Emerade

Hjärtstimulerande medel, exklusive hjärtglykosider - Adrenerga och dopaminerga medel - Adrenalin

Injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna 150 mikrogram

Aktiva substanser Adrenalin, Adrenalintartrat

Receptbelagt

Sidan på ditt sätt

Anpassa sidan efter dina preferenser. Visa genväg gör så att sektionen får en genvägsknapp längst upp på sidan och att avsnittet från början syns när du skrollar. Annars kommer avsnittetets rubrik att synas men vara kollapsat. Om du klickar på Dölj helt kommer avsnittet inte visas varken öppet eller kollapsat på sidan. Du kan ändra ordningen på avsnitten genom att dra i de tre strecken till höger om varje avsnitt. Dina val sparas i en cookie i webbläsaren om du godkänd användning av cookies.

Dosering

Effektiv dos är vanligen 5-10 mikrogram per kg kroppsvikt, men högre doser kan krävas i vissa fall.

Pediatrisk population

Användning till barn: Emerade 500 mikrogram rekommenderas inte för användning till barn.

Barn med en kroppsvikt under15 kg

Doser under 150 mikrogram kan inte ges med tillräcklig doseringsnoggrannhet till barn som väger under 15 kg. Emerade rekommenderas därför inte till barn under 15 kg, om inte situationen är livshotande och då administreringen sker efter medicinsk bedömning.

Barn med en kroppsvikt mellan 15 kg och 30 kg

Vanlig dos är 150 mikrogram.

Barn med en kroppsvikt över 30 kg

Vanlig dos är 300 mikrogram.

Ungdomar med en kroppsvikt över 30 kg

Dosrekommendationerna för vuxna patienter ska följas.

Vuxna

Rekommenderad dos är 300 mikrogram för individer med en kroppsvikt under 60 kg. Rekommenderad dos är 300 till 500 mikrogram för individer med en kroppsvikt över 60 kg, beroende på klinisk bedömning.

En initialdos ska ges så snart som symtom på anafylaxi observeras.

Administreringssätt

Emerade är avsett för intramuskulär administrering av adrenalin.

För engångsbruk.

Emerade ska administreras tidigt, vid första tecken på anafylaxi. Ett otillräckligt behandlingssvar vid anafylaxi är kopplat till en fördröjd tillförsel av adrenalin.

Emerade ska ges intramuskulärt på lårets utsida.

Massage runt injektionsstället påskyndar absorptionen.

Injektionen kan ges genom kläder.

Patienten/vårdare ska instrueras att efter att ha använt Emerade:

▪ De ska alltid uppsöka läkare eller närmaste sjukhus. Ring 112, fråga efter en ambulans och

Uppge “anafylaxi” även om symtomen är på väg att förbättras (se avsnitt Varningar och försiktighet).

▪ Medvetna patienter bör helst ligga med fötterna högt men sitta upp om de har andningssvårigheter. Medvetslösa patienter bör placeras i framstupa sidoläge.

▪ Patienten bör om möjligt vara kvar med en annan person tills medicinsk hjälp anländer.

▪ Om patienten fortfarande inte mår bra efter den första injektionen, ska en andra injektion administreras 5-15 minuter efter den första injektionen.

▪ Det rekommenderas att patienter ordineras två Emerade pennor som de alltid ska ha med sig.

För detaljerade hanteringsanvisningar se avsnitt Särskilda anvisningar för användning och övrig hantering.

Kontraindikationer

Det finns inga absoluta kontraindikationer mot användning av Emerade vid akut allergi.

Indikationer

Emerade är avsedd för akutbehandling av svåra allergiska reaktioner (anafylaxi) orsakade av födoämnen, läkemedel, insektsstick eller -bett och andra allergener samt även vid ansträngningsutlöst eller idiopatisk anafylaxi.

Varningar och försiktighet

Ta inte av hylsan förrän Emerade ska användas.

Emerade ska endast ges intramuskulärt på lårets utsida.

Injektionen utlöses omedelbart när aktiveringsringen på autoinjektorn trycks mot huden. Patienten ska informeras om att inte injicera Emerade i gluteus maximus på grund av risken för en oavsiktlig injektion i en ven.

Emerade ska användas i akuta situationer som livsuppehållande behandling.

Patienten ska omedelbart söka medicinsk hjälp för fortsatt behandling efter att ha använt Emerade.

Alla patienter som fått Emerade förskrivet ska noggrant instrueras så att de förstår indikationen för läkemedlet och kan administrera läkemedlet korrekt (se avsnitt Särskilda anvisningar för användning och övrig hantering). Det är starkt rekommenderat att

också instruera patientens närmaste (t.ex. föräldrar, vårdgivare, lärare) i korrekt användning av Emerade ifall hjälp skulle behövas i en nödsituation.

Patienten / vårdare bör informeras om möjligheten av bifasisk anafylaxi som kännetecknas av initial förbättring följt av återkommande symtom några timmar senare.

Patienter med samtidig astma kan löpa ökad risk för en allvarlig anafylaktisk reaktion.

Försiktighet ska iakttas vid användning hos patienter med hjärtsjukdomar inklusive angina pectoris, hjärtarytmi, cor pulmonale, obstruktiv kardiomyopati och ateroskleros.

Det föreligger också risk för biverkningar efter administrering av adrenalin till patienter med hypertyreoidism, hypertoni, feokromocytom, glaukom, kraftigt nedsatt njurfunktion, prostataadenom, hyperkalcemi, hypokalemi, diabetes samt hos äldre patienter och gravida kvinnor.

Hos patienter med ett tjockt subkutant fettlager finns det risk för att adrenalin administreras i subkutan vävnad, vilket kan leda till en långsammare absorption av adrenalin (se avsnitt Farmakokinetik) och en suboptimal effekt. Det kan finnas behov av en andra Emerade-injektion (se avsnitt Dosering).

Oavsiktlig injektion i händer och fötter kan resultera i perifer ischemi som kan kräva behandling.

Patienter bör varnas om besläktade allergener och bör undersökas när det är möjligt så att deras specifika allergener kan karakteriseras.

Emerade innehåller natriummetabisulfit

Natriummetabisulfit kan i sällsynta fall orsaka svåra hypersensitivitesreaktioner, inklusive anafylaxi och bronkospasm hos känsliga individer, särskilt de med astma i anamnesen. Patienter med dessa tillstånd måste noga instrueras om i vilka situationer Emerade ska användas.

Emerade innehåller natrium

Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per dos, d.v.s. är näst intill ”natriumfritt”.

Biverkningar

Adrenalinets biverkningar associeras vanligen med dess α- och β-receptoraktivitet. Nedanstående tabell är baserad på klinisk erfarenhet med adrenalin.

Biverkningarna har klassificerats enligt följande frekvenser:

Mycket vanliga (≥1/10); Vanliga (≥1/100, <1/10); Mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100); Sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000); Mycket sällsynta (<1/10 000); Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgänglig data).

Organklassystem FrekvensBiverkning
Metabolism och nutritionIngen känd
frekvens
Hyperglykemi,
hypokalemi, metabolisk acidos
Psykiska störningarIngen känd
frekvens
Oro, hallucinationer
Centrala och perifera
nervsystemet
Ingen känd
frekvens
Huvudvärk, yrsel, tremor,
synkope
HjärtatIngen känd
frekvens
Takykardi, arytmi,
hjärtklappning, angina pectoris,
stressutlöst kardiomyopati
Blodkärl Ingen känd
frekvens
Hypertension,
vasokonstruktion,perifer ischemi
Andningsvägar, bröstkorg och
mediastinum
Ingen känd
frekvens
Bronkospasm
Magtarmkanalen Ingen känd
frekvens
Illamående, kräkningar
Allmänna symtom och/eller
symtom vid
administreringsstället
Ingen känd
frekvens
Hyperhidros, asteni

Emerade innehåller natriummetabisulfit som i sällsynta fall kan orsaka svåra överkänslighetsreaktioner (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till (se detaljer nedan).

Läkemedelsverket Box 26 751 03 Uppsala Webbplats: www.lakemedelsverket.se.

Farmakodynamik

Farmakoterapeutisk grupp: Hjärtstimulerande medel, exklusive hjärtglykosider - Adrenerga och dopaminerga medel - Adrenalin, ATC-kod: C01CA24

Adrenalin är det naturliga aktiva sympatomimetiska hormonet från binjurmärgen. Det stimulerar såväl α- som β- adrenerga receptorer. Adrenalin är förstahandsval vid akutbehandling av svår allergisk reaktion och idiopatisk eller ansträngningsutlöst anafylaxi.

Adrenalin har en kraftigt kärlsammandragande effekt genom sin α-adrenerga stimulering. Denna effekt motverkar kärlvidgning och kärlgenomblödning, som leder till lågt intravaskulärt flöde och lågt blodtryck. Detta är de viktigaste farmakotoxikologiska effekterna vid en anafylaktisk chock.

Genom att stimulera β- receptorer i lungorna ger adrenalin en uttalad bronkdilaterande effekt som lindrar väsande andning och andnöd. Adrenalin lindrar även klåda, urtikaria och angioödem som hör samman med anafylaxi.

Läkemedelsform

Injektionsvätska i förfylld injektionspenna (autoinjektor).

Klar och färglös lösning.

Interaktioner

Effekten av adrenalin kan förstärkas av vissa läkemedel: tricykliska antidepressiva medel, monoaminoxidashämmare (MAO-hämmare) och katekol-O-metyltransferashämmare (COMT- hämmare). Adrenalin ska användas med försiktighet av patienter som får halogenerade kolväten och liknande läkemedel som kan öka hjärtats känslighet för arytmier, t ex digitalis, kinidin och halogenerade anestetika.

Administrering av snabbverkande kärlvidgande läkemedel eller α-blockerare kan motverka adrenalinets effekt på blodtrycket. β-blockerare kan hämma adrenalinets stimulerande effekt.

Adrenalinets hyperglykemiska effekt kan föranleda att dosökning behöver göras med insulin eller oral hypoglykemisk behandling hos diabetiker.

Graviditet och amning

Väldokumenterade studier avseende behandling med adrenalin under graviditet saknas. Adrenalin bör endast användas under graviditet om den potentiella fördelen överväger den eventuella risken för fostret.

På grund av den låga orala biotillgängligheten och den korta halveringstiden, förväntas eventuell adrenalinutsöndring i bröstmjölk inte ha någon effekt på det ammade barnet.

Trafik och maskiner

Emerade har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Patienter rekommenderas emellertid att inte framföra fordon eller använda maskiner efter administrering av adrenalin, då de kan vara påverkade av den anafylaktiska reaktionen.

Överdosering

Överdosering eller oavsiktlig intravaskulär adrenalininjektion kan ge upphov till en plötslig blodtrycksstegring som kan orsaka hjärnblödning. Svårt lungödem orsakat av perifer vasokonstriktion tillsammans med hjärtstimulering kan ha dödlig utgång. Svårt lungödem med andningssvårigheter kan behandlas med snabbverkande α-receptorblockerare. Livshotande hjärtarytmier kan behandlas med β- receptorblockerare.

Farmakokinetik

Cirkulerande adrenalin metaboliseras i levern och andra vävnader av enzymerna COMT och MAO. Inaktiva metaboliter utsöndras i urinen.

Halveringstiden för adrenalin i plasma är cirka 2-3 minuter. Lokal vasokonstriktion vid subkutan eller intramuskulär injektion kan fördröja absorptionen, effektdurationen kan därigenom vara längre än vad som förväntas med tanke på halveringstiden. Massage runt injektionsstället rekommenderas för att påskynda absorptionen.

I en jämförande PK/PD-studie med friska försökspersoner med Emerade 300 mikrogram och andra marknadsförda adrenalin autoinjektorer i samma styrka, men med kortare nålar och större injektionskraft, noterades det att injektionskraften hade en påverkan på adrenalinkoncentrationerna i plasma. Trots hög variation av plasmakoncentrationer av adrenalin, visade injektorer med kortare nålar en tendens till bättre biotillgänglighet av adrenalin under de tidskritiska första 30 minuterna efter injektion, jämfört med Emerade. Trots en längre nål tycks därför adrenalinkoncentrationerna i plasma vara lägre efter Emerade jämfört med injektorer som har kortare nålar men större injektionskraft. Orsakerna till detta är inte klarlagda men det understryker vikten av att alltid ha med sig två Emerade- pennor.

En jämförande analys inom produkten (Emerade) genomfördes också hos friska försökspersoner med olika STMD. I kohort 1 (STMD ≥ 10, < 15 mm) visade medelkoncentrationerna av adrenalin två toppar. En initial tidig topp observerades under de första 5 minuterna och en andra topp observerades efter 40-60 minuter. Koncentrationerna i den initiala toppen var i allmänhet lägre än koncentrationerna i den andra toppen. En liknande tidig topp kunde observeras för adrenalinkoncentrationer efter Emerade 300 mikrogram eller Emerade 500 mikrogram i kohorterna 2 (STMD ≥ 15, ≤ 20 mm) och 3 (STMD> 20 mm) även om den initiala toppen inte var så uttalad som i den första kohorten. Efter

Emerade 500 mikrogram injektion ökade adrenalinkoncentrationen i kohort 2 snabbt till en platå vid cirka 8 minuter. Koncentrationerna låg stabilt vid detta värde i upp till cirka 30 minuter och minskade sedan under återstoden av de uppmätta tidpunkterna.

På grund av den stora variationen i plasmakoncentration av adrenalin som observerats i de genomförda PK/PD-studierna, kan inte robusta slutsatser dras.

Biotillgängligheten av adrenalin hos friska försökspersoner som har väl perfunderad subkutan vävnad kan inte nödvändigtvis extrapoleras till patienter i etablerad anafylaktisk chock där den perifera cirkulationen kan vara avstängd. Detta understryker vikten av tidig administrering av adrenalin vid de första tecknen på anafylaxi, medan de ytliga vävnaderna fortfarande är väl perfunderade för att kunna maximera adrenalinupptaget i den systemiska cirkulationen.

Förpackningar 0

Förpackningarna följer dina sökinställningar för tillhandahålls ej och avregistrerade läkemedel.

Inga förpackningar visas med dina nuvarande sökinställningar.

Källor: Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten Senast kontrollerad: