Palsonify
Hypofys- och hypotalamushormoner och analoger
Aktiva substanser Paltusotin, Paltusotinhydroklorid
Alla avsnitt är dolda. Välj avsnitt att visa under Anpassa.
Dosering
För läkemedelsnaiva patienter är den rekommenderade startdosen 20 mg Palsonify via oral administrering en gång dagligen i 2 veckor, och om detta tolereras väl bör dosen ökas till 40 mg en gång dagligen. Efter 2 till 4 veckor på Palsonify 40 mg en gång dagligen kan dosen, om 40 mg tolereras väl, ökas till 60 mg baserat på nivåer av insulinliknande tillväxtfaktor I (IGF-1) eller kliniska tecken och symtom.
För icke läkemedelsnaiva patienter är den rekommenderade startdosen 40 mg Palsonify via oral administrering en gång dagligen. Efter 2 till 4 veckor på Palsonify 40 mg en gång dagligen kan dosen, baserat på IGF-1-nivåer eller kliniska tecken och symtom, ökas till 60 mg en gång dagligen.
Beroende på tolerabilitet (se avsnitt Biverkningar) kan dosen minskas tillfälligt med 20 mg. När biverkningarna har gått tillbaka kan den tidigare dosen av paltusotin återupptas.
Övervakning av IGF-1-nivåer och bedömning av symtom ska göras med jämna mellanrum enligt vad läkaren anser lämpligt. Normalisering av IGF-1-nivåerna kan kräva en längre behandlingstid för patienter med höga IGF-1-nivåer vid baslinjen. Hos patienter med förhöjda IGF-1-nivåer vid baslinjen (t.ex. ≥ 2,5 × övre normalgränsen [ULN]), i synnerhet läkemedelsnaiva patienter, bör en mer regelbunden utvärdering av nytta/risk för behandlingen som monoterapi övervägas.
Glömd dos
Om patienten glömmer att ta sin dagliga dos av Palsonify ska denne instrueras att inte ta dosen som glömts utan istället fortsätta med nästa planerade dos.
Läkemedelsinteraktioner
Starka inducerare av cyp3a4/5, ugt1a1 och p-gp
Vid samtidig administrering med starka inducerare (t.ex. karbamazepin) ska paltusotindosen ökas upp till tre gånger den terapeutiska dosen, baserat på IGF-1-nivåer och patientsäkerhet, dock utan att 120 mg dagligen överskrids (se avsnitt Interaktioner).
Måttliga eller svaga inducerare av cyp3a4/p-gp
Vid samtidig administrering med måttliga (t.ex. efavirenz) eller svaga (t.ex. prednison) inducerare kan paltusotindosen ökas, baserat på IGF-1-nivåer och patientsäkerhet, dock utan att 120 mg dagligen överskrids (se avsnitt Interaktioner).
Protonpumpshämmare (ppi)
Vid samtidig administrering med PPI:er (t.ex. lansoprazol, omeprazol) kan paltusotindosen ökas upp till två gånger den terapeutiska dosen, baserat på IGF-1-nivåer och patientsäkerhet (se avsnitt Interaktioner).
Särskilda populationer
Äldre (≥ 65 års ålder)
Ingen dosjustering är nödvändig baserat på ålder (se avsnitt Farmakokinetik).
Nedsatt leverfunktion
Ingen dosjustering är nödvändig för patienter med lätt, måttligt eller svårt nedsatt leverfunktion (se avsnitt Farmakokinetik).
Nedsatt njurfunktion
Ingen dosjustering är nödvändig för patienter med lätt, måttligt eller svårt nedsatt njurfunktion (se avsnitt Farmakokinetik).
Pediatrisk population
Säkerhet och effekt för Palsonify för barn under 18 år har inte fastställts. Inga data finns tillgängliga.
Administreringssätt
Ska sväljas.
Detta läkemedel ska sväljas helt med ett glas vatten, på fastande mage, minst 6 timmar efter måltid (t.ex. efter en natts fasta) och minst 1 timme före måltid.
Kontraindikationer
Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Förteckning över hjälpämnen.
Indikationer
Palsonify är avsett för läkemedelsbehandling till vuxna patienter med akromegali.
Varningar och försiktighet
Tumörexpansion
Eftersom tillväxthormon (GH)-utsöndrande hypofystumörer ibland kan expandera och orsaka allvarliga komplikationer (t.ex. synfältsdefekter), är det viktigt att alla patienter övervakas noggrant. Om tecken på tumörexpansion uppträder är alternativ behandling tillrådlig.
Fertila kvinnor
Som en följd av behandlingen kan en sänkning av tillväxthormonnivån och normalisering av koncentrationen av IGF-1 leda till att fertiliteten hos kvinnliga patienter med akromegali eventuellt återställs. Kvinnliga fertila patienter ska rådas att vid behov använda effektivt preventivmedel under behandling med paltusotin (se avsnitt Graviditet och amning).
Kardiovaskulära avvikelser
Rubbningar i retledningssystemet och andra EKG-förändringar såsom förlängt PR-intervall och bradykardi har förekommit vid behandling med paltusotin i kliniska studier (se avsnitt Biverkningar). Sådana EKG-förändringar kan uppkomma hos patienter med akromegali. Dosjustering av andra läkemedel som används samtidigt och som har bradykardieffekter (t.ex. betablockerare) kan vara nödvändig (se avsnitt Interaktioner).
Gallblåsan och relaterade händelser
Palsonify kan hämma kontraktilitet i gallblåsan och minska utsöndringen av galla, vilket kan leda till gallblåsestenar eller gallsnor i gallblåsan. Kolelitiasis och dess komplikationer har rapporteras vid användning av paltusotin (se avsnitt Biverkningar). Om komplikationer av kolelitiasis misstänks ska utvärdering och lämplig behandling inledas, och nytta/risk ska övervägas vid beslut om huruvida behandlingen med paltusotin bör fortsätta.
Glukosmetabolism
På grund av dess verkan på tillväxthormon, glukagon och insulin kan paltusotin påverka glukosregleringen. Onormalt höga blodsockernivåer rapporterades hos patienter som behandlades med Palsonify i kliniska studier (se avsnitt Biverkningar). Blodsockernivåer bör övervakas när behandling med Palsonify sätts in eller när dosen ändras, och diabetesbehandling bör justeras därefter (se avsnitt Interaktioner).
Avvikande sköldkörtelfunktion
Somatostatinanaloger kan hämma utsöndringen av tyreoideastimulerande hormon (TSH), vilket kan leda till hypotyreos. Regelbunden undersökning av sköldkörtelfunktion (TSH samt totalt och/eller fritt T4) rekommenderas under behandling med paltusotin (se avsnitt Interaktioner).
Nutrition
Somatostatinanaloger kan förändra absorptionen av fett från föda hos vissa patienter.
Brist på vitamin b12
Minskade nivåer av vitamin B12 har observerats hos patienter som behandlats med somatostatinanaloger. Nivåer av B12-vitamin bör övervakas under behandling med Palsonify om det är kliniskt indicerat.
Biverkningar
Sammanfattning av säkerhetsprofilen
Mag-tarmsymtomen lös avföring (18 %), buksmärta (7 %), illamående (5 %) och obehag i buken (3 %) var de vanligast rapporterade biverkningarna för paltusotin.
Tabell över biverkningar
Säkerheten för paltusotin utvärderades hos 169 vuxna personer med akromegali i två randomiserade, dubbelblinda, placebokontrollerade studier.
Totalt exponerades 233 patienter för paltusotin i samtliga akromegalistudier i fas 2, fas 3 och öppen förlängning (OLE). Mediantiden för behandling med paltusotin hos patienter med akromegali var 65,4 veckor (intervall: 0,7 till 244,3 veckor).
Biverkningarna anges efter MedDRA-organsystemklass och frekvens, enligt följande konvention: mycket vanliga (≥1/10), vanliga (≥1/100, <1/10), mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100), sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000) mycket sällsynta (<1/10 000), ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data). Biverkningarna anges inom varje frekvensområde efter fallande allvarlighetsgrad.
Tabell 1: biverkningar
| Organsystem | Biverkning | Frekvens |
| Metabolism och nutrition | Onormalt höga blodsockernivåer | Vanligt |
| Minskad aptit | Vanligt | |
| Centrala och perifera nervsystemet | Huvudvärk | Vanligt |
| Yrsel | Mindre vanligt | |
| Hjärtat | Sinusbradykardia | Vanligt |
| Magtarmkanalen | Lös avföring | Mycket vanligt |
| Buksmärta | Vanligt | |
| Illamående | Vanligt | |
| Obehag i buken | Vanligt | |
| Bukdistension | Vanligt | |
| Kräkningar | Vanligt | |
| Lever och gallvägar | Kolelitiasis | Vanligt |
| Gallgångssten | Mindre vanligt | |
| Hud och subkutan vävnad | Alopeci | Vanligt |
| Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället | Utmattning | Vanligt |
a Sinusbradykardi inkluderar de rekommenderade termerna sinusbradykardi och bradykardi.
Beskrivning av utvalda biverkningar
Bradykardi
Asymtomatiska bradykardihändelser, som inte ledde till utsättning av läkemedlet, förekom hos 6 % av patienterna som behandlades med paltusotin. Händelserna uppkom hos patienter med och utan anamnes på bradykardi, uppkom under behandlingens första tre månader och saknade tydligt dossamband. Medelreduktionen av hjärtfrekvens var 6 slag per minut (se avsnitt Varningar och försiktighet).
Gallblåsan och relaterade reaktioner I randomiserade studier uppkom kolelitiasis mellan 6 och 9 månader efter insättning av paltusotin. Av alla patienter som exponerades för paltusotin i det kliniska utvecklingsprogrammet förekom kolelitiasis hos 4,7 % och gallgångssten hos 0,4 %. Av de patienter som inte hade fått tidigare behandling med somatostatin-receptor-ligander rapporterades kolelitiasis hos 8,3 % (2/24). Inga patienter avbröt behandlingen med paltusotin på grund av kolelitiasis (se avsnitt Varningar och försiktighet).
Magtarmkanalen
De flesta gastrointestinala biverkningar uppkom under de första två månaderna efter insättning av paltusotin, varav inga var allvarliga, och de hade en medianvaraktighet på mellan 4 och 12 dagar. Majoriteten av biverkningarna var lindriga, inga var allvarliga och de förbättrades under fortsatt behandling. Ingen avbröt behandlingen på grund av gastrointestinala biverkningar.
Rapportering av misstänkta biverkningar
Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning via det nationella rapporteringssystemet listat i bilaga V.
Farmakodynamik
Farmakoterapeutisk grupp: Hypofys- och hypotalamushormoner och analoger, ATC-kod: H01CB06
Verkningsmekanism
I likhet med det naturliga hormonet somatostatin (SST) uppvisar paltusotin en starkt hämmande verkan på utsöndringen av tillväxthormon and IGF-1. Den farmakologiska aktiviteten hos paltusotin verkar genom högselektiv bindning (> 4 000-faldig) till somatostatinreceptor 2 (SST2). Paltusotin uppvisar liten eller ingen affinitet för andra subtyper av SST-receptorn. Paltusotin hämmar ackumulering av cykliskt adenosinmonofosfat (cAMP) via human SST2-aktivering med en genomsnittlig läkemedels-(agonist-)koncentration som resulterar i halv maximaleffekt (EC50) på 0,25 nmol/l.
Farmakodynamisk effekt
Hos patienter med akromegali ger paltusotin en avsevärd sänkning och, i många fall, en normalisering av IGF-1- och tillväxthormonnivåer.
Hjärtelektrofysiologi
Ingen kliniskt signifikant förlängning av QTc-intervallet observerades vid 4,6 gånger exponeringen av den terapeutiska paltusotindosen på 60 mg.
Klinisk effekt och säkerhet
Effekt och säkerhet för paltusotin vid läkemedelsbehandling till vuxna personer med akromegali fastställdes i två randomiserade, dubbelblinda, placebokontrollerade kliniska fas 3-studier med parallellgrupper (PATHFNDR-2 och PATHFNDR-1).
Studien pathfndr-2
Vid denna 24 veckor långa studie (PATHFNDR-2) registrerades 111 vuxna patienter med akromegali som inte stod på läkemedelsbehandling och som var biokemiskt okontrollerade vid randomisering. Patienterna hade antingen inte fått någon läkemedelsbehandling tidigare eller inte fått någon behandling under de föregående fyra månaderna fram till screeningen (icke läkemedelsbehandlade) eller hade fått, och genomgått en washout-period för, somatostatin-receptor-liganden oktreotid eller lanreotid som monoterapi under screeningen (washout). IGF-1-nivåerna var tvungna att vara ≥ 1,3 × ULN för de som inte var läkemedelsbehandlade och ≥ 1,1 × ULN med åtminstone en 30-procentig ökning av IGF-1 under screeningperioden för washout-patienterna. Patienterna randomiserades till att få antingen paltusotin (N = 54) eller placebo (N = 57) för den 24 veckor långa behandlingsperioden. Startdosen var 20 mg/dag under 2 veckor och dosen kunde ökas till 40 mg/dag vid besöket i vecka 2 efter att tolerabilitet bekräftats. I vecka 6 kunde dosen ökas till 60 mg en gång dagligen om tolerabilitet för 40 mg-dosen var godtagbar och baserat på biokemisk kontroll och om IGF-1 i vecka 4 var > 0,9 × ULN. Nedtitrering av dosen var tillåten när som helst under studiens randomiserade kontrollfas om dosen inte tolererades. Efter vecka 12 bibehölls dosen fram till slutet på studiens randomiserade kontrollperiod (vecka 24).
Femtiotre procent (53 %) av patienterna var kvinnor; 52 % var vita, 31 % var asiater, 3 % var svarta eller afroamerikaner, 9 % var övriga och 5 % var av okänd etnisk tillhörighet. Genomsnittsåldern vid inskrivning i studien var 47 år (9 % var ≥ 65 år). Genomsnittlig varaktighet sedan akromegalidiagnos var 87 månader, och 89 % av patienterna genomgick hypofysoperation inom en genomsnittlig varaktighet på 75 månader före studiedeltagandet. Total genomsnittlig IGF-1 vid baslinjen var 2,3 × ULN hos de icke läkemedelsbehandlade patienterna och 1,5 × ULN hos washout-patienterna.
Det primära effektmåttet uppfylldes, och 55,6 % av paltusotinpatienterna uppnådde biokemisk kontroll (IGF-1-nivå ≤ 1,0 × ULN) i vecka 24 jämfört med 5,3 % av de placebobehandlade patienterna (p- värde < 0,0001).
Förutom att uppfylla det primära effektmåttet gav paltusotin även statistiskt signifikanta (p-värde < 0,0001) minskningar av IGF-1 till normala nivåer hos både icke läkemedelsbehandlade patienter (42,5 %) och washout-patienter (92,9 %) jämfört med placebobehandlade patienter oavsett tidigare behandlingshistorik (tabell 2).
En analys av förändring av IGF-1 från baslinjen till vecka 24 visade att genomsnittliga IGF-1 × ULN- nivåer vid baslinjen överensstämde mellan paltusotin- och placebogrupperna (2,0 respektive 2,2), men paltusotin resulterade i en statistiskt signifikant skillnad (p-värde < 0,0001) jämfört med de placebobehandlade patienterna bland alla patienter samt hos både den icke läkemedelsbehandlade gruppen och washout-gruppen (tabell 2).
Tabell 2: totala effektresultat i studien pathfndr-2 baserat på igf-1-nivåer
| Normalisering av IGF-1 | paltusotin (N = 54) | placebo (N = 57) | p-värde |
| Andel patienter som uppnådde IGF-1-nivå på ≤ 1,0 × ULN i vecka 24, n (%) | 30 (55,6 %) | 3 (5,3 %) | < 0,0001 |
| Icke läkemedelsbehandlade eller tidigare behandlade, n/N (%) | 17/40 (42,5 %) | 1/42 (2 %) | < 0,0001 |
| Läkemedelsnaiva, n/N (%) | 5/22 (22,7 %) | 1/24 (4,2 %) | 0,1509 |
| Tidigare behandlade, n/N (%) | 12/18 (66,7 %) | 0/18 (0) | < 0,0001 |
| Washout, n/N (%) | 13/14 (92,9 %) | 2/15 (13,3 %) | < 0,0001 |
| IGF-1-förändring från baslinjen | paltusotin (N = 54) | placebo (N = 57) | p-värde |
| IGF-1-förändring från baslinjen i vecka 24 (× ULN), LS-medel (SE) | -0,819 (0,0789) | 0,087 (0,0751) | < 0,0001 |
| Icke läkemedelsbehandlade eller tidigare behandlade, LS- medel (SE) | -0,887 (0,0903) | 0,070 (0,0881) | < 0,0001 |
| Läkemedelsnaiva, LS-medel (SE) | -0,829 (0,1357) | 0,046 (0,1299) | < 0,0001 |
| Tidigare behandlade, LS-medel (SE) | -0,964 (0,1151) | 0,108 (0,1151) | < 0,0001 |
| Washout, LS-medel (SE) | -0,600 (0,1044) | 0,152 (0,1008) | < 0,0001 |
IGF-1 i vecka 24 baseras på genomsnittet av de senaste två IGF-1-måtten som uppmättes vecka 22 och
24. Där det ena av de två senaste IGF-1-måtten saknades använde man bara ett värde. Vecka 24 är slutet på den randomiserade, kontrollerade delen av studien; om en patient fick vidbehovsbehandling användes den sista bedömningen innan vidbehovsbehandlingen gavs.
IGF-1 = insulinliknande tillväxtfaktor I, LS = minstakvadrat, SE = standardfel, ULN = övre normalgräns.
Behandling med paltusotin resulterade i en minskning av IGF-1 med cirka 37 % fyra veckor efter insatt behandling, som bibehölls fram till slutet av behandlingsperioden (figur 1).
Palsonify placebo
N
0.4
L
U
×
0.2
N
E
Nj
0.0
I
L
S
A
B
E -0.2
N )
Å
S
R
F
± -0.4
G (
N
Ri
D
-0.6
N
Ä
R
Ö
-0.8
F
1-
F-
-1.0
G
Baslinje 2 4 6 8 12 16 20 22 24
I
Vecka
Figur 11: ls-medel (± se) för igf-1-förändring från baslinjen (× uln) efter besök för alla
Patienter i studien pathfndr-2
Populationen inkluderar alla randomiserade patienter baserat på flera imputationsmetoder. IGF-1 = insulinliknande tillväxtfaktor I, LS = minstakvadrat, SE = standardfel, ULN = övre normalgräns.
En analys av tid till respons från randomisering visade att 59 % av patienterna som behandlades med paltusotin uppnådde IGF-1-normalisering, jämfört med 9 % av gruppen som behandlades med placebo under studien. Flertalet händelser av IGF-1-normalisering inträffade under de första fyra behandlingsveckorna. Dessa resultat överensstämmer med analysen av det primära effektmåttet, vilken visade fortsatt respons hos flertalet av patienterna som behandlades med paltusotin fram till slutet av vecka 24.
Tabell 3: andel patienter med igf-1 < 1,3 × uln i studien pathfndr-2
| IGF-1 < 1,3 × ULN | paltusotin (N = 54) | placebo (N = 57) | p-värde |
| Andel patienter som uppnådde IGF-1- nivå på ≤ 1,3 × ULN i vecka 24, n (%) | 36 (66,7 %) | 8 (14 %) | < 0,0001 |
| Icke läkemedelsbehandlade eller tidigare behandlade, n/N (%) | 22/40 (55 %) | 4/42 (9,5 %) | < 0,0001 |
| Läkemedelsnaiva, n/N (%) | 8/22 (36,4 %) | 2/24 (8,3 %) | 0,0495 |
| Tidigare behandlade, n/N (%) | 14/18 (77,8 %) | 2/18 (11,1 %) | 0,0001 |
| Washout, n/N (%) | 14/14 (100 %) | 4/15 (26,7 %) | < 0,0001 |
IGF-1 i vecka 24 baseras på genomsnittet av de senaste två IGF-1-måtten som uppmättes vecka 22 och
24. Där det ena av de två senaste IGF-1-måtten saknades använde man bara ett värde. Vecka 24 är slutet på den randomiserade, kontrollerade delen av studien; om en patient fick vidbehovsbehandling användes den sista bedömningen innan vidbehovsbehandlingen gavs.
IGF-1 = insulinliknande tillväxtfaktor I, ULN = övre normalgräns.
I enlighet med paltusotins verkningsmekanism uppnåddes målnivåerna för tillväxthormon på < 1,0 ng/ml hos 57,4 % av patienterna som behandlades med paltusotin, jämfört med 17,5 % av de placebobehandlade patienterna (p-värde < 0,0001), i vecka 24 (tabell 4).
Tabell 4: andel patienter med tillväxthormon (gh) < 1,0 × uln i studien pathfndr-2
| GH < 1,0 × ULN | paltusotin (N = 54) | placebo (N = 57) | p-värde |
| Andel patienter som uppnådde GH ≤ 1,0 × ULN i vecka 22, n (%) | 31 (57,4 %) | 10 (17,5 %) | < 0,0001 |
| Icke läkemedelsbehandlade eller tidigare behandlade, n/N (%) | 21/40 (52,5 %) | 3/42 (7,1 %) | < 0,0001 |
| Läkemedelsnaiva, n/N (%) | 8/22 (36,4 %) | 1/24 (4,2 %) | 0,0148 |
| Tidigare behandlade, n/N (%) | 13/18 (72,2 %) | 2/18 (11,1 %) | 0,0005 |
| Washout, n/N (%) | 10/14 (71,4 %) | 7/15 (46,7 %) | 0,3297 |
GH = tillväxthormon, ULN = övre normalgräns.
I studien PATHFNDR-2 mättes svårighetsgraden för sju kliniska symtom som är förknippade med akromegali (huvudvärk, ledsmärta, svettning, utmattning, svaghet i benen, svullnad och domning eller pirrningar) med hjälp av en symtomdagbok för akromegali (ASD), där varje symtom bedöms på en skala från 0 (inga symtom) till 10 (värsta tänkbara symtom). Ett preliminärt tröskelintervall för att beteckna betydelsefull förändring av total ASD-poäng för en viss patient är en förändring på −4 till −6 poäng, för förbättring eller försämring, av en totalpoäng på 70. Vid baslinjen uppvisade patienterna lindriga till måttliga symtom. Förändring i vecka 24 jämfört med vid baslinjen avseende total ASD- poäng uppvisade en statistiskt signifikant förbättring på −2,669 för patienterna som behandlades med paltusotin, jämfört med en försämring på 2,754 för de placebobehandlade patienterna (p-värde = 0,0039). Hos icke läkemedelsbehandlade eller tidigare behandlade patienter som fick paltusotin uppvisade ASD-poängen en förbättring på −4,187, jämfört med en försämring på 0,163 för de placebobehandlade patienterna. För washout-patienter uppvisade de som fick paltusotin en förbättring på −1,610, jämfört med en försämring på 5,777 hos de som fick placebo (tabell 5).
Tabell 5: förändring i vecka 24 jämfört med vid baslinjen avseende total asd-poäng i studien
Pathfndr-2
| paltusotin (N = 54) | placebo (N = 57) | Behandlingsskilln ad (95 % KI) | p-värde | |
| Förändring i vecka 24 jämfört med vid baslinjen avseende total ASD-poäng | ||||
| LS-medel (SE) | -2,669 (± 1,422) | 2,754 (± 1,364) | -5,423 (-9,070; - 1,776) | 0,0039 |
| Icke läkemedelsbehandlade eller tidigare behandlade | -4,187 (± 1,605) | 0,163 (± 1,565) | -4,349 (-8,831; 0,132) | 0,0570 |
| Läkemedelsnaiva | -3,189 (± 1,976) | 2,669 (± 1,848) | -5,868 (-11,3364; - 0,380) | 0,0367 |
| Tidigare behandlade | -5,344 (± 2,547) | -3,4381 (± 2,621) | -1,9630 (-9,44; 5,518) | 0,5967 |
| Washout | -1,610 (± 2,209) | 5,777 (± 2,054) | -7,387 (-13,6384; - 1,137) | 0,0224 |
Vecka 24 är slutet på den randomiserade, kontrollerade delen av studien; om en patient fick vidbehovsbehandling användes den sista bedömningen innan vidbehovsbehandlingen gavs. Total ASD vid baslinjen är summan av det veckovisa genomsnittet på eller före dag 1, och total ASD efter baslinjen är summan av det veckovisa genomsnittet på eller före det inplanerade besöksdatumet, inklusive själva besöksdatumet, för sju symtom (huvudvärk, ledsmärta, svettning, utmattning, svaghet i benen, svullnad och domning eller pirrningar). Vid baslinjen var den genomsnittliga totala ASD- poängen 17,48 i paltusotingruppen och 15,54 i placebogruppen.
ASD = symtomdagbok för akromegali, KI = konfidensintervall, LS = minstakvadrat, SE = standardfel.
Resultat efter poängförändring för enskilt ASD-symtom i vecka 24 jämfört med vid baslinjen för alla patienter visade en trend för samtliga sju symtom som var gynnsam för paltusotin, varav fem var statistiskt signifikanta (huvudvärk, svettning, utmattning, svaghet i benen, svullnad; p-värde < 0,05).
LS-medel (± SE) för förändring från baslinjen fram till behandlingsavslut för de mest besvärliga symtomen var −0,553 (± 0,4219) i paltusotingruppen och 0,357 (± 0,3770) i placebogruppen, med en behandlingsskillnad på −0,910 (95 % KI: −1,976; 0,157) som var gynnsam för paltusotin (nominellt p- värde = 0,0935).
Den observerade säkerhets- och tolerabilitetsprofilen förblev oförändrad (se avsnitt Biverkningar) och de kliniska behandlingsfördelarnas varaktighet bibehölls för patienter som doserades under 120 veckor i den pågående OLE-studien PATHFNDR-2.
Studien pathfndr-1
Vid denna 36 veckor långa studie (PATHFNDR-1) registrerades 58 patienter som var biokemiskt kontrollerade med somatostatin-receptor-ligand-behandling som depotinjektion av oktreotid eller lanreotid. Alla patienter behövde vara biokemiskt kontrollerade (definierat som IGF-1-nivå på ≤ 1,0 × ULN) under screening och vid randomisering. Patienterna randomiserades till att få antingen paltusotin (N = 30) eller placebo (N = 28) under den 36 veckor långa behandlingsperioden. Dosen kunde titreras från 40 mg till högst 60 mg baserat på IGF-1-värde eller sänkas baserat på tolerabilitet. Efter vecka 24 bibehölls paltusotindosen fram till slutet på den randomiserade kontrollperioden (vecka 36).
Femtiofem procent (55 %) av patienterna var kvinnor; 72 % var vita, 3 % var asiater, 5 % var svarta eller afroamerikaner, 12 % var övriga och 7 % var av okänd etnisk tillhörighet. Genomsnittsåldern vid inskrivning i studien var 55 år (28 % var ≥ 65 år). Genomsnittlig varaktighet sedan akromegalidiagnos var 155 månader, och 86 % av patienterna genomgick hypofysoperation inom en genomsnittlig varaktighet på 138 månader före studiedeltagandet. Genomsnittlig IGF-1 vid baslinjen var 0,83 × ULN
med en genomsnittlig tillväxthormonnivå på 0,90 ng/ml. Av de inskrivna patienterna hade 59 % behandlats tidigare med oktreotid och 41 % hade behandlats tidigare med lanreotid. Flertalet inskrivna patienter stod på medelhöga eller höga doser av godkänd somatostatin-receptor-ligand-behandling före screeningen.
Det primära effektmåttet uppfylldes, och 83,3 % av patienterna som behandlades med paltusotin bibehöll biokemisk kontroll (IGF-1-nivå ≤ 1,0 × ULN) i vecka 36 jämfört med 3,6 % av de placebobehandlade patienterna (tabell 6).
Tabell 6: totala effektresultat i studien pathfndr-1 baserat på igf-1-nivåer
| Normalisering av IGF-1 | paltusotin (N = 30) | placebo (N = 28) | p-värde |
| Andel patienter som bibehöll IGF-1-respons i vecka 36 (≤ 1,0 × ULN), n (%) | 25 (83,3 %) | 1 (3,6 %) | < 0,0001 |
| IGF-1-förändring från baslinjen | paltusotin (N = 30) | placebo (N = 28) | p-värde |
| IGF-1-förändring från baslinjen i vecka 36 (× ULN), LS-medel (SE) | 0,042 (± 0,093) | 0,833 (± 0,096) | < 0,0001 |
Vecka 36 är slutet på den randomiserade, kontrollerade delen av studien; om en patient fick vidbehovsbehandling användes den sista bedömningen innan vidbehovsbehandlingen gavs. IGF-1 = insulinliknande tillväxtfaktor I, LS = minstakvadrat, SE = standardfel, ULN = övre normalgräns.
Paltusotin uppvisade stabila IGF-1-nivåer hos patienter som bytte från tidigare somatostatin-receptor- ligand-behandling, vilka bibehölls fram till slutet av den 36 veckor långa behandlingsperioden (IGF-1 × ULN: 0,04 ± 0,093). Patienter som randomiserades till att få placebo uppvisade däremot ökade IGF- nivåer (IGF-1 × ULN: 0,83 ± 0,096) i vecka 36 och skillnaden mellan grupperna i slutet av behandlingsperioden var statistiskt signifikant (p-värde < 0,0001) (figur 2).
Palsonify placebo
N
1.0
L
U
×
0.8
N
E
Nj
0.6
I
L
S
A
B
) 0.4
Nå e
S± 0.2
R
F
G (
N
Ri
0.0
D
N
Ä
R
-0.2
Ö
F
1-
F-
-0.4
G
Baslinje 4 8 12 16 20 24 28 32 34 36
I
Vecka
Figur 2: ls-medel (± se) för igf-1-förändring från baslinjen (× uln) efter besök för alla
Patienter i studien pathfndr-1
Populationen inkluderar alla randomiserade patienter baserat på flera imputationsmetoder.
IGF-1 = insulinliknande tillväxtfaktor I, LS = minstakvadrat, SE = standardfel, ULN = övre normalgräns.
Målnivåerna för tillväxthormon på < 1,0 ng/ml bibehölls hos 87 % av patienterna som var kontrollerade vid baslinjen i gruppen med paltusotinbehandlade patienter, jämfört med 28 % av de placebobehandlade patienterna (p-värde < 0,0003), i vecka 34.
I studien PATHFNDR-1 mättes svårighetsgraden för sju kliniska symtom (huvudvärk, ledsmärta, svettning, utmattning, svaghet i benen, svullnad och domning eller pirrningar) med hjälp av en symtomdagbok för akromegali (ASD). Ett preliminärt tröskelintervall för att beteckna betydelsefull förändring av total ASD-poäng för en viss patient är en förändring på −4 till −6 poäng, för förbättring eller försämring, av en totalpoäng på 70. Vid baslinjen uppvisade patienterna lindriga till måttliga symtom. Förändring i vecka 36 jämfört med vid baslinjen avseende total ASD-poäng uppvisade en förbättring på −0,606 för patienterna som behandlades med paltusotin, jämfört med en försämring på 4,558 för de placebobehandlade patienterna (p-värde = 0,0216) (tabell 7).
Tabell 7: förändring i vecka 36 jämfört med vid baslinjen avseende total asd-poäng i studien
Pathfndr-1
| paltusotin (N = 30) | placebo (N = 28) | Behandlingsskillna d (95 % KI) | p-värde | |
| Förändring i vecka 36 jämfört med vid baslinjen avseende total ASD-poäng | ||||
| LS-medel (SE) | -0,606 (± 1,504) | 4,558 (± 1,593) | -5,164 (-9,5536; - 0,792) | 0,0216 |
Vecka 36 är slutet på den randomiserade, kontrollerade delen av studien; om en patient fick vidbehovsbehandling användes den sista bedömningen innan vidbehovsbehandlingen gavs. Total ASD vid baslinjen är summan av det veckovisa genomsnittet på eller före dag 1, och total ASD efter baslinjen är summan av det veckovisa genomsnittet på eller före det inplanerade besöksdatumet, inklusive själva besöksdatumet, för sju symtom (huvudvärk, ledsmärta, svettning, utmattning, svaghet i benen, svullnad och domning eller pirrningar). Vid baslinjen var den genomsnittliga totala ASD- poängen 13,21 i paltusotingruppen och 10,86 i placebogruppen.
ASD = symtomdagbok för akromegali, KI = konfidensintervall, LS = minstakvadrat, SE = standardfel.
Resultat efter poängförändring för enskilt ASD-symtom i vecka 36 jämfört med vid baslinjen visade en trend för samtliga sju symtom som var gynnsam för paltusotin, varav två var statistiskt signifikanta (ledsmärta och domning eller pirrningar; p-värde < 0,05). Inget enskilt ASD-symtom påverkade övervägande den totala ASD-poängen, vilket tyder på att alla akromegalisymtom förbättrades och stabiliserades hos de patienter som behandlades med paltusotin, jämfört med hos de placebobehandlade patienterna.
LS-medel (± SE) för förändring från baslinjen fram till behandlingsavslut för de mest besvärliga symtomen var −0,530 (± 0,360) i paltusotingruppen och 0,617 (± 0,381) i placebogruppen, med en behandlingsskillnad på −1,147 (95 % KI: −2,199; −0,094) som var gynnsam för paltusotin (nominellt p-värde = 0,0335).
Den observerade säkerhets- och tolerabilitetsprofilen förblev oförändrad (se avsnitt Biverkningar) och de kliniska behandlingsfördelarnas varaktighet bibehölls för patienter som doserades under 120 veckor i den pågående OLE-studien PATHFNDR-1.
Pediatrisk population
Europeiska läkemedelsmyndigheten har beviljat undantag från kravet att skicka in studieresultat för Palsonify för alla grupper av den pediatriska populationen för akromegali (information om pediatrisk användning finns i avsnitt Dosering).
Läkemedelsform
Filmdragerad tablett (tablett)
Palsonify 20 mg filmdragerade tabletter
Rosa, bikonvexa, ovala filmdragerade tabletter, 16 mm långa och 8 mm breda, präglade med ”PAL” på ena sidan och ”20” på den andra sidan.
Palsonify 30 mg filmdragerade tabletter
Gula, bikonvexa, ovala filmdragerade tabletter, 18 mm långa och 9 mm breda, präglade med ”PAL” på ena sidan och ”30” på den andra sidan.
Interaktioner
Agenser som kan minska plasmakoncentrationen av paltusotin
Starka inducerare av flera olika enzymer och transportörer (cyp3a4/5, ugt1a1 och p-gp)
En klinisk studie med friska frivilliga deltagare visade att efter administrering av 60 mg paltusotin minskade karbamazepin – en stark inducerare av CYP3A4/5, UGT1A1 och P-gp – Cmax och AUC för paltusotin med cirka 40 % respektive 70 %. Samtidig administrering av paltusotin och starka inducerare kan därför minska behandlingssvaret.
Vid samtidig administrering med starka inducerare (t.ex. karbamazepin) ska paltusotindosen ökas upp till tre gånger den terapeutiska dosen, baserat på IGF-1-nivåer och patientsäkerhet, dock utan att 120 mg dagligen överskrids (se avsnitt Dosering).
Måttliga eller svaga inducerare av cyp3a4/p-gp
Baserat på den 70-procentiga minskning av paltusotinexponeringen som observerats efter en stark inducerare (karbamazepin) förväntas en mindre minskning av exponeringen efter en måttlig eller svag inducerare. Samtidig administrering av paltusotin och en måttlig (t.ex. efavirenz) eller svag (t.ex. prednison) inducerare av CYP3A4/P-gp kan därför minska behandlingssvaret och dosjustering kan krävas beroende på det kliniska svaret.
Vid samtidig administrering av måttliga (t.ex. efavirenz) eller svaga (t.ex. prednison) CYP3A4/P-gp - inducerare kan paltutosindosen ökas, baserat på IGF-1-nivåer och patientsäkerhet, dock utan att 120 mg dagligen överskrids (se avsnitt Dosering).
Protonpumpshämmare
En klinisk studie med friska frivilliga deltagare visade att protonpumpshämmare orsakade dosberoende minskningar av AUC för paltusotin på cirka 20 % och 40 % efter paltusotindoser på 20 mg respektive 60 mg.
Samtidig administrering av paltusotin och protonpumpshämmare uppvisade en dosberoende minskning av exponeringen för paltusotin, vilket därmed kan minska behandlingssvaret och dosjustering kan krävas beroende på det kliniska svaret.
Vid samtidig administrering med protonpumpshämmare (t.ex. lansoprazol, omeprazol) kan paltusotindosen ökas till två gånger den terapeutiska dosen, baserat på IGF-1-nivåer och patientsäkerhet (se avsnitt Dosering).
Ciklosporin
En klinisk studie som utfördes med friska frivilliga deltagare visade att paltusotinexponeringen efter administrering av 200 mg ciklosporin ökades ≤ tvåfaldigt. Ingen justering av paltusotindosen är nödvändig.
Effekter av paltusotin på farmakokinetiken hos andra läkemedel
Ciklosporin I en klinisk studie med friska frivilliga deltagare orsakade 40 mg paltusotin minskningar av Cmax och AUC för ciklosporin i helblod på cirka 50 % respektive 35 %. Samtidig administrering av paltusotin och ciklosporin resulterade i minskad biotillgänglighet av ciklosporin.
Justering av ciklosporindosen kan vara nödvändig för att bibehålla terapeutiska nivåer. Rekommenderad behandlingsövervakning för ciklosporin bör följas.
CYP3A4-substrat I en klinisk studie med friska frivilliga deltagare orsakade 60 mg paltusotin ökningar av AUC för midazolam, ett CYP3A4-substrat, på cirka 30 %. Dosjustering för CYP3A4-substrat utan ett smalt
terapeutiskt index är inte nödvändig. Försiktighet och lämplig övervakning rekommenderas vid samtidig administrering av paltusotin och CYP3A4-substrat med smalt terapeutiskt index (t.ex. takrolimus).
CYP2D6-substrat In vitro är paltusotin en hämmare av CYP2D6 (se avsnitt Farmakokinetik). Försiktighet bör iakttas vid samtidig administrering av paltusotin och CYP2D6-substrat (t.ex. karvedilol, nebivolol, metoprolol, fluoxetin eller dextrometorfan). Ingen klinisk studie av läkemedelsinteraktioner utfördes. Dosjustering för CYP2D6-substrat är inte nödvändig.
P-gp-substrat In vitro är paltusotin en hämmare av P-gp (se avsnitt Farmakokinetik). Försiktighet bör iakttas vid samtidig administrering av paltusotin och P-gp-substrat med smalt terapeutiskt index (t.ex. digoxin). Ingen klinisk studie av läkemedelsinteraktioner utfördes. Dosjustering för P-gp-substrat är inte nödvändig.
Metformin
En klinisk studie med friska frivilliga deltagare visade att samtidig administrering av metformin och paltusotin resulterade i en minskning av metforminexponeringen med 22 %, Cmax med 39 %. Det kliniska resultatet anses relevant eftersom detta resultat inte förväntas baserat på in vitro-fynd av MATE-hämning av paltusotin. Ändringen av metforminexponering anses trots detta inte kliniskt signifikant. Därför är ingen dosjustering nödvändig.
Farmakodynamiska interaktioner
Antidiabetika
Dosjustering av insulin och antidiabetika kan krävas vid samtidig administrering med paltusotin (se avsnitt Varningar och försiktighet).
Kardiovaskulära läkemedel
Dosjustering av läkemedel som har bradykardiska effekter, till exempel betablockerare, kalciumkanalblockerare eller medel som styr vätske- och elektrolytbalansen, kan vara nödvändig (se avsnitt Varningar och försiktighet).
Sköldkörtelhormonersättningsbehandling
Somatostatinanaloger kan påverka sköldkörtelfunktionen (se avsnitt Varningar och försiktighet). Därför rekommenderas övervakning av sköldkörtelfunktion och klinisk övervakning under samtidig behandling med sköldkörtelhormonersättning eftersom det kan leda till obalans i sköldkörteln.
Graviditet och amning
Graviditet
Det finns begränsad mängd data från användningen av paltusotin hos gravida kvinnor. Data från djurstudier tyder inte på direkta eller indirekta reproduktionstoxikologiska effekter vid mänskliga exponeringsnivåer (se 5.3).
Som en försiktighetsåtgärd bör man undvika användning av Palsonify under graviditet.
Amning
Det är okänt om paltusotin/metaboliter från paltusotin utsöndras i bröstmjölk. Tillgängliga toxikologiska djurdata har visat att paltusotin/metaboliter från paltusotin utsöndras i mjölk (se 5.3). En risk för det nyfödda barnet/spädbarnet kan inte uteslutas. Amning ska avbrytas under behandling med Palsonify.
Fertilitet
Inga humandata om effekten av paltusotin på fertilitet finns tillgängliga. Djurstudier har inte identifierat några effekter på parning eller fertilitet, men förändrade reproduktionsparametrar har rapporterats hos honråttor (se 5.3).
Trafik och maskiner
Palsonify har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.
Överdosering
Inga kliniska data är tillgängliga angående effekterna vid överdosering, och inga fall av överdosering har observerats för paltusotin. Djurstudier tyder på att överdosering kan ge upphov till bradykardi eller hypertoni. Om överdosering misstänks ska stödbehandling inledas för hantering av överdos av läkemedel med potentiell bradykardi.
Farmakokinetik
Absorption
Hos friska frivilliga varierade medianvärdet för Tmax mellan 1,4 och 2,0 h efter en oral engångsdos (tabell 8). Vid steady state, efter en 60 mg dos, var det geometriska medelvärdet (geometrisk %CV) för Cmax av paltusotin 290 (67,5) ng/ml och det geometriska medelvärdet (geometrisk %CV) för AUC0- 24 var 2 890 (63,5) ng*h/ml. I den populationsfarmakokinetiska analysen (PK) var ackumulationskvoten 1,31 för Cmax och 1,55 för AUC0-24. Steady state uppnås efter en vecka. Farmakokinetiken hos friska frivilliga är likartad den hos patienter med akromegali.
Tabell 8: exponeringsparametrar för engångsdos av paltusotin vid fasta under en timme efter
Administreringen
| 20 mg | 40 mg | 60 mg | |
| Cmax (ng/ml) | 80,7 (54) | 153 (36) | 258 (51) |
| AUC0-24 (ng*h/ml) | 651 (53) | 1 310 (41) | 2 370 (45) |
| Tmax (h) | 1,4 (0,8–4,0) | 1,5 (1,5–4,0) | 2,0 (1,0–4,0) |
Data anges som geometriska medelvärden (geometrisk %CV) förutom för Tmax, vilket anges som medianvärde (intervall).
AUC0-24 = area under plasmakoncentration-tidskurvan från tidpunkt 0 till 24 timmar, Cmax = maximal (högsta) plasmakoncentration av läkemedlet, Tmax = tid tills maximal (högsta) plasmakoncentration uppnås efter läkemedelsadministrering.
Den absoluta biotillgängligheten av paltusotin filmdragerade tabletter är 51 %.
Effekt av föda på oral absorption I förhållande till administrering på fastande mage minskade administrering av paltusotin med en fettrik måltid AUC med 85 % och Cmax med 81 %. Administrering av paltusotin med en fettsnål måltid minskade AUC med 72 % och Cmax med 68 % (se avsnitt Dosering).
Distribution
Skenbar distributionsvolym (Vz/F) för paltusotin filmdragerade tabletter är 406 liter. Paltusotin har hög plasmaproteinbindning till både albumin (> 99 %) och surt alfa-1-glykoprotein (> 98 %). Blod/plasma-kvoten var nära 1.
Metabolism
Paltusotin metaboliseras främst via levern genom glukuronidering och oxidation. In vitro var glukuronidering den främsta metabola processen, till största delen medierad av UGT1A1 och UGT1A9. Oxidation var en sekundär metabol process, huvudsakligen katalyserad av CYP3A4/5 och i mindre utsträckning av CYP2D6. Paltusotin är ett P-gp-substrat. In vitro-studier tyder på att hämning av UGT1A1 inte förväntas ge någon kliniskt betydelsefull ökning av paltusotinexponeringen.
Eliminering
Efter att maximala koncentrationer uppnåtts minskade koncentrationen av paltusotin med en skenbar terminal halveringstid (t½) på 25,5 timmar, vilket stöder dosering en gång dagligen. Skenbar clearance av paltusotin filmdragerade tabletter är 11,0 l/h.
Efter oral administrering av radioaktivt märkt paltusotin var fekal utsöndring den huvudsakliga elimineringsvägen, med en observerad medelförekomst av den totala administrerade radioaktiviteten på 90 % och 3,9 % för avföring respektive urin. Oförändrat paltusotin utgjorde en huvudkomponent i utsöndrade produkter.
Linjäritet
Paltusotin uppvisade dosproportionella ökningar av exponeringen för doser mellan 20 mg och 120 mg hos friska deltagare. Skenbara dosproportionella ökningar observerades för genomsnittliga lägsta koncentrationer vid steady state upp till 60 mg en gång dagligen hos patienter med akromegali.
Särskilda populationer
Ålder, kroppsvikt, kön, etnisk tillhörighet och ugt1a1-polymorfism
Kön och UGT1A1-polymorfism har ingen kliniskt relevant effekt på farmakokinetiken för paltusotin. Ingen dosjustering av paltusotin krävs baserat på dessa faktorer.
Baserat på populationsfarmakokinetisk analys hade ålder (290 deltagare [92 %] i åldern 18–65 år och 25 äldre deltagare [8 %], varav 20 i åldern 65–74 år, 5 i åldern 75–84 år, ingen i åldern 85 år eller äldre) ingen kliniskt relevant effekt på farmakokinetiken för paltusotin.
Baserat på populationsfarmakokinetisk analys hade kroppsvikt (medel: 76 kg; median: 73 kg; interkvartilavstånd: 65–85 kg; min.: 45 kg; max.: 138 kg) ingen kliniskt betydelsefull effekt på exponeringen för paltusotin.
Baserat på populationsfarmakokinetisk analys hade etnisk tillhörighet (196 vita deltagare, 12 svarta eller afroamerikanska deltagare, 17 kinesiska deltagare, 35 japanska deltagare, 48 deltagare av annan etnisk tillhörighet och 7 deltagare av okänd etnisk tillhörighet) ingen kliniskt betydelsefull effekt på exponeringen för paltusotin.
Nedsatt leverfunktion
Exponeringen för paltusotin var oförändrad i en studie som jämförde deltagare som hade lätt, måttligt och svårt nedsatt leverfunktion med deltagare som hade normal leverfunktion. Ingen dosjustering är nödvändig (se avsnitt Dosering).
Nedsatt njurfunktion
Eftersom njurclearance eliminerar paltusotin i mindre utsträckning hos människa utfördes ingen särskild PK-studie på patienter med nedsatt njurfunktion. I en populationsfarmakokinetisk analys som omfattade 279 deltagare med normal njurfunktion (eGFR ≥ 90 ml/min), 32 med lätt nedsatt njurfunktion (eGFR 60 till < 90 ml/min) och 4 med måttligt nedsatt njurfunktion (eGFR 30 till < 60 ml/min) hade njurfunktion ingen betydelsefull effekt på exponeringen för paltusotin. Inga data finns tillgängliga för patienter med svårt nedsatt njurfunktion och njursjukdom i slutstadiet (eGFR < 30 ml/min).
Prekliniska säkerhetsuppgifter
Gängse studier avseende akut toxicitet, allmäntoxicitet, säkerhetsfarmakologi, gentoxicitet och karcinogenicitet visade inte några särskilda risker för människa.
Reproduktions- och utvecklingstoxicitet
I studier av fertilitet och tidig utveckling av embryon hos råttor observerades ingen effekt av paltusotin på parning eller fertilitet vid doser på upp till 500 mg/kg/dag (18 gånger den kliniska dosen på 60 mg baserat på AUC). Hos honor återfanns dock ett minskat antal gulkroppar och implantationsställen samt ökade missfall före implantation vid denna dosnivå, vilket resulterade i ett färre antal levande embryon. Sådana fynd rapporterades inte vid doser på upp till 75 mg/kg/dag (5 gånger den kliniska dosen på 60 mg baserat på AUC).
Studier av embryo-/fosterutveckling hos råtta och kanin med doser på upp till 500 mg/kg/dag (råtta) och 75 mg/kg/dag (kanin) gav inga belägg för teratogena effekter (upp till 11 gånger och 5,2 gånger den kliniska dosen på 60 mg baserat på AUC hos råtta respektive kanin). Vid den högsta dosen hos
kanin återfanns en ökad incidens av missfall förknippade med maternell toxicitet (minskat födointag och minskad kroppsvikt) och minskad genomsnittlig kroppsvikt hos fostren. Detta observerades inte vid dosen 25 mg/kg/dag (2,9 gånger den kliniska dosen på 60 mg baserat på AUC).
I en studie av pre- och postnatal utveckling hos råtta observerades minskad kroppsvikt under utvecklingsstadierna före och efter avvänjning vid 500 mg/kg/dag, den högsta dosen som testades. Det förekom inga behandlingsrelaterade effekter på könsmognad, neurobeteendemässig funktion eller fortplantningsförmåga i den första filialgenerationens (F1) råttor vid någon dosnivå. Utsöndring av paltusotin i modersmjölk påvisades genom mjölk/plasma-koncentrationskvoter vid 4 timmar efter dosering på laktationsdag (LD) 20 som varierade mellan 2,4- och 3,8-faldiga.
Förteckning över hjälpämnen
Tablettkärna
Kopovidon Cellulosa, mikrokristallin Krospovidon Kiseldioxid, vattenfri kolloidal Magnesiumstearat Mannitol (E 421)
Filmdragering
Palsonify 20 mg filmdragerade tabletter
Hypromellos Titandioxid (E 171) Triacetin (E 1518) Järnoxid, gul (E 172) Järnoxid, röd (E 172)
Palsonify 30 mg filmdragerade tabletter
Hypromellos Titandioxid (E 171) Triacetin (E 1518) Järnoxid, gul (E 172)
Inkompatibiliteter
Ej relevant.
Hållbarhet
30 månader
Särskilda förvaringsanvisningar
Inga särskilda förvaringsanvisningar.
Alla styrkors förpackningar
En värmeinduktionsförseglad, vit burk av högdensitetspolyeten (HDPE) med ett vitt, barnskyddande lock av polypropen (PP).
Varje burk innehåller 60 filmdragerade tabletter och kiselgel som torkmedel.
Varje kartong innehåller en burk.
Särskilda anvisningar för destruktion
Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.
Läkemedlets namn
Palsonify 20 mg filmdragerade tabletter Palsonify 30 mg filmdragerade tabletter
Kvalitativ och kvantitativ sammansättning
Palsonify 20 mg filmdragerade tabletter
Varje filmdragerad tablett innehåller 20 mg paltusotin (som paltusotinhydroklorid).
Palsonify 30 mg filmdragerade tabletter
Varje filmdragerad tablett innehåller 30 mg paltusotin (som paltusotinhydroklorid).
För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt Förteckning över hjälpämnen.
Innehavare av godkännande för försäljning
Crinetics Pharmaceuticals Europe GmbH Barbara Strozzilaan 201 1083HN Amsterdam Nederländerna
Nummer på godkännande för försäljning
EU/1/26/2021/001 EU/1/26/2021/002
Datum för första godkännande/förnyat godkännande
Datum för det första godkännandet: 23 april 2026
Datum för översyn av produktresumén
Ytterligare information om detta läkemedel finns på Europeiska läkemedelsmyndighetens webbplats
Https://www.ema.europa.eu.
Förpackningar 0
Förpackningarna följer dina sökinställningar för tillhandahålls ej och avregistrerade läkemedel.
Inga förpackningar hittades.
Innehåll
| Substans | Roll | Mängd | Beskrivning |
|---|---|---|---|
| Paltusotin | Aktiv motsvarande (respondens) | 20.000 03 EQ | — |
| Paltusotinhydroklorid | Aktiv beståndsdel | 21.600 03 EQ | — |
| Mannitol | Hjälpämne | — | — |