.

Imreplys

Immunstimulerande medel, hematopoetiska tillväxtfaktorer

Aktiva substanser Sargramostim

Styrka och beredningsform
Biologiskt läkemedelReceptbelagtUtökad övervakning

Alla avsnitt

Dosering

Behandling med Imreplys ska påbörjas så snart som möjligt hos alla vuxna, ungdomar, barn eller spädbarn som akut exponerats för myelosuppressiva stråldoser (mer än 2 gray [Gy]) med misstänkt H-ARS baserat på kliniska tecken och symtom eller bekräftat H-ARS baserat på laboratorieanalyser. Om möjligt ska provresultat inhämtas för fullständig blodstatus (complete blood count, CBC) vid baslinjen med differentialräkning.

Uppskatta om möjligt patientens absorberade stråldos (dvs. nivå av strålningsexponering) baserat på information från offentliga hälsomyndigheter, biodosimetri om tillgängligt, eller kliniska tecken och laboratorieresultat såsom lymfocytuttömningskinetik.

Om H-ARS misstänks eller diagnostiseras ska behandling inte avbrytas även om den absorberade stråldosen uppskattas vara lägre än 2 Gy. Behandling med Imreplys ska inte skjutas upp om provresultat för CBC inte är lätt att få tillgång till eller om absorberad stråldos inte kan uppskattas.

Dosering

Imreplys ska administreras en gång dagligen som en subkutan injektion och doseringen ska baseras på kroppsvikt enligt följande:

• 7 mikrogram/kg hos barn och ungdomar som väger mer än 40 kg och hos vuxna

• 10 mikrogram/kg hos barn och ungdomar som väger 15 till 40 kg

• 12 mikrogram/kg hos nyfödda, spädbarn eller barn som väger mindre än 15 kg

Se Behandlingsrespons för vägledning angående Imreplys-behandlingens varaktighet.

Dosändring

För biverkningar av grad 3 eller 4 (se avsnitt Biverkningar) ska Imreplys-dosen minskas till 50 % eller avbrytas tills biverkningen avklingar och sedan återupptas med 50 % av dosen. Andra åtgärder för att hantera biverkningen ska vidtas och fortsätta efter behov. Om en biverkning av grad 3 eller 4 kvarstår eller återkommer efter dosens justering/återupptagande, ska Imreplys sättas ut permanent.

För biverkningar av grad 1 eller 2 (se avsnitt Biverkningar) ska sargramostim-behandlingen fortsätta med noggrann patientövervakning och hantering av biverkningen.

Särskilda populationer

Äldre

Ingen dosjustering krävs för äldre personer ≥ 65 år.

Behandlingsrespons

Ett provresultat för CBC vid baslinjen med differentialräkning ska inhämtas och sedan tas CBC seriellt ungefär var tredje dag (om möjligt) tills det absoluta neutrofilantalet (absolute neutrophil count, ANC) förblir högre än 1 000/mm3 vid tre provresultat i följd. Efter det första uppnådda ANC högre än 1 000/mm3 ska provresultat för CBC inhämtas dagligen (om möjligt) för att undvika onödig behandling och minimera risk för leukocytos (se avsnitt Varningar och försiktighet). Insättning eller fortsatt administrering av Imreplys ska inte skjutas upp om provresultat för CBC inte finns tillgängligt.

Administrering av Imreplys ska fortsätta tills ANC förblir högre än 1 000/mm3 vid tre provresultat för CBC i följd eller överstiger 10 000/mm3 efter ett strålningsinducerat nadir resultat. Om provresultat för CBC inte finns tillgängligt eller om behandlingsrespons saknas kan Imreplys sättas ut efter 23 dagars dosering i följd.

Administreringssätt

Imreplys ska injiceras subkutant i buk, lår eller överarm.

Imreplys kan självadministreras eller administreras av en vårdare.

Imreplys måste beredas i 1 ml vatten för injektionsvätska. Anvisningar om beredning och administrering av det beredda Imreplys-pulvret finns i bipacksedeln, avsnitt Läkemedelsform ”Hur du använder Imreplys”.

Kontraindikationer

Anamnes på allvarliga överkänslighetsreaktioner, inklusive anafylaxi, mot human GM-CSF eller jästprodukter, eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

Indikationer

Imreplys är avsett för behandling av patienter i alla åldrar som akut exponerats för myelosuppressiva stråldoser med det hematopoetiska subsyndromet av akut strålningssyndrom (Haematopoietic Acute Radiation Syndrome, H-ARS).

Imreplys ska användas i enlighet med officiella rekommendationer för radiologiska/nukleära nödsituationer.

Varningar och försiktighet

Spårbarhet

För att underlätta spårbarhet av biologiska läkemedel ska läkemedlets namn och tillverkningssatsnummer dokumenteras.

Allmänna rekommendationer

Imreplys kan användas tillsammans med annan stödjande vård för att behandla H-ARS.

Med tanke på att mekanismen för strålningstoxicitet börjar vid tidpunkten för exponering ska behandling med Imreplys påbörjas så snart som möjligt efter strålningsexponering. Effektstudier för sargramostim administrerat tidigare än 24 timmar efter exponering för myelosuppressiva stråldoser har dock inte utförts i någon stor djurmodell av H-ARS inducerat av helkroppsbestrålning.

Överkänslighet och anafylaxi

Överkänslighetsreaktioner, inklusive anafylaktiska reaktioner, har rapporterats med sargramostim. Behandling med sargramostim ska sättas ut hos patienter som har upplevt anafylaxi efter en tidigare dos av sargramostim.

Hemodynamiskt ödem, utgjutningar och vätskeöverbelastning

Ödem, kapillärläckagesyndrom, pleural och/eller perikardiell utgjutning har rapporterats hos patienter efter administrering av sargramostim vid hematologiska tillstånd.

Hos patienter med befintliga utgjutningar i lungsäck och perikardium kan administrering av sargramostim ge förvärrad vätskeretention. Vätskeretention förknippad med eller förvärrad av sargramostim har varit reversibel efter avbrott eller dosminskning av sargramostim med eller utan diuretikabehandling.

Imreplys ska användas med försiktighet hos patienter med befintlig vätskeretention, lunginfiltrat eller hjärtsvikt. Kroppsvikt och vätskestatus ska övervakas noggrant under administrering av sargramostim.

Supraventrikulära arytmier

Supraventrikulär arytmi har rapporterats i okontrollerade studier under administrering av sargramostim vid hematologiska tillstånd, särskilt hos patienter med tidigare anamnes på hjärtarytmi. Dessa arytmier har varit reversibla efter utsättning av behandling. Imreplys ska användas med försiktighet hos patienter med befintlig hjärtsjukdom. En läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal ska konsulteras om någon ny eller förvärrad arytmi observeras.

Potentiell effekt på maligna celler

Sargramostim är en tillväxtfaktor som stimulerar normala myeloida prekursorer. Risken för att sargramostim kan fungera som tillväxtfaktor för alla tumörtyper, särskilt myeloiska maligniteter, kan dock inte uteslutas. Patienter med befintlig eller anamnes på cancer, ska på grund av exponeringens livshotande natur så snart som möjligt efter strålningsexponering behandlas med Imreplys och snarast möjligt kontakta en onkolog.

Immunogenicitet

Som med alla terapeutiska proteiner finns det en risk för immunogenicitet.

Behandling med sargramostim hos personer som inte har exponerats för myelosuppressiva stråldoser kan inducera neutraliserande anti-läkemedelsantikroppar som kan vara relaterade till sargramostimexponeringens varaktighet.

Risk för leukocytos

Leukocytantal på ≥ 50 000/mm3 har observerats hos patienter som fått sargramostim för hematologiska tillstånd. Efter utsättning av sargramostimbehandling har leukocytos försvunnit inom 3 till 7 dagar. Om leukocytantalet överstiger ≥ 50 000/mm3 hos någon patient ska Imreplys omedelbart sättas ut.

Begränsningar av effektivitet

Effekten av sargramostim kan vara begränsad hos patienter med nedsatt immunförsvar och hos patienter med underliggande tillstånd som påverkar benmärgsfunktionen. Patienter med befintlig benmärgssuppression, såsom de med hematologiska maligniteter, autoimmuna sjukdomar eller de som genomgår cytostatika-/strålbehandling, kan uppvisa ett suboptimalt svar på sargramostim på grund av reducerade stamcellsreserver eller nedsatt hematopoes. Dessutom råder osäkerhet rörande effekten av sargramostim hos personer som akut exponerats för högdosstrålning som överstiger 7,3 Gy (se avsnitt Farmakodynamik, icke-klinisk effekt). Exponering för högdosstrålning kan orsaka irreversibel benmärgssvikt, vilket begränsar den potentiella nyttan av Imreplys för att främja hematopoetisk återhämtning.

Biverkningar

Säkerheten för sargramostim utvärderades med hjälp av alla tillgängliga källor, inklusive kliniska
studier av vuxna och barn med olika indikationer, studier av friska frivilliga försökspersoner, begärda
och spontana rapporter, samt händelser rapporterade i litteraturen

Sammanfattning av säkerhetsprofilen

De allvarligaste biverkningarna som inträffade under sargramostimbehandling var:

• Allvarliga överkänslighetsreaktioner, inklusive anafylaxi

• Hemodynamiskt ödem, utgjutningar och vätskeöverbelastning

• Supraventrikulära arytmier

De vanligaste biverkningarna som observerats hos patienter med hematologisk cancersjukdom och som behandlats med intravenöst administrerat sargramostim är: feber (utan infektion; upp till 95 %), diarré (upp till 88 %), kräkningar (upp till 84 %), hudreaktioner (upp till 77 %), utslag (upp till 70 %), asteni (upp till 69 %), metabola laboratorieavvikelser (upp till 58 %), sjukdomskänsla (upp till 58 %), högt glukosvärde (upp till 49 %), buksmärta (upp till 38 %), viktminskning (upp till 37 %), lågt albumin (upp till 36 %), klåda (upp till 23 %), blödning i magtarmkanalen (upp till 27 %), frossa (upp till 25 %), faryngit (upp till 23 %), skelettsmärta (upp till 21 %), bröstsmärta (upp till 15 %), hypomagnesemi (upp till 15 %), hematemes (upp till 13 %), artralgi (ledsmärta; upp till 11 %), ångest (upp till 11 %), ögonblödning (upp till 11 %). Hos vissa patienter kan den underliggande sjukdomen ha bidragit till uppkomsten av de biverkningarna.

Lista i tabellform över biverkningar

Listan i tabellform över biverkningar är baserad på 5 kliniska studier av 182 patienter med hematologiska cancersjukdomar där leukocytantalet påverkas på liknande sätt som vid akut exponering för myelosuppressiva stråldoser. I dessa studier administrerades sargramostim intravenöst.

Biverkningarna anges enligt MedDRA-klassificering av organsystem och frekvenskategorier. Frekvenser definieras enligt följande: mycket vanliga (≥ 1/10), vanliga (≥ 1/100, < 1/10), mindre vanliga (≥ 1/1 000, < 1/100), sällsynta (≥ 1/10 000, < 1/1 000), mycket sällsynta (< 1/10 000) och ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

Tabell 1: biverkningar som rapporterats hos vuxna och barn med hematologiska

Cancersjukdomar som behandlats med intravenöst sargramostim i kontrollerade kliniska

Studier

Organsystem

(MedDRA)
Mycket vanliga Vanliga Mindre
vanliga
Sällsyn
ta
Mycket
sällsynta
Centrala och perifera
nervsystemet
Ångest
Ögon Ögonblödning
Blodkärl Vasodilatation
Andningsvägar,
bröstkorg och
mediastinum
Faryngit
Magtarmkanalen Buksmärta
Diarré
Blödning i
magtarmkanalen
Hematemes
Kräkningar
Organsystem

(MedDRA)
Mycket vanliga Vanliga Mindre
vanliga
Sällsyn
ta
Mycket
sällsynta
Hud och subkutan
vävnad
Prurit
Utslag
Hudreaktioner
Muskuloskeletala
systemet och bindväv
Skelettsmärta
Artralgi
Allmänna symtom
och/eller symtom vid
administreringsstället
Asteni
Bröstsmärta
Frossa
Feber (ingen
infektion)
Allmän
sjukdomskänsla
Viktminskning
Undersökningar och
provtagningar
Högt glukos
Lågt albumin
Hypomagnesemi
Avvikelser i metabola
funktionstest
Kväveoxidsyntas
(NOS)

Pediatrisk population

Totalt 332 pediatriska patienter behandlades med intravenöst sargramostim i 15 kliniska studier av hematologiska tillstånd, nyfödda prematurer och Crohns sjukdom, av vilka 5 var kontrollerade; 190 patienter var i åldern 0-1 månad, 6 patienter var i åldern > 1 månad till < 2 år, 1 patient var i åldern < 1 år (ej specificerat på annat sätt), 86 patienter var i åldern 2 till < 12 år och 49 patienter var i åldern 12 till < 18 år. Den övergripande säkerhetsprofilen liknade den som setts hos vuxna.

Läkemedelsbiverkningar som rapporterats vid subkutan administrering av sargramostim

Ytterligare biverkningar har observerats i kliniska studier med friska vuxna frivilliga försökspersoner och barn med Crohns sjukdom, där majoriteten av patienterna fick sargramostim subkutant. I dessa studier omfattar biverkningarna, utöver de som anges i tabell 1, reaktioner på injektionsstället (upp till 91 %), huvudvärk (upp till 50 %), ryggsmärta (upp till 47 %), illamående (upp till 23 %), bukkramper (upp till 17 %), dyspné (upp till 12 %) och allmän kroppssmärta (upp till 13 %).

Begärda och spontana rapporter samt rapporter i litteraturen av händelser hos patienter behandlade

Med sargramostim (med olika administreringsvägar)

De vanligaste biverkningarna hos vuxna var feber, reaktion vid injektionsstället, dyspné, illamående, bröstsmärta, kräkningar, diarré, frossa, utslag, hypotoni, buksmärta, febril neutropeni, sepsis, lunginflammation, yrsel och synkope.

Allvarliga överkänslighetsreaktioner, inklusive anafylaxi, hemodynamiskt ödem, vätskeutgjutning och vätskeöverbelastning samt supraventrikulära arytmier har rapporterats vid användning av sargramostim för flera olika sjukdomstillstånd.

Inga generella skillnader i säkerhetsprofilen kan observeras mellan rapporter från vuxna och pediatriska populationer.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning via det nationella rapporteringssystemet listat i bilaga V.

Farmakodynamik

Farmakoterapeutisk grupp: Immunstimulerande medel, hematopoetiska tillväxtfaktorer, ATC-kod: L03AA09

Verkningsmekanism

Sargramostim är en rekombinant human GM-CSF. Bindningen till GM-CSF-receptorer som uttrycks på målcellernas yta (hematopoetiska progenitorceller och mogna immunceller) initierar en intracellulär signalkaskad som inducerar cellresponserna (dvs. delning, mognad och aktivering). GM-CSF är en faktor av flera olika härkomster och kan, förutom dess dosberoende effekter på myelomonocytiska härkomsten, främja proliferation och mognad av megakaryocytiska och erytroida progenitorceller.

Icke-klinisk effekt

Effektstudier av sargramostim för indikationen H-ARS kunde inte utföras hos människor eftersom genomförandet av sådana studier strider mot allmänt accepterade principer för medicinsk etik och fältstudier efter oavsiktlig eller avsiktlig exponering för livshotande doser av joniserande strålning inte är möjliga. Därför genomfördes tre adekvata och välkontrollerade studier (dvs. randomiserade, blindade och placebokontrollerade) i en välkaraktäriserad modell av H-ARS hos rhesusapa inducerad av helkroppsbestrålning (TBI).

I dessa studier gavs minimal stödjande vård och efterliknade den begränsade resursmiljön efter en radiologisk och/eller nukleär incident med massolycksfall. Inget helblod och inga blodprodukter eller individualiserade antibiotika tillhandahölls.

I alla studier administrerades rhesusapor med 7 mikrog/kg som en subkutan engångsinjektion, vilket är den kliniskt rekommenderade dosen för vuxna som exponerats för myelosuppressiva stråldoser (se avsnitt Dosering).

Det primära beviset på effekten av sargramostim sammanfattas i tabellerna nedan.

Tabell 2: randomiserad, blindad, placebokontrollerad studie hos rhesusapa (studie 1)

Design Randomiserad, blindad, placebokontrollerad effektstudie utförd hos
rhesusapa
Antal djur 108 icke-mänskliga primater (NHP, 54 hanar, 54 honor). Djur som
exponerats för 6,55 Gy (36 hanar:36 honor) eller 7,13 Gy
(18 hanar:18 honor)
Randomisering De ickemänskliga primaterna randomiserades till att få sargramostim
(7 mikrog/kg/dag) eller placebo (vatten för injektionsvätska).
Behandlingen började 48 ± 1 timme efter TBI och fortsatte dagligen
tills ANC ≥ 1 000 celler/μl i 3 dagar i följd eller
ANC ≥ 10 000 celler/μl.
Stråldos 6,55 och 7,13 Gy
Primärt resultatmått 60 dagars överlevnad efter strålning
Resultat
Resultat för de primära
resultatmåtten (6,55 Gy
TBI)
Sargramostim ökade signifikant överlevnaden efter 60 dagar:
28/36 (77,8 %) överlevde jämfört med 15/36 (41,7 %) i
kontrollgruppen (p = 0,0018; Fishers exakta ensidiga)
Resultat för de primära
resultatmåtten (7,13 Gy
TBI)
Sargramostim förbättrade överlevnaden efter 60 dagar: 11/18 (61,1 %)
överlevde jämfört med 3/18 (16,7 %) i kontrollgruppen (p = 0,0076;
Fishers exakta ensidiga)
Resultat för de sekundära
resultatmåtten
Sargramostim förbättrade återhämtningsfrekvenser för leukocyter,
neutrofiler och trombocyter vid båda stråldoserna (6,55 och 7,13 Gy).
Dessutom noterades en minskad förekomst av bakteriella infektioner.
Genomsnittlig varaktighet
av exponering för
Imreplys
17,6 dagar (intervall 12 till 23) [6,55 Gy-grupp]
16,8 dagar (intervall 12 till 23*) [7,13 Gy-grupp]

Förkortningar: ANC: absolute neutrophil count (absolut neutrofilantal); NHP: non-human primate (icke-mänsklig primat); TBI: total body irradiation (helkroppsbestrålning) *I studierapporten, tabell 32, anges varaktighetsintervallet som 12 till 24, men 1 dag missades dag 16 för det djur som fick behandling dagarna 2-25.

Tabell 3: tid till återhämtning för neutrofiler (anc) och trombocyter, samt förekomst av infektion hos rhesusapa (studie 1)

Studie 1 TBI-dos Sargramostim
(N = 36)
Vehikelkontroll
(N = 36)
Statistisk
signifikans
(log-ranktest)
Tid till återhämtning (dagar), mediandagar (95 % KI)
ANC ≥ 500/μl 6,55 Gy 17 (16; 18) 19 (18; 20) p < 0,0001
ANC ≥ 1 000/μl 18 (17; 18) 20 (19; 20) p < 0,0001
Trombocytantal
≥ 20 000/μl
16 (NE; NE) 18 (18; NE) p = 0,0008
ANC ≥ 500/μl 7,13 Gy 17 (16; 18) 19 (19; 20) p = 0,2076
ANC ≥ 1 000/μl 17 (17; 18) 19 (18; 20) p = 0,0206
Trombocytantal
≥ 20 000/μl
16 (15; 17) 20 (17; NE) p = 0,0002
Förekomst av infektion
Förekomst i % av
bakteriell infektion
(95 % KI)
6,55 Gy 32 (27; 38) 63 (58; 69) p < 0,0001
Förekomst i % av
positiv hemokultur
6,55 Gy 18 % 45 % Ej tillämpligt

Förkortningar: ANC: absolute neutrophil count (absolut neutrofilantal); KI: konfidensintervall; NE: not estimated (ej uppskattat).

Tabell 4: randomiserad, placebokontrollerad effektstudie i modellen med rhesusapa av tbi-

Inducerad h-ars (studie 2)

Design Effektstudie, specifikt överlevnadsfördel och fördröjt svar (förväntat
hematopoetiskt återhämtningssvar) av sargramostim 60 dagar efter
dödlig TBI vid den dödliga dosen LD50/60 med minimal stödjande vård
(antibiotika och vätska) hos rhesusapa.
Antal djur 105 NHP-hanar randomiserades till 3 grupper (n = 35 per grupp).
Behandling Dagligen tills ANC-antal ≥ 1 000 celler/μl.
Stråldos 6,80 Gy TBI.
Primärt resultatmått 60 dagars överlevnad.
Resultat
60 dagars överlevnad
24 timmar
48 timmar
Antal sargramostimbehandlade NHP som överlevde
17 av 35 (49 %) (p = 0,11, log-ranktest)
21 av 35 (60 %) (p = 0,03, log-ranktest)
60 dagars överlevnad
Kontroll
Antal kontroll-NHP som överlevde
10 av 34 (29 %).
Genomsnittlig varaktighet
av exponering för
Imreplys
18 dagar eller tills ANC ökade över 1 000 celler/μl.

Förkortningar: ANC: absolute neutrophil count (absolut neutrofilantal); LD: lethal dose (dödlig dos); NHP: non-human primate (icke-mänsklig primat); TBI: total body irradiation (helkroppsbestrålning).

De adekvata och välkontrollerade (adequate and well-controlled, AWC) och bekräftande AWC- effektstudierna hos icke-mänsklig primat (NHP) sammanfattas i tabell 5.

Tabell 5: randomiserad, placebokontrollerad effektstudie i modellen med rhesusapa av tbi-

Inducerad h-ars (studie 3)

Design Randomiserad, placebokontrollerad effektstudie i NHP-modellen av
TBI-inducerad H-ARS.
Antal djur 308 NHP (154 hanar: 154 honor).
Behandling Daglig behandlingsstart 48, 72, 96 eller 120 timmar efter bestrålning tills
ANC återgått till ≥ 1 000/μl i tre dagar i följd. Behandlingen stoppades
om ANC var ≥ 10 000/μl.
Stråldos 7,13 Gy TBI
Primärt mål Att utvärdera effekten av sargramostim (7 mikrog/kg/dag) jämfört med
placebo när det sätts in 48, 72, 96 eller 120 timmar efter TBI hos NHP
som exponerats för 7,13 Gy TBI.
Primärt resultatmått 60 dagars överlevnad.
Sekundära mål Att bedöma effekten på hematologiparametrar och förekomst av
infektion.
Resultat
60 dagars överlevnad
48 timmar
72 timmar
96 timmar
120 timmar
Antal sargramostimbehandlade NHP som överlevde
30 av 44 (68 %)
33 av 44 (75 %)
30 av 44 (68 %)
37 av 44 (84 %)
60 dagars överlevnad
Kontroll
Antal kontroll-NHP som överlevde
38 av 44 (86 %)
Genomsnittlig
varaktighet av
exponering för Imreplys
Ungefär 16 dagar tills ANC ≥ 1 000 celler/μl i tre dagar i följd eller
ANC ≥ 10 000 celler/μl.

* Resultaten för överlevnad efter 60 dagar har inte kontrollerats statistiskt för multiplicitet. Bevisstyrkan är därför begränsad och resultaten ska tolkas med försiktighet.

Förkortningar: ANC: absolute neutrophil count (absolut neutrofilantal); NHP: non-human primate (icke-mänsklig primat); TBI: total body irradiation (helkroppsbestrålning).

Immunogenicitet

Som med alla terapeutiska proteiner finns det en risk för immunogenicitet med sargramostim. Hos rhesusapor som exponerats för strålning lägre än 2 Gy och behandlats med sargramostim 7 mikrog/kg/dag via subkutan injektion i 14 dagar observerades inga antiläkemedelsantikroppar. Strålningseffekten förväntas försämra människokroppens förmåga att utveckla antiläkemedelsantikroppar.

Inga kliniska säkerhetssignaler har hittills förknippats med antiläkemedelsantikroppar eller neutraliserande antiläkemedelsantikroppar hos ickemyelosupprimerade patienter.

Pediatrisk population

Europeiska läkemedelsmyndigheten har senarelagt kravet att skicka in studieresultat för ImreplysImreplys för en eller flera grupper av den pediatriska populationen för behandling akut strålningssyndrom (information om pediatrisk användning finns i avsnitt Dosering).

Godkännande i undantagsfall

Detta läkemedel har godkänts enligt reglerna om ”godkännande i undantagsfall”. Detta innebär att det inte har varit möjligt att få fullständig information om detta läkemedel eftersom sjukdomen är sällsynt, av vetenskapliga skäl och av etiska skäl.

Europeiska läkemedelsmyndigheten går varje år igenom eventuell ny information och uppdaterar denna produktresumé när så behövs.

Läkemedelsform

Pulver till injektionsvätska, lösning (pulver till injektionsvätska).

Frystorkat, vitt till benvitt pulver.

Interaktioner

Det finns begränsade data om läkemedelsinteraktioner. Patienter som får både sargramostim och läkemedel som inducerar leukocytos (t.ex. kortikosteroider, andra kolonistimulerande faktorer, litium) kan ha en ökad risk för leukocytos (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Graviditet och amning

Akut exponering för myelosuppressiva stråldoser har i sig en toxisk effekt på fertilitet och embryo- /fosterutveckling. Detta bör övervägas för klinisk bedömning av användningen av Imreplys hos gravida och/eller ammande kvinnor.

Graviditet

Det finns inga eller begränsad mängd data från användningen av sargramostim hos gravida kvinnor. Data från djurstudier har visat på reproduktionstoxikologiska effekter (se 5.3).

Imreplys kan användas hos gravida kvinnor med H-ARS om det är kliniskt nödvändigt.

Amning

Det är okänt om sargramostim/metaboliter från sargramostim utsöndras i bröstmjölk. En risk för det ammade barnet kan inte uteslutas.

Amning kan övervägas under behandling med Imreplys, med hänsyn till att nyfödda också kan behöva behandling.

Fertilitet

Det finns inga tillgängliga data om sargramostim och fertilitet hos människa. Studier på kaniner har visat negativa effekter på kvinnlig fertilitet (se avsnitt Prekliniska säkerhetsuppgifter).

Trafik och maskiner

Imreplys har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

Överdosering

Doser upp till 100mikrog/kg/dag (4 000 mikrog/m2/dag eller cirka 16 gånger rekommenderad dos) administrerades till 4 patienter med solida tumörer i en okontrollerad fas 1-studie genom kontinuerlig intravenös infusion i 7 till 18 dagar. Förhöjda leukocytantal upp till 200 000 celler/mm3 observerades. Dyspné, sjukdomskänsla, illamående, feber, utslag, takykardi, respiratorisk sjukdom, trombocytopeni, huvudvärk och frossa rapporterades och var reversibla efter utsättning av sargramostim.

Vid överdosering ska behandlingen med Imreplys sättas ut och patienten övervakas med avseende på förhöjt leukocytantal och respiratoriska symtom.

Farmakokinetik

Farmakokinetiken för sargramostim är inte tillgänglig hos patienter som akut exponerats för myelosuppressiva stråldoser.

Modellering och simulering av farmakokinetiska data från friska vuxna människor tyder på att Cmax och area under kurvan (Area Under the Curve, AUC) för sargramostimexponering vid en dos på 7 mikrog/kg hos friska vuxna människor förväntas överskrida Cmax (97,6 % av patienterna) och AUC (100 % av patienterna) för sargramostimexponering vid samma dos på 7 mikrog/kg hos rhesusapor.

Farmakokinetiken för sargramostim hos friska pediatriska patienter uppskattades genom att den farmakokinetiska modellen för den vuxna populationen anpassades till den pediatriska populationen. De modellpredikterade genomsnittliga AUC024-värdena vid doserna 7, 10 och 12 mikrog/kg sargramostim hos pediatriska patienter som väger mer än 40 kg (~ungdomar), 15 till 40 kg (~unga barn), och 0 till mindre än 15 kg (~nyfödda till småbarn), var ungefär desamma som AUC-värdena hos vuxna efter en dos på 7 mikrog/kg.

Baserat på en populationsfarmakokinetisk analys av data om lyofiliserat sargramostim, var medelvärdet av Cmax efter en subkutan dos på 7 mikrog/kg (motsvarande en dos på 250 mikrog/m2 hos en människa som väger 70 kg och har en kroppsyta på 1,96 m2) 3,03 ng/ml och medelvärdet för AUC0-24 var 21,3 ng•h/ml. Det sker ingen ackumulering av sargramostim efter upprepad subkutan dosering och steady state-förhållanden uppnås efter en subkutan engångsdos.

Absorption

Efter subkutan administrering detekterades sargramostim i serum tidigt (15 min) och nådde maximala serumkoncentrationer efter 2,5 till 4 timmar.

En mer än dosproportionell ökning av AUC observerades efter en enda subkutan administrering av sargramostim i dosintervallet 2 till 8 mikrog/kg hos friska manliga försökspersoner.

Distribution

I en studie fick friska försökspersoner 250 mikrogram sargramostim som intravenös infusion under 2 timmar. Den observerade distributionsvolymen (Vz) efter intravenös administrering var 14 l.

Metabolism

Specifika metabolismstudier utfördes inte eftersom sargramostim är ett protein och förväntas brytas ned till små peptider och individuella aminosyror.

Eliminering

När sargramostim administrerades subkutant till friska vuxna frivilliga hade det en terminal elimineringshalveringstid på 1,4 timmar. Observerad total kroppsclearance/subkutan biotillgänglighet (CL/F) var 23,9 l/h.

Förpackningar 0

Förpackningarna följer dina sökinställningar för tillhandahålls ej och avregistrerade läkemedel.

Inga förpackningar hittades.