Leverfunktion

Ingen dosjustering behövs för patienter med lätt till måttligt nedsatt leverfunktion. Övergående förhöjningar av leverparametrar efter infusioner med katumaxomab sågs i kliniska studier och förbättrades därefter hos de flesta patienter kort efter att den sista katumaxomab-infusionen slutförts. I sällsynta fall kan behandling med katumaxomab orsaka läkemedelsinducerad leverskada eller hepatit, vilket kan leda till leversvikt, inklusive dödlig utgång. Patienter som behandlas med Korjuny ska noga övervakas med avseende på tecken på kliniskt signifikanta förhöjda leverparametrar.

Patienter med kraftigt nedsatt leverfunktion och/eller med metastaser i mer än 70 % av levern och/eller trombos/obstruktion i portvenen har inte undersökts. Behandling av dessa patienter med katumaxomab ska endast övervägas efter en grundlig utvärdering av nytta/risk (se avsnitt Farmakokinetik).

Nedsatt njurfunktion

Katumaxomab elimineras inte via njurarna. Patienter med måttligt till kraftigt nedsatt njurfunktion har inte undersökts. Behandling av dessa patienter med Korjuny ska endast övervägas efter en grundlig bedömning av nytta/risk (se avsnitt Farmakokinetik).

Buksmärta

Buksmärta rapporterades ofta som biverkning. Denna övergående biverkning anses delvis vara en följd av den intraperitoneala administreringsvägen.

Övervakning

Lämplig övervakning av patienten efter avslutad infusion med Korjuny rekommenderas med noggrann medicinsk övervakning i minst 24 timmar efter den första infusionen med Korjuny och i minst 6 timmar efter efterföljande infusioner.

Prestandastatus och kroppsmasseindex (bmi)

I den pivotala studien IP-REM-AC-01 har patienter med en Karnofski-prestandapoäng på < 60 och ett BMI på < 17 eller > 40 kg/m2 inte undersökts. Behandlingen av dessa patienter med Korjuny avgörs av den behandlande läkaren.

Patientkort

Förskrivaren måste diskutera riskerna med Korjuny-behandling med patienten. Patienten ska få patientkortet och instrueras att alltid bära det med sig. Patientkortet beskriver de vanliga tecknen och symtomen på CRS och SIRS och ger anvisningar om när patienten ska söka läkarvård.

Hjälpämne

Detta läkemedel innehåller 21,6 mikrogram polysorbat 80 i varje förfylld spruta med 10 mikrogram Korjuny och 108 mikrogram polysorbat 80 i varje förfylld spruta med 50 mikrogram Korjuny. Polysorbater kan orsaka allergiska reaktioner.

Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol natrium (23 mg) per dosenhet och är därmed näst intill ”natriumfritt”. Mängden natrium som administreras per infusion är högre än den mängd som ingår i läkemedlet på grund av utspädningen av koncentratet med natriumklorid 9 mg/ml (0,9 %) injektionsvätska, lösning. Ytterligare 500 ml natriumklorid 9 mg/ml (0,9 procent) injektionsvätska, lösning ges före varje administrering av Korjuny och 250 ml natriumklorid 9 mg/ml (0,9 procent) injektionsvätska, lösning ges parallellt med varje administrering av Korjuny. Se avsnitt Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering.

Biverkningar

Sammanfattning av säkerhetsprofilen

De vanligaste rapporterade biverkningarna var feber (62 %), buksmärta (42 %), illamående (41 %) och kräkningar (38 %). De allvarligaste biverkningarna är systemiskt inflammatoriskt responssyndrom och leversvikt.

Tabell över biverkningar

Biverkningarna härrör från en integrerad säkerhetsanalys av 11 studier, däribland 4 studier på patienter med malign ascites och 7 studier på patienter med andra cancerformer. Detta inkluderar data från den randomiserade, kontrollerade huvudstudieperioden från den pivotala studien IP-REM-AC-01. Av 517 patienter som ingick i analysen fick 293 patienter katumaxomab intraperitonealt som en 6- timmars infusion, och 224 patienter fick katumaxomab intraperitonealt som en 3 timmars infusion.

I tabell 2 listas biverkningar enligt MedDRA-klassificeringen av organsystem. Frekvenskategorierna definieras enligt följande: mycket vanliga (≥ 1/10), vanliga (≥ 1/100, < 1/10), mindre vanliga (≥ 1/1 000, < 1/100). Biverkningarna redovisas inom varje frekvensgrupp efter fallande allvarlighetsgrad.

Tabell 2 biverkningar som rapporterats från patienter som fick behandling med katumaxomab

OrgansystemkFrekvens Biverkningar
lass
Infektioner och
infestationer
Vanliga Infektion
Mindre
vanliga
Oral candidainfektion, hudinfektion, erytem induratum*, herpes
simplex*, lokaliserad infektion*, pneumoni*,
urinvägsinfektion*
Blodet och
lymfsystemet
Vanliga Anemi, leukocytos, lymfopeni
Mindre
vanliga
Koagulopati*, leukopeni*, neutropeni*, trombocytopeni*,
trombocytemi
Immunsystemet Mycket
vanliga
Cytokinfrisättningssyndrom**
Vanliga Systemiskt inflammatoriskt responssyndrom, överkänslighet*
Metabolism
och nutrition
Vanliga Minskad aptit, dehydrering, hypokalemi, hyponatremi,
hypoalbuminemi, hyperglykemi*, hypokalcemi*,
hypoproteinemi*
Mindre
vanliga
Vätskeretention*, hypoglykemi, polydipsi, hypomagnesemi *
Psykiska
störningar
Vanliga Ångest
Mindre
vanliga
Agitation, depression*
Centrala och
perifera
nervsystemet
Vanliga Yrsel
Mindre
vanliga
Svimning, skakningar, parestesi, kramper*, letargi, perifer
sensorisk neuropati*, polyneuropati*, dysgeusi*
Ögon Mindre
vanliga
Dimsyn*
Öron och
balansorgan
Mindre
vanliga
Svindel*
Hjärtat Vanliga Takykardi
Mindre
vanliga
Sinustakykardi, hjärtklappning*, arytmi*, hjärtsvikt*
Blodkärl Vanliga Högt blodtryck, hypotoni, värmekänsla, blodvallningar*
Andningsvägar,
bröstkorg och
mediastinum
Vanliga Dyspné*, hypoxi, pleurautgjutning*
Mindre
vanliga
Lungembolism, akut andnödssyndrom*, bronkospasm*, hosta*,
hicka*, lunginfiltration*, faryngolaryngeal smärta, andnöd*,
andningssvikt*, takypné*, väsande andning*
Magtarmkanale
n
Mycket
vanliga
Buksmärta, illamående, kräkningar, diarré
Vanliga Obehag i buken, uppsvälld buk, smärta i övre delen av buken,
gastroesofageal refluxsjukdom, subileus, flatulens*
Mindre
vanliga
Magkramper, muntorrhet, paralytisk ileus, försämrad tömning
av magsäcken, stelhet i buken*, ascites*, duodenogastrisk
reflux*, magsjukdom*, gastrointestinal hypomotilitet*,
halsbränna*, peritonit*, kväljningar*, tunntarmsobstruktion*,
magbesvär*, smärta i nedre delen av buken, hematemes*,
stomatit*
OrgansystemkFrekvens Biverkningar
lass
Lever och
gallvägar
Vanliga Hyperbilirubinemi, kolangit*
Mindre
vanliga
Cytolytisk hepatit***, leversvikt****, kolestas*, onormal
leverfunktion*, toxisk hepatit*, gulsot*
Hud och
subkutan
vävnad
Vanliga Allergisk dermatit, hudutslag, erytem, hyperhidros, klåda
Mindre
vanliga
Nattliga svettningar, urtikaria, palmarerytem*, kliande utslag*,
hudreaktion
Muskuloskeleta
la systemet och
bindväv
Vanliga Ryggsmärta, muskelsmärta, ledsmärta*
Mindre
vanliga
Skelettsmärta, buksmärta*, muskuloskeletal smärta*, smärta i
extremitet*
Njurar och
urinvägar
Vanliga Hematuri, proteinuri*
Mindre
vanliga
Dysuri*, leukocyturi, oliguri*, njursvikt*, akut njursvikt*,
njursmärta*
Reproduktionso
rgan och
bröstkörtel
Mindre
vanliga
Bäckensmärta
Allmänna
symtom
och/eller
symtom vid
administrerings
stället
Mycket
vanliga
Feber, frossa, trötthet, smärta
Vanliga Asteni*, inflammation, ödem, bröstsmärta, influensaliknande
sjukdom*, allmän sjukdomskänsla*, perifert ödem*
Mindre
vanliga
Inflammation på appliceringsstället, smärta på kateterstället,
tidig mättnadskänsla*, extravasation, känsla av kyla*,
värmekänsla*, reaktion på injektionsstället*,
slemhinneinflammation*, törst, erytem på kateterstället*,
allmän försämring av den fysiska hälsan*
Undersökninga
r
Mycket
vanliga
Förhöjt C-reaktivt protein
Vanliga Förhöjt alaninaminotransferas, förhöjt aspartataminotransferas,
förhöjt alkaliskt fosfatas i blodet, förhöjd kroppstemperatur,
förhöjt gammaglutamyltransferas, sänkt hemoglobin, ökat
neutrofilantal, ökat antal neutrofiler, minskat totalt protein,
viktminskning, ökat antal vita blodkroppar, förhöjt
blodkreatinin*, sänkt kalium i blodet*, förhöjda leverenzymer*,
ökat prokalcitonin*, förhöjd ureahalt i blodet, förhöjt amylas i
blodet*, förhöjt kreatinfosfokinas i blodet*, ökat
trombocytantal*
Mindre
vanliga
Förhöjt bilirubin, sänkt kroppstemperatur, sänkt syrgasmättnad,
förhöjda transaminaser, förhöjt fibrinogen i blodet*, förhöjt
laktatdehydrogenas*, förhöjt blodtryck*, celler i urinen*,
förhöjda leverenzymer, sänkt hematokrit, förhöjt lipas*,
onormalt leverfunktionstest*, minskat antal röda blodkroppar*,
urobilin i urinen, vita blodkroppar i urinen*, förlängd aktiverad
tromboplastin-tid*, sänkt kloridhalt i blodet*, sänkt natriumhalt
i blodet*, förhöjd urinsyra i blodet*, ökad internationell
normaliserad kvot*
Skador och
förgiftningar
Mindre
vanliga
Anastomotisk komplikation*, smärta vid behandling*,
såröppning*
OrgansystemkFrekvens Biverkningar
lass
och
behandlingsko
mplikationer

* Biverkningstermer som är markerade med asterisk ingår på grund av inkludering av n=7 studier vid andra indikationer

än malign ascites (t.ex. hos cancerpatienter som genomgår kurativ kirurgi och intraoperativ administrering av katumaxomab)

** n=7 fall av cytokinfrisättningssyndrom (CRS) rapporterades specifikt som falltermer hos 6 av 517 försökspersoner som

var och en behandlades med katumaxomab i de 11 studier som ingick i analysen (frekvenskategori ”vanlig”). Frekvensen av CRS som visas i tabellen ovan baseras dock på den retrospektiva algoritmbaserade analysen av CRS som användes i den pivotala studien IP-REM-AC-01, där algoritmen tog hänsyn till diagnoser av CRS samt en kombination av symtom som feber, hypotoni, gastrointestinala symtom, huvudvärk, muskelsmärta, ledsmärta, takykardi, frossa, andningssymtom, hudsymtom och trötthet.

*** n=3 händelser av cytolytisk hepatit rapporterades hos 3 försökspersoner, men 2 händelser var av lindrig intensitet och

en var av måttlig intensitet, och alla 3 händelser bedömdes som icke-allvarliga.

**** n=5 händelser av leversvikt rapporterades hos 3 försökspersoner; alla händelser var av måttlig intensitet och bedömdes

som icke-allvarliga. De flesta av dessa händelser bestod av förhöjda laboratorievärden för levern/levern och gallvägarna.

Beskrivning av utvalda biverkningar

Cytokinfrisättningssyndrom

Cytokinfrisättningssyndrom (CRS), identifierat utifrån förekomst av typiska symtom på CRS (feber, hypotoni, gastrointestinala symtom, huvudvärk, muskelsmärta, ledsmärta, takykardi, frossa, andningssymtom, hudsymtom och trötthet) i nära tidsmässigt förhållande (feber och minst 2 ytterligare biverkningar inom ett 4-dagars tidsfönster). Vid tidpunkten för genomförandet av den pivotala studien upplevde 72 procent av de katumaxomab-exponerade patienterna (ISS2) minst en biverkning som räknas som typiskt symtom på CRS under eller inom en dag efter infusion av katumaxomab. Eftersom analysen var mycket ospecifik analyserades data från den pivotala studien på nytt enligt en algoritm baserad på nuvarande definitioner och riktlinjer för CRS. På grundval av denna nya analys upplevde 23 % av patienterna som behandlades med katumaxomab CRS under perioden för huvudstudien eller övergångsstudien i den pivotala kliniska fas II/III-studien.

I de flesta fallen var CRS av CTCAE-grad 1 eller 2. Av 41 misstänkta CRS-episoder var 3 av grad 1, 27 av grad 2, 10 av grad 3 och 1 av grad 4. Symtomen på cytokinfrisättning kan lindras eller undvikas genom premedicinering (se avsnitt Dosering och Varningar och försiktighet).

Systemiskt inflammatoriskt responssyndrom (SIRS) SIRS (med samtidig feber, förhöjd hjärt- och andningsfrekvens och onormalt antal leukocyter) rapporterades hos 2 av 203 patienter som exponerats för katumaxomab i den pivotala studien (157 under huvudstudieperioden, 46 efter övergång från kontroll till katumaxomab). Hos båda patienterna var SIRS av grad 4, vilket krävde inläggning på sjukhus/förlängning av sjukhusvistelse och ledde till att behandlingen avbröts.

Buksmärta

Hos 38,9 % av patienterna i huvudstudieperioden i den pivotala studien rapporterades buksmärta som en biverkning av grad 3 eller högre hos 8,9 % av patienterna, men den försvann vid symtomatisk behandling.

Laboratorievärden för lever

Övergående förhöjda halter av leverenzymer (alanintransaminas [ALT], aspartattransaminas [AST], alkalisk fosfatas [ALP], gammaglutamyltransferas [GGT]) och totalt bilirubin observerades ofta efter administrering av katumaxomab. I allmänhet var förändringarna i laboratorieparametrarna inte kliniskt relevanta och återgick oftast till baslinjen efter avslutad behandling. I den pivotala kliniska fas II/III- studien upplevde 12 patienter (5,6 %) som behandlades med katumaxomab förhöjningar av ALAT på > 3 × övre normalgräns (ULN) i kombination med bilirubin > 2 × ULN. Hos 2 av 12 patienter fortsatte värdena att öka efter slutet av infusionen, medan de ökade värdena hos 10 av 12 patienter var reversibla och uppvisade en tendens att förbättras kort efter den sista katumaxomab-infusionen. Ytterligare diagnostik eller behandling ska endast övervägas vid kliniskt relevant eller ihållande

ökning.

Infusionens varaktighet

Data om en infusionstid på 3 timmar för katumaxomab finns från studier på malign ascites och studier vid andra onkologiska indikationer, främst äggstockscancer och magsäckscancer. Säkerhetsprofilen för katumaxomab vid en 3-timmars infusionstid jämfört med en 6-timmars infusionstid är i allmänhet jämförbar med avseende på biverkningarnas art, frekvens och allvarlighetsgrad. En ökad frekvens av vissa biverkningar sågs i samband med 3-timmarsadministrering, inklusive frossa och hypotoni (grad 1 eller 2), diarré (alla grader), trötthet (grad 1 eller 2), anemi (alla grader) och pleurautgjutning (grad 1 eller 2).

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning via det nationella rapporteringssystemet listat i bilaga V.

Farmakodynamik

Farmakoterapeutisk grupp: Antineoplastiska medel, övriga monoklonala antikroppar och antikropp- läkemedelskonjugat, ATC-kod: L01FX03

Verkningsmekanism

Katumaxomab är en trifunktionell, rått-mus-hybrid monoklonal antikropp som är specifikt riktad mot epitelcellens adhesionsmolekyl (EpCAM) och CD3-antigenen.

EpCAM-antigenet uttrycks på de flesta cancertyper, särskilt karcinom. CD3 uttrycks på mogna T- celler som en komponent i T-cellreceptorn. Ett tredje funktionellt bindningsställe i katumaxomabs Fc-fragment möjliggör interaktion med accessoriska immunceller via Fc-gammareceptorer. På grund av katumaxomabs bindande egenskaper kommer tumörceller, T-celler och accessoriska immunceller nära varandra. Därigenom induceras en samordnad immunreaktion mot tumörceller vilken omfattar olika verkningsmekanismer, såsom aktivering av T-celler, T-cellsmedierat dödande via granzymet/perforinsystemet, antikroppsberoende cellmedierad cytotoxicitet (ADCC), komplementaritetsberoende cytotoxicitet (CDC) och fagocytos. Detta leder till att tumörcellerna förstörs i bukhålan, varigenom en betydande orsak till malign ascites elimineras.

Farmakodynamisk effekt

Katumaxomabs antitumöraktivitet har visats in vitro och in vivo. Effektivt katumaxomab-medierat dödande av tumörceller in vitro observerades för målceller med lågt och högt uttryck av EpCAM- antigenen, oberoende av primärtumörtyp. Katumaxomabs antitumöraktivitet in vivo bekräftades i en modell med möss med nedsatt immunförsvar för äggstockskarcinom, där tumörutvecklingen fördröjdes av en intraperitoneal behandling med katumaxomab och humana perifera mononukleära blodceller.

Klinisk effekt

Effekten av katumaxomab utvärderades i en klinisk fas II/III- studie. Patienter med icke-kaukasiskt ursprung har inte inkluderats i denna kliniska studie.

Ip-rem-ac-01

En pivotal, tvåarmad, randomiserad, öppen klinisk fas II/III-studie på 258 patienter med symtomatisk malign ascites på grund av EpCAM-positiva karcinom, varav 170 randomiserades till katumaxomab-behandling. Förekomsten av EpCAM-positiva celler i ascitesvätska bestämdes med hjälp av en immunhistokemisk analys. Patienterna kunde komma i fråga för inskrivning om ascitesvätskan innehöll ≥ 400 EpCAM-positiva celler/106 analyserade ascitesceller. I denna studie jämfördes paracentesis plus katumaxomab med enbart paracentes (kontroll).

Katumaxomab användes på patienter för vilka standardbehandling inte var tillgänglig eller inte längre var möjlig och som hade en Karnofski-prestandastatus på minst 60. Katumaxomab administrerades som 4 intraperitoneala infusioner med ökade doser på 10, 20, 50 och 150 mikrogram på dag 0, 3, 7 respektive 10. Under infusionsdagarna (dag 0, 3, 7, 10) var patienterna inlagda på sjukhus i minst 24 timmar (se avsnitt Dosering).

Bland de randomiserade patienterna (n = 258) var 79 % kvinnor (100 % i stratum för äggstockscancer, 59 % i stratum utan äggstockscancer). Medelåldern var 58,5 år i stratum för äggstockscancer och 58,8 år i stratum utan äggstockscancer. Kaukasier stod för 99 procent av patienterna totalt. De vanligaste cancertyperna i cancer utan äggstockscancer var magsäckscancer (51 procent), följt av bröstcancer (10 procent). Andra cancertyper (kolon, bukspottkörtel, lungor, endometrium, andra) fanns var för sig hos < 10 procent av patienterna i stratum utan äggstockscancer.

I denna studie var det primära effektmåttet punktionsfri överlevnad i den randomiserade, kontrollerade huvudstudien, vilket var ett sammansatt effektmått som definierades som tiden till första behovet av terapeutisk ascitespunktion eller död, beroende på vilket som inträffade först. Resultaten för punktionsfri överlevnad presenteras i tabell 3. Kaplan-Meier-uppskattningar för punktionsfri överlevnad visas i figur 1.

Tabell 3 effektresultat (punktionsfri överlevnad) för studie ip-rem- ac-01

Äggstockscancer Annan cancer än äggstockscancer
Katumaxomab Kontroll Katumaxomab Kontroll
Patienter, n 85 44 85 44
Patienter med händelse, n
(%)
58 (68,2) 42 (95,5) 73 (85,9) 40 (90,9)
Punktionsfri överlevnad
[dagar], median
48 11 30 14
95 % KI 37, 59 9, 20 20, 45 8, 17
p-värde (logranktest) < 0,0001 < 0,0001
Riskkvot (95 % KI) Ej beräknat Ej beräknat

Patienter som slutförde studien vid den schemalagda studiens slut utan terapeutisk punktion censurerades vid datumet för den schemalagda studiens slut. Patienter som avbröt studien efter randomiseringen men före effektmåttet för punktion eller dödsfall censurerades vid datumet för förtida utsättning.

Riskkvot: Riskkvot, punktionsfri överlevnad

Figur 1 kaplan-meier-uppskattningar av punktionsfri överlevnad i studie ip-rem-ac-01

Äggstocksc anc er

%)( d a n v e l r e v ö

i rf s n o

it

k n u p ör f et h k

il

o n n a s d a tt a k s p Up

Tid (dagar) till händelse

Behandling: Katumaxomab (N = 85)

Kontroll (N = 44)

Annan cancer än

%)( d

äggstockscance

a n v e

r

l r e v ö

i rf s n o

it

k n u p ör f et h k

il

o n n a s d a tt a k s p Up

Tid (dagar) till händelse

Behandling: Katumaxomab (N = 85)

Kontroll (N = 44)

Jämfört med paracentes som enda behandling (kontroll) förlängde behandling med paracentes och katumaxomab hos patienter med malign ascites orsakad av EpCAM-positiva karcinom den punktionsfria överlevnaden från 11 till 48 dagar hos patienter med äggstockscancer och från 14 till 30 dagar hos patienter med annan cancer än äggstockscancer.

Efter att huvudstudieperioden hade slutförts observerades patienterna ytterligare fram till slutet av sin livstid i syfte att bedöma den totala överlevnaden. Patienter som fick paracentes (kontroll) kunde gå över till paracentes och katumaxomab efter att huvudstudieperioden hade avslutats. Dessa patienter räknades dock som kontrollpatienter trots övergången. Den totala överlevnaden hos patienter som fick paracentes och katumaxomab försämrades inte jämfört med patienter som fick paracentes (tabell 4).

Tabell 4 total överlevnad för studie ip-rem-ac-01

Paracentes + katumaxomab
(N=170)
Paracentes (kontroll)1
(N=88)
Riskkvot 0,798
95-procentigt KI för riskkvoten [0,606; 1,051]
6 månaders överlevnadsgrad 27,5 % 17,1 %
1 års överlevnadsgrad 11,4 % 2,6 %
Median för total överlevnad
(dagar)
72 71

1 Patienter i övergångsstudien räknades som kontrollpatienter trots övergång till behandling med paracentes och katumaxomab; detta var 45 av 88 (51 %) patienter i kontrollarmen.

Immunogenicitet

Induktion av antikroppar mot katumaxomab är en inneboende effekt av murina monoklonala antikroppar. Data om katumaxomab från den pivotala studien visar att < 10 procent av patienterna var positiva i fråga om antikroppar mot katumaxomab före den 4:e infusionen.

Antikroppar mot katumaxomab fanns hos 95 % av patienterna en månad efter den sista katumaxomab-infusionen.

Pediatrisk population

Europeiska läkemedelsmyndigheten har tagit bort kravet att skicka in studieresultat för Korjuny för alla grupper av den pediatriska populationen vid behandlingen för malign ascites (information om pediatrisk användning finns i avsnitt Dosering).

Läkemedelsform

Koncentrat till infusionsvätska, lösning (sterilt koncentrat).

Klar och färglös lösning.

Interaktioner

Inga interaktionsstudier har utförts.

Graviditet och amning

Fertila kvinnor

Korjuny rekommenderas inte till fertila kvinnor som inte använder preventivmedel.

Graviditet

Det finns inga eller begränsade data från användningen av katumaxomab hos gravida kvinnor. Djurstudier är ofullständiga vad gäller reproduktionstoxikologiska effekter (se avsnitt Prekliniska säkerhetsuppgifter). Korjuny rekommenderas inte under graviditet.

Amning

Det är inte känt om katumaxomab/metaboliter utsöndras i bröstmjölk. En risk för nyfödda barn/spädbarn kan inte uteslutas. Ett beslut måste fattas om man ska avbryta amningen eller avbryta/avstå från behandling med Korjuny efter att man tagit hänsyn till fördelarna med amning för barnet och fördelarna med behandling för kvinnan.

Fertilitet

Det finns inga uppgifter om katumaxomabs effekt på fertiliteten.

Trafik och maskiner

Korjuny har en mindre effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Patienter som får infusionsrelaterade symtom ska uppmanas att inte framföra fordon eller använda maskiner förrän symtomen avtar.

Överdosering

Symtom

Högre planerade doser av katumaxomab undersöktes i dosupptrappningsstudier, upp till enstaka behandlingskurer för katumaxomab 10–20–50–200–200 mikrogram. Totalt sett överensstämde de effekter som sågs vid högre doser av katumaxomab än den föreslagna dosen med de kända biverkningarna i samband med administrering av katumaxomab och dess verkningsmekanism. Laboratorievärden, särskilt förändringar i leverparametrar, visade övergående ökningar som var dosberoende och visade en tendens att ackumuleras.

Behandling

Det finns ingen antidot mot katumaxomab. Vid överdosering ska symtomatisk behandling inledas enligt läkarens bedömning.

Farmakokinetik

Farmakokinetiken för katumaxomab under och efter fyra intraperitoneala infusioner på 10, 20, 50 och 150 mikrogram katumaxomab som 6-timmars infusion undersöktes i en särskild studie på 13 patienter med symtomatisk malign ascites på grund av EpCAM-positiva karcinom.

Katumaxomab var detekterbart i ascitesvätska och i plasma. Koncentrationerna ökade med antalet infusioner och de doser som användes hos de flesta patienter. Plasmanivåerna tenderade att minska efter att ha nått en maximal nivå efter varje dos.

Absorption

Katumaxomab administreras via intraperitoneal administreringsväg och finns därför omedelbart tillgängligt på målstället för maligna celler i bukhålan.

Distribution

Vid intraperitoneal infusion sprids katumaxomab i ascitesvätska som verkningsställe. Medel- och medianvärdet för Cmax för ascitesvätska var 7 122 respektive 3 270 pg/ml.

Efter intraperitoneal administrering och bindning till målcellerna i bukhålan når kvarvarande katumaxomab systemisk cirkulation i intakt form. Det geometriska medelvärdet för plasma Cmax var 0,5 ng/ml (intervall 0 till 2,3), och det geometriska medelvärdet för AUC i plasma var 1,7 dag* ng/ml (intervall < LLOQ (lägsta mätbara värde) till 13,5).

Variabiliteten mellan försökspersoner i fråga om ascites- och plasmahalter av katumaxomab var hög, beroende på varierande ascitesvolym och malign cellbelastning i bukhålan.

Metabolism och eliminering

Metabolismen och elimineringen av katumaxomab sker på liknande sätt som för endogent IgG, dvs. främst via proteolytisk katabolism i hela kroppen; den förlitar sig inte främst på eliminering genom njurar och lever.

För systemiskt katumaxomab, dvs. kvarvarande (ej målbundet) katumaxomab som nådde cirkulationen från bukhålan, var det geometriska medelvärdet för skenbar terminal halveringstid för plasmaeliminering (t1/2) 2,5 dagar (intervall 0,7 till 17,5).

Särskilda populationer

Inga studier har genomförts.

Förpackningar 0

Förpackningarna följer dina sökinställningar för tillhandahålls ej och avregistrerade läkemedel.

Inga förpackningar hittades.