.

Jeraygo

Antihypertensiva läkmedel, övriga antihypertensiva läkemedel

Aktiva substanser Aprocitentan

Styrka och beredningsform
ReceptbelagtUtökad övervakning

Alla avsnitt

Dosering

Den rekommenderade dosen är 12,5 mg oralt en gång dagligen. Dosen kan ökas till 25 mg en gång dagligen för patienter som tål dosen på 12,5 mg och som behöver en striktare blodtryckskontroll (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Glömd dos

Om patienten har missat en dos ska patienten anvisas att återuppta behandlingen nästa dag och inte ta två doser på samma dag.

Särskilda populationer

Äldre

Ingen dosjustering krävs för patienter över 65 års ålder (se avsnitt Farmakokinetik). Det finns begränsad klinisk erfarenhet för patienter över 75 års ålder (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Nedsatt njurfunktion

Ingen dosjustering krävs för patienter med nedsatt njurfunktion (inklusive kraftigt nedsatt funktion med en uppskattad glomerulär filtrationshastighet [eGFR] på 15–29 ml/min) (se avsnitt Varningar och försiktighet och Farmakokinetik).

Aprocitentan har inte studerats hos patienter med eGFR < 15 ml/min eller hos patienter som genomgår dialys. JERAYGO rekommenderas inte för dessa patienter (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Nedsatt leverfunktion

Ingen dosjustering krävs för patienter med lätt till måttligt nedsatt leverfunktion (Child-Pugh klass A eller B) (se avsnitt Farmakokinetik).

Aprocitentan har inte studerats hos patienter med kraftigt nedsatt leverfunktion (Child-Pugh klass C). Behandling med JERAYGO får inte inledas för dessa patienter (se avsnitt Kontraindikationer och Varningar och försiktighet).

Pediatrisk population

Säkerhet och effekt för aprocitentan för barn och ungdomar i ålder under 18 år har inte fastställts. Inga data finns tillgängliga.

Administreringssätt

Oral användning.

JERAYGO kan tas med eller utan mat (se avsnitt Farmakokinetik).

De filmdragerade tabletterna har ingen skåra och är utformade för att sväljas hela.

Kontraindikationer

• Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

• Graviditet (se avsnitt Graviditet och amning).

• Fertila kvinnor som inte använder tillförlitligt preventivmedel (se avsnitt Varningar och försiktighet och Graviditet och amning).

• Amning (se avsnitt Graviditet och amning).

• Patienter med kraftigt nedsatt leverfunktion (Child-Pugh klass C, med eller utan cirros) (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Indikationer

JERAYGO är avsett för behandling av terapiresistent hypertoni hos vuxna patienter i kombination med minst tre antihypertensiva läkemedel (se avsnitt Farmakodynamik).

Varningar och försiktighet

Fertila, gravida och ammande kvinnor

JERAYGO är kontraindicerat för kvinnor som är gravida eller ammar samt för fertila kvinnor som inte använder tillförlitligt preventivmedel (se avsnitt Kontraindikationer och Graviditet och amning).

Det rekommenderas att ett graviditetstest tas innan behandlingen påbörjas, månatligen under behandlingen och en månad efter behandlingens slut för att kunna upptäcka en graviditet (se avsnitt Graviditet och amning).

Levertoxicitet

Förhöjda nivåer av aminotransferaser samt levertoxicitet är kända effekter av endotelinreceptorantagonister (ERA). Sällsynta fall av förhöjda nivåer av transaminaser har rapporterats i kliniska prövningar med aprocitentan (se avsnitt Biverkningar).

Behandling med JERAYGO får inte inledas hos patienter med kraftigt nedsatt leverfunktion (se avsnitt Kontraindikationer) och rekommenderas inte för patienter med förhöjda nivåer av aminotransferaser (> 3 × övre gränsen för normalvärdet [ULN]). Leverenzymtester ska utföras innan behandling med JERAYGO påbörjas.

Övervakning av leverenzymer under behandlingen rekommenderas. Om ihållande, oförklarliga och kliniskt relevanta förhöjningar av aminotransferasvärden förekommer, eller om förhöjningarna åtföljs av en ökning av bilirubin > 2 × ULN eller av kliniska symtom på levertoxicitet, ska behandlingen med JERAYGO avbrytas.

Vätskeretention

Perifert ödem och vätskeretention är kända effekter av ERA-läkemedel och har observerats i kliniska studier med aprocitentan (se avsnitt Biverkningar). När behandlingen har inletts ska patienterna övervakas med avseende på tecken på vätskeretention såsom ödem eller viktuppgång. Om kliniskt signifikant vätskeretention utvecklas ska patienten utvärderas för att fastställa orsaken och behovet av ytterligare understödjande behandling, inklusive ytterligare diuretika eller en ökad dos av aktuell förskriven diuretika (i tillämpliga fall), innan alternativet att sänka dosen eller avbryta behandlingen med JERAYGO övervägs.

För patienter som behandlas med loopdiuretika innan de påbörjar behandlingen med JERAYGO ska respektive loopdiuretikum inte bytas mot ett mindre effektivt diuretikum när behandlingen inleds.

Patients med underliggande nedsatt njurfunktion (eGFR < 60 ml/min/1,73 m2) eller tidigare konstaterad hjärtsvikt och som tar JERAYGO kan löpa större risk att utveckla vätskeretention, liksom äldre patienter (> 65 år), patienter med diabetes eller patienter med allvarlig obesitas (kroppsmasseindex [BMI] ≥ 40 kg/m2). Vid ökning till 25 mg måste hänsyn tas till risken för ökad vätskeretention, potentiellt förvärrad hjärtsvikt eller kardiovaskulära händelser för dessa patienter.

Kardiovaskulära händelser

Aprocitentan har inte studerats hos patienter med instabil eller allvarlig hjärtsjukdom såsom okontrollerad symtomatisk arytmi (inklusive förmaksflimmer), hjärtsvikt av New York Heart Association klass III–IV eller klass II med relevant hjärtklaffsjukdom, med NT-proBNP-koncentration i plasma ≥ 500 pg/ml eller med nyligen (inom 6 månader) inträffad instabil angina, hjärtinfarkt, transitorisk ischemisk attack eller stroke. JERAYGO rekommenderas inte för dessa patienter.

På grund av den allmänna risken för kardiovaskulära händelser hos patienter med resistent hypertoni och eftersom aprocitentan kan orsaka vätskeretention ska patienter som löper stor risk att utveckla

kongestiv hjärtsvikt eller andra kardiovaskulära händelser övervakas med avseende på tecken och symtom på vätskeretention.

Nyttan och risken med att fortsätta eller avbryta behandlingen med JERAYGO om patienterna drabbas av kardiovaskulära händelser under behandlingen ska bedömas på individuell basis.

Minskade hemoglobinvärden

Sänkta hemoglobinkoncentrationer och hematokritvärden har inträffat efter administrering av ERA- läkemedel och observerades i kliniska studier med aprocitentan (se avsnitt Biverkningar). Sänkningarna har tillskrivits plasmavolymexpansion (hemodilution). I de kliniska studierna av aprocitentan stabiliserades de sänkta värdena efter 4 veckors behandling, förblev stabila under långtidsbehandling och var reversibla inom 4 veckor efter avbruten behandling.

Det rekommenderas inte att inleda behandling med JERAYGO för patienter med svår anemi (< 8 g/dl). Om det är kliniskt indicerat ska hemoglobinkoncentrationerna mätas innan behandlingen inleds och under behandlingen. Överväg att avbryta behandlingen med JERAYGO om kliniskt relevanta tecken och symtom på sänkta hemoglobinkoncentrationer observeras.

Nedsatt njurfunktion

Patienter med eGFR under 60 ml/min/1,73 m2 kan löpa större risk att drabbas av anemi och ödem/vätskeretention under behandling med JERAYGO. Därför rekommenderas att övervaka hemoglobinkoncentrationer och tecken på vätskeretention eller hjärtsvikt.

Det finns ingen klinisk erfarenhet av användning av aprocitentan hos patienter med resistent hypertoni och eGFR < 15 ml/min/1,73 m2 eller hos patienter som genomgår dialys. Därför rekommenderas inte JERAYGO för dessa patienter.

Patienter ≥ 75 års ålder

Patienter ≥ 75 års ålder kan löpa en större risk att drabbas av anemi, ödem/vätskeretention, hjärtsvikt och cerebrovaskulära händelser. Det rekommenderas att övervaka hemoglobinkoncentrationer och tecken på vätskeretention eller hjärtsvikt.

Hjälpämnen med känd effekt

Laktosmonohydrat JERAYGO innehåller laktosmonohydrat. Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos- galaktosmalabsorption.

Natrium

Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol natrium (23 mg) per tablett, d.v.s. är näst intill ”natriumfritt”.

Biverkningar

Sammanfattning av säkerhetsprofilen

De mest frekvent rapporterade biverkningarna av aprocitentan var ödem/vätskeretention (9,1 % [12,5 mg] och 18,4 % [25 mg]) och minskade hemoglobinvärden (3,7 % [12,5 mg] och 1,2 % [25 mg]) (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Lista över biverkningar i tabellform

Säkerheten för aprocitentan utvärderades i en placebokontrollerad klinisk fas 3-studie (se avsnitt Farmakodynamik). I studien fick 724 patienter aprocitentan, där 633 patienter behandlades i minst 26 veckor, 192 patienter i minst 47 veckor och 99 patienter i minst 48 veckor.

Biverkningsfrekvensen definieras enligt följande konvention: mycket vanliga (≥ 1/10), vanliga (≥ 1/100, < 1/10), mindre vanliga (≥ 1/1 000, < 1/100), sällsynta (≥ 1/10 000, < 1/1 000), mycket sällsynta (< 1/10 000), ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

Tabell 1: biverkningar

Organsystem Biverkning Frekvens
Infektioner och infestationer Övre luftvägsinfektiona Vanliga
Blodet och lymfsystemet Minskade hemoglobinvärdenb Vanliga
Immunsystemet Överkänslighetc Vanliga
Centrala och perifera nervsystemet Huvudvärk Vanliga
Blodkärl Hypotoni Mindre vanliga
Rodnad Mindre vanliga
Andningsvägar, bröstkorg och
mediastinum
Dyspnéd Vanliga
Lever och gallvägar Förhöjda transaminasvärden Mindre vanliga
Allmänna symtom och/eller
symtom vid administreringsstället
Ödem/vätskeretentione Mycket vanliga
Undersökningar och provtagningar Minskad glomerulär filtrationshastighet
under inledande behandling
Mindre vanliga
Viktuppgång under inledande
behandling
Mindre vanliga

a Övre luftvägsinfektion innefattar faryngit och nasofaryngit.

b Minskade hemoglobinvärden innefattar anemi.

c Överkänslighet innefattar hudutslag, erytem, allergiskt ödem, allergisk dermatit.

d Dyspné innefattar ansträngningsdyspné.

e Ödem/vätskeretention innefattar huvudsakligen perifert ödem, vätskeretention och ansiktsödem.

Beskrivning av valda biverkningar

Ödem/vätskeretention

Biverkningar med ödem/vätskeretention förefaller vara dosrelaterade (9,1 % [12,5 mg] och 18,4 % [25 mg] under den 4 veckor långa dubbelblinda behandlingen).

Under hela studien avbröt 0,8 % av patienterna behandlingen med 25 mg aprocitentan på grund av ödem/vätskeretention.

Åtgärder som ska vidtas om ödem/vätskeretention uppkommer beskrivs i avsnitt Varningar och försiktighet.

En genomsnittlig ökning i kroppsvikt på +0,4 kg respektive +0,6 kg observerades hos patienter som fick 12,5 mg och 25 mg aprocitentan, jämfört med -0,2 kg hos patienter som fick placebo under den 4-veckor långa dubbelblinda behandlingen (del 1). Viktökningen försvann under den 32 veckor långa singelblinda behandlingen (del 2).

Förhöjda transaminasvärden

Förhöjda värden av alaninaminotransferas/aspartataminotransferas (ALAT/ASAT) > 3 × ULN rapporterades hos 0 % och 0,4 % av patienterna som fick 12,5 mg respektive 25 mg JERAYGO, jämfört med 0,9 % av patienterna som fick placebo, under den 4 veckor långa dubbelblinda behandlingen (del 1). 1,5 % av patienterna rapporterade dessa biverkningar under den 32 veckor långa singelblinda behandlingen (del 2) när alla försökspersoner fick 25 mg. 1,3 % av patienterna rapporterade dessa biverkningar under den 12 veckor långa dubbelblinda utsättningsbehandlingen (del 3) med 25 mg, jämfört med 1,0 % som fick placebo. Inga rapporter om patienter med ALAT och/eller ASAT > 3 × ULN och totalt bilirubin > 2 × ULN förekom i studien.

Överkänslighetsreaktioner

Fall av överkänslighetsreaktioner (hudutslag, erytem, allergiskt ödem, allergisk dermatit) förekom under de första 2 veckorna av behandling och var milda till måttliga. 2 patienter avbröt behandlingen, varav 1 behövde sjukhusvård.

Minskade hemoglobinvärden

Genomsnittliga hemoglobinvärden vid baslinjen var 13,9 g/dl, 13,9 g/dl och 14,1 g/dl för 12,5 mg och 25 mg aprocitentan respektive placebo. Under den 4 veckor långa dubbelblinda behandlingen (del 1) rapporterades en genomsnittlig sänkning av hemoglobinvärden på 0,80 g/dl och 0,85 g/dl hos patienter som fick 12,5 mg respektive 25 mg aprocitentan, jämfört med en sänkning på 0,4 g/dl hos patienter som fick placebo. I slutet av den 32 veckor långa singelblinda behandlingen (del 2), då alla patienter fick 25 mg aprocitentan, låg den genomsnittliga sänkningen av hemoglobinvärden kvar oförändrad på 0,87 g/dl jämfört med baslinjen. Biverkningen observerades vara reversibel inom 4 veckor efter avslutad behandling.

En sänkning av hemoglobinkoncentrationerna från baslinjen till under 10 g/dl rapporterades hos 6,4 % av patienterna under den 48 veckor långa exponeringen för 25 mg aprocitentan. För dessa patienter låg hemoglobinvärdena vid baslinjen inom intervallet 10,3 g/dl till 15,4 g/dl.

Åtgärder som ska vidtas om minskade hemoglobinvärden uppkommer beskrivs i avsnitt Varningar och försiktighet.

Minskad glomerulär filtrationshastighet

Genomsnittlig eGFR vid baslinjen var 76,2 ml/min/1,73 m2, 76,7 ml/min/1,73 m2 och 76,2 ml/min/1,73 m2 för aprocitentan 12,5 mg, 25 mg respektive placebo. Under den 4 veckor långa dubbelblinda behandlingen (del 1) rapporterades en genomsnittlig sänkning av eGFR på 1,2 ml/min/1,73 m2 och 2,4 ml/min/1,73 m2 hos patienter som fick 12,5 mg respektive 25 mg aprocitentan, jämfört med en sänkning på 0,6 ml/min/1,73 m2 hos patienter som fick placebo. I slutet av den 32 veckor långa singelblinda behandlingen (del 2) var den genomsnittliga sänkningen av eGFR 2,3 ml/min/1,73 m2, och den förblev stabil fram till slutet av studien.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning via det nationella rapporteringssystemet listat i bilaga V.

Farmakodynamik

Farmakoterapeutisk grupp: antihypertensiva läkmedel, övriga antihypertensiva läkemedel, ATC-kod: C02KN01

Verkningsmekanism

Endotelin (ET)-1 medierar, via sina receptorer (ETA och ETB), en rad olika effekter såsom vasokonstriktion, fibros, cellproliferation och inflammation, och uppregleras vid hypertoni. Aprocitentan är ett dubbelt ERA-läkemedel som hämmar bindningen av ET-1 till ETA- och ETB- receptorer och därmed de effekter som medieras av dessa receptorer.

Farmakodynamisk effekt

Hjärtats elektrofysiologi I en omfattande QT-studie med friska försökspersoner förlängde en administrering av 25 mg (maximal terapeutisk dos) aprocitentan en gång dagligen vid steady state inte QTc-intervallet då den övre gränsen för konfidensintervallet på 90 % för den genomsnittliga förändringen från baslinjen av det placebokorrigerade QTc var mindre än 10 ms.

Vid fyra gånger den maximala terapeutiska dosen (100 mg) var den övre gränsen för konfidensintervallet på 90 % för den genomsnittliga förändringen från baslinjen av det placebokorrigerade QTc 10,4 ms.

Klinisk effekt och säkerhet

Effekten av aprocitentan utvärderades i en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad multicenterstudie i fas 3.

Patienter med okontrollerat högt blodtryck (systoliskt blodtryck [SBP] ≥ 140 mmHg) trots användning av minst tre antihypertensiva läkemedel och efter att pseudoresistent hypertoni (t.ex. vitrockshypertoni, olämplig blodtrycksmätning, sekundära orsaker till hypertoni) uteslutits ansågs ha resistent hypertoni.

Patienterna fick byta till sedvanlig antihypertensiv bakgrundsbehandling bestående av en angiotensinreceptorblockerare (160 mg valsartan), en kalciumkanalblockerare (5 mg eller 10 mg amlodipin) och ett diuretikum (25 mg hydroklortiazid) under hela studien. Patienter som samtidigt använde betablockerare fortsatte med den behandlingen under hela studien, utöver den sedvanliga antihypertensiva bakgrundsbehandlingen och studiebehandlingen.

Totalt 730 patienter fick antingen 12,5 mg aprocitentan, 25 mg aprocitentan eller placebo en gång dagligen under den inledande 4 veckor långa dubbelblinda behandlingen (del 1). Därefter fick patienterna 25 mg aprocitentan en gång dagligen under den 32 veckor långa singelblinda behandlingen (del 2). Vid slutet av de 32 veckorna omrandomiserades patienterna till att få antingen 25 mg aprocitentan eller placebo, en gång dagligen, under den 12 veckor långa dubbelblinda utsättningsbehandlingen (del 3) (tabell 2).

Tabell 2: utformning av fas 3-studien

Behandling Del 1 (4 veckor) Del 2
(32 veckor)
Del 3 (12 veckor)
Utformning Dubbelblind,
placebokontrollerad,
randomiserad (1:1:1)
Singelblind Dubbelblind
utsättningsbehandling,
placebokontrollerad,
randomiserad (1:1)
Längd Vecka 0 till vecka 4 Vecka 4 till
vecka 36
Vecka 36 till vecka 48
Behandling som tillägg
till
bakgrundsbehandlingen*
Aprocitentan 25 mg
Aprocitentan 12,5 mg
Placebo
N = 243
N = 243
N = 244
N = 704 N = 307

N = 307

* Angiotensinreceptorblockerare, kalciumkanalblockerare och ett diuretikum.

ARB = angiotensinreceptorblockerare, CCB = kalciumkanalblockerare, DB = dubbelblind, DB- WD = dubbelblind utsättningsbehandling, N = antal patienter, SB = singelblind.

Det primära effektmåttet var förändringen i sittande SBP (SiSBP) från baslinjen till vecka 4 under dubbelblind behandling (del 1), uppmätt vid dalvärdet genom obevakad, automatisk blodtrycksmätning på mottagning (uAOBP).

Det sekundära effektmåttet var förändringen i SiSBP uppmätt vid dalvärdet genom uAOBP från den dubbelblinda utsättningsbehandlingens baslinje (vecka 36) till vecka 40 (del 3).

Patienterna hade en genomsnittlig ålder på 61,7 år (intervall 24−84 år, 34,1 % var ≥ 65 år och < 75 år, 9,9 % var ≥ 75 år) och 59,5 % var män. Patienterna var vita (82,9 %), afroamerikaner (11,2 %) eller asiater (5,2 %). Den genomsnittliga kroppsvikten var 97,6 kg (intervall 46−196 kg) och genomsnittligt BMI var 33,7 kg/m2 (intervall 18−64 kg/m2).

Patienterna hade en anamnes innehållande diabetes mellitus typ 2 (54,1 %), ischemisk hjärtsjukdom (30,8 %), cerebrovaskulär sjukdom (23,0 %), kronisk njursjukdom i stadium 3 och 4 (22,2 %, 19,3 % av patienterna hade en eGFR på 30–59 ml/min/1,73 m2 och 2,9 % hade en eGFR på 15-29 ml/min/1,73 m2), kongestiv hjärtsvikt (19,6 %) och sömnapnésyndrom (14,1 %). 63,0 % av patienterna använde fyra eller fler antihypertensiva läkemedel.

Populationer som inte studerades i fas 3-studien beskrivs i avsnitt Dosering, Kontraindikationer och Varningar och försiktighet.

Aprocitentandoserna på 12,5 mg och 25 mg visade, i jämförelse med placebo, en statistiskt signifikant sänkning av SiSBP vecka 4. Behandlingens effekt var konsekvent för sittande diastoliskt blodtryck (SiDBP) (tabell 3).

Tabell 3: sänkning av dalvärdet för sittande blodtryck (mmhg) uppmätt genom uaobp vecka 4

Av dubbelblind behandling

Skillnad i jämförelse med placebo

Behandlingsgrupp n baselinje#- lsm ls m p-värde

Medelvärde

SiSBP (primärt effektmått) LSM (97,5 % CL) LSM (97,5 % CL) 12,5 mg 243 153,2 -15,3 (-17,4, -13,2) -3,8 (-6,8, -0,8) 0,0042* 25 mg 243 153,3 -15,2 (-17,3, -13,1) -3,7 (-6,7, -0,8) 0,0046*

Placebo 244 153,3 -11,5 (-13,6, -9,4) - -

SiDBP LSM (95 % CL) LSM (95 % CL) 12,5 mg 243 87,9 -10,4 (-11,6, -9,3) -3,9 (-5,6, -2,3) < 0,0001 25 mg 243 87,7 -11,0 (-12,1, -9,8) -4,5 (-6,1, -2,9) < 0,0001

Placebo 244 87,1 -6,5 (-7,6, -5,3) - -

# Observerat värde vid baslinjen.

* Statistiskt signifikant vid 2,5 %-nivån som förspecificerats i teststrategin.

BP = blodtryck, CL = konfidensgräns, DB = dubbelblind, LSM = minstakvadratmedelvärde, SiDBP = sittande diastoliskt blodtryck, SiSBP = sittande systoliskt blodtryck, uAOBP = obevakad, automatisk blodtrycksmätning på mottagning.

Varaktigheten hos aprocitentans blodtryckssänkande effekt visades i den dubbelblinda utsättningsbehandlingen (del 3). För patienter som omrandomiserats till att få placebo ökade det genomsnittliga SiSBP, medan den genomsnittliga effekten på SiSBP var stabil för patienter som omrandomiserats till att få 25 mg aprocitentan, vilket gav en statistiskt signifikant skillnad. Behandlingens effekt var konsekvent för SiDBP (tabell 4).

Tabell 4: bestående sänkning av dalvärdet för sittande blodtryck (mmhg) uppmätt genom

Uaobp vecka 40 av dubbelblind utsättningsbehandling

Skillnad i

Jämförelse med placebo

Behandlingsgrupp n db-wd baslinje#- lsm (95 % cl) lsm (95 % cl) p-värde

Medelvärde

Sisbp (viktigt sekundärt effektmått)

25 mg 307 135,3 -1,5 (-3,0, 0,0) -5,8 (-7,9, -3,7) < 0,0001*

Placebo 307 136,4 4,4 (2,9, 5,8) - -

Sidbp

25 mg 307 76,1 -0,5 (-1,5, 0,5) -5,2 (-6,6, -3,8) < 0,0001

Placebo 307 76,3 4,7 (3,7, 5,7) - -

# Observerat värde vid baslinjen. Baslinje för dubbelblind utsättningsbehandling: vecka 36. * Statistiskt signifikant vid 5 %-nivån som förspecificerats i teststrategin.

BP = blodtryck, CL = konfidensgräns, DB-WD = dubbelblind utsättningsbehandling, LSM = minstakvadratmedelvärde, SiDBP = sittande diastoliskt blodtryck, SiSBP = sittande systoliskt blodtryck, uAOBP = obevakad, automatisk blodtrycksmätning på mottagning.

Effekten var även konsekvent för SBP och DBP uppmätt vid ambulatorisk blodtrycksuppföljning (ABPM) och bedömt som dagtid, natt och 24-timmarsperioder vecka 4 (figur 1) och vecka 40.

Figur 1: placebokorrigerade förändringar från baslinjen i systoliskt och diastoliskt blodtryck

Uppmätt genom abpm vecka 4

ABPM = ambulatorisk blodtrycksuppföljning, BP = blodtryck, CL = konfidensgränser, DBP = diastoliskt blodtryck, LSM diff. = skillnad i minstakvadratmedelvärde jämfört med placebo, SBP = systoliskt blodtryck.

En betydande andel (dvs. minst 90 %) av den blodtryckssänkande effekten observerades inom de två första veckorna av behandling med aprocitentan.

Figur 2: genomsnittligt sittande systoliskt blodtryck uppmätt genom uaobp under 48 veckor

Effekten av aprocitentan var konsekvent över undergrupperna uppdelade efter ålder (inklusive patienter ≥ 75 år), kön, etnicitet (inklusive patienter med afroamerikanskt ursprung), BMI, albumin/kreatininkvoten i urin (UACR) vid baslinjen, eGRP vid baslinjen och diabetes i anamnesen, och den stämde överens med effekten i den totala populationen.

Effekter på uacr/egfr

Efter 4 veckor observerades en minskning av UACR på 30 % (95 % konfidensgränser 20–39 %) och 34 % (95 % konfidensgränser 25–42 %) med 12,5 mg respektive 25 mg aprocitentan, jämfört med försökspersoner som randomiserats till att få placebo. Effekten upphörde när behandlingen avbröts. En genomsnittlig sänkning av eGFR på -1,2 ml/min/1,73 m2 för 12,5 mg aprocitentan och -2,4 ml/min 1,73 m2 för 25 mg aprocitentan inträffade under de första 4 veckorna av behandlingen

/

(jämfört med -0,6 ml/min/1,73 m2 för placebo), följt av en stabilisering av eGFR, inklusive hos patienter med låga värden (< 60 ml/min) vid baslinjen, fram till studiens slut. Aprocitentans effekt på skydd av ändorgan har inte studerats.

Effekter på mortalitet och kardiovaskulär morbiditet

Aprocitentans effekt på mortalitet och kardiovaskulär morbiditet har inte studerats.

Pediatrisk population

Europeiska läkemedelsmyndigheten har beviljat undantag från kravet att skicka in studieresultat för aprocitentan för alla grupper av den pediatriska populationen för behandling av hypertoni (information om pediatrisk användning finns i avsnitt Dosering).

Läkemedelsform

Filmdragerad tablett (tablett).

Jeraygo 12,5 mg filmdragerade tabletter

Gul till orange färg, runda, bikonvexa (6 mm diameter), med ”AN” inpräglat på ena sidan och släta på den andra sidan.

Jeraygo 25 mg filmdragerade tabletter

Rosa, runda, bikonvexa (6 mm diameter), med ”AN” inpräglat på ena sidan och ”25” inpräglat på den andra sidan.

Interaktioner

Effekt av andra läkemedel på aprocitentans farmakokinetik

Baserat på dess farmakokinetiska profil förväntas inte aprocitentanexponeringen påverkas av andra läkemedel som är transportör- och/eller CYP-enzymhämmare eller -inducerare.

Effekt av aprocitentan på andra läkemedels farmakokinetik

CYP-enzymer och BCRP-substrat I en klinisk studie genomförd med friska försökspersoner påverkade samtidig administrering av 50 mg aprocitentan, en gång dagligen, och det känsliga CYP3A4-substratet midazolam inte farmakokinetiken för midazolam, vilket ledde till slutsatsen att det inte förekommer någon interaktion med CYP- enzymer, med undantag för den potentiella induktionen av CYP2B6- och CYP1A2-enzymerna som beskrivs nedan.

In vitro-studier är ofullständiga vad gäller aprocitentans potential att inducera CYP2B6 och CYP1A2. In vivo-induktion kan inte uteslutas. Försiktighet rekommenderas vid samtidig administrering med CYP1A2-substrate med ett smalt terapeutiskt index (t.ex. tizanidin).

.

I en klinisk studie genomförd med friska försökspersoner som fick 25 mg aprocitentan och rosuvastatin, ett BCRP-substrat, ökade en dos per dag av aprocitentan Cmax för rosuvastatin med 40 %, men den totala exponeringen för rosuvastatin uttryckt som AUC0-∞ förblev oförändrad. Därmed kan BCRP-substrat administreras med aprocitentan.

Aprocitentan påverkar inte farmakokinetiken hos läkemedel vars farmakokinetik är beroende av aktiv transport, med undantag för OAT3-substrat, som beskrivs nedan.

Oat3-substrat

Aprocitentan är en OAT3-hämmare in vitro. Därför kan aprocitentan öka plasmakoncentrationerna av läkemedel vars utsöndring är beroende av OAT3. Det kan inte uteslutas att det kan leda till en kliniskt relevant effekt på farmakokinetiken hos samtidigt administrerade OAT3-substrat, eftersom ingen särskilt avsedd interaktionsstudie har utförts. Därför ska försiktighet iakttas vid samtidig administrering av OAT3-substrat med ett smalt terapeutiskt index (t.ex. metotrexat).

Hormonella preventivmedel I en klinisk studie genomförd med friska försökspersoner ökade administrering av 25 mg JERAYGO, en gång dagligen, tillsammans med en engångsdos av oralt preventivmedel (kombination av 20 µg etinylestradiol och 100 µg levonorgestrel) Cmax för etinylestradiol med i genomsnitt 21 % och Cmax samt AUC för levonorgestrel med i genomsnitt 38 % respektive 26 %.

Graviditet och amning

Användning hos fertila kvinnor/preventivmedel för kvinnor

JERAYGO är kontraindicerat för fertila kvinnor som inte använder något preventivmedel.

Fertila kvinnor måste uppmanas att använda tillförlitligt preventivmedel under behandlingen och i en månad efter avslutad behandling, eftersom kvinnor inte ska bli gravida under denna tid.

Fertila kvinnor rekommenderas att ta ett graviditetstest innan behandlingen påbörjas, månatligen under behandlingen och en månad efter behandlingens slut för att tidigt kunna upptäcka en graviditet. Om graviditet konstateras måste behandlingen med JERAYGO avbrytas (se avsnitt Kontraindikationer och Varningar och försiktighet).

Ett kort som riktar sig till patienten medföljer i förpackningen. Det innehåller information om risken att skada det ofödda barnet, behovet av att använda preventivmedel och rekommendationen om graviditetstester.

Graviditet

Det finns inga eller begränsad mängd data från användningen av aprocitentan hos gravida kvinnor. Då djurstudier med andra ERA-läkemedel har visat reproduktionstoxicitet är JERAYGO kontraindicerat under graviditet (se avsnitt Kontraindikationer).

Amning

Det är okänt om aprocitentan/metaboliter utsöndras i bröstmjölk. Hos råttor utsöndrades aprocitentan i mjölken under laktation.

En risk för det ammade spädbarnet kan inte uteslutas. JERAYGO är kontraindicerat under amning (se avsnitt Kontraindikationer).

Fertilitet

En ökad förekomst av testikulär tubulär dilatation och, som långsiktig konsekvens, av tubulär degeneration/atrofi hos hanråttor observerades efter behandling med aprocitentan, i likhet med andra ERA-läkemedel. Effekterna observerades dock vid aprocitentandoser som var mycket högre än den maximala rekommenderade humandosen, och inga effekter på fertilitet förekom (se avsnitt Prekliniska säkerhetsuppgifter).

Minskat spermieantal har observerats hos patienter som tar andra ERA-läkemedel. Det är inte känt om aprocitentan kan påverka spermatogenesen hos män negativt.

Hos honråttor ökade aprocitentan preimplantationsförlusten en aning (se avsnitt Prekliniska säkerhetsuppgifter).

Trafik och maskiner

Aprocitentan har försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Dock kan biverkningar (t.ex. huvudvärk eller hypotoni) emellanåt förekomma vilket kan påverka förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

Överdosering

Aprocitentan har administrerats som en engångsdos på upp till 600 mg och som flera doser på upp till 100 mg dagligen till friska försökspersoner (24 respektive 4 gånger den maximala godkända dosen).

Biverkningarna huvudvärk, nästäppa, illamående och övre luftvägsinfektion observerades.

I händelse av en överdos ska sedvanliga stödåtgärder vidtas efter behov. På grund av en möjlig förlängning av QT-intervallet vid mycket höga koncentrationer (dvs. mer än 22 tabletter med 12,5 mg aprocitentan) ska övervakning med EKG övervägas. Dialys är sannolikt inte effektivt eftersom aprocitentan i hög grad är proteinbundet (se avsnitt Farmakokinetik).

Farmakokinetik

Absorption

Maximal plasmakoncentration (Cmax) av aprocitentan uppnåddes mellan 4 och 5 timmar efter administrering av 25 mg. Koncentrationerna i plasma ökade proportionellt med dosen efter en administrering per dag av 5 mg, 25 mg respektive 100 mg. Den absoluta biotillgängligheten efter oral administrering är inte känd.

Vid administrering en gång dagligen uppnåddes steady state dag 8 och ackumulationen jämfört med dag 1 var ungefär trefaldig.

Effekter av föda

När en kapselberedning (använd i tidiga kliniska studier) togs med en måltid med högt fett- och kaloriinnehåll av friska försökspersoner uppnåddes mediantiden till Cmax (tmax) för aprocitentan en timme tidigare, med ett Cmax cirka 1,7 gånger högre än i fastande tillstånd. Den totala exponeringen uttryckt som AUC0-∞ var cirka 1,2 gånger högre än vad som observerades i fastande tillstånd. Effekten av föda har inte studerats specifikt för den filmdragerade tabletten. I den pivotala fas 3-studien administrerades aprocitentan filmdragerade tabletter oberoende av födointag. Absorptionen av aprocitentan förväntas inte påverkas av måltider.

Distribution

Aprocitentan hade en skenbar distributionsvolym på cirka 20 l och var i hög grad bundet till plasmaproteiner (> 99 %). Förhållandet blod/plasma var 0,63.

Metabolism

Aprocitentan återfanns i det närmaste uteslutande oförändrat i plasma.

Aprocitentans huvudsakliga metabolismvägar var N-glukosidering av sulfamiddelen, katalyserat av glukuronyltransferaserna UGT1A1 och UGT2B7, samt hydrolys av sulfamiddelen till motsvarande aminopyrimidin. Hydrolysen var till största delen icke-enzymatisk.

Eliminering

Efter administrering av en radioaktivt märkt dos aprocitentan eliminerades cirka 52 % av det radioaktiva läkemedelsrelaterade materialet via urin och 25 % via feces. Totalt 0,2 % och 6,8 % av den administrerade dosen återfanns i urin respektive feces som oförändrat aprocitentan.

Skenbar kroppsclearance vid oral administrering är 0,30 l/h. Terminal plasmahalveringstid för aprocitentan är cirka 46 timmar.

Farmakokinetik i särskilda populationer

Det förekom inga kliniskt relevanta effekter av ålder (18–84 år), kön, kroppsvikt eller etnicitet på aprocitentans farmakokinetik.

Nedsatt njurfunktion

Den totala exponeringen för aprocitentan (AUC) ökade med i genomsnitt 40 % hos patienter med kraftigt nedsatt njurfunktion (eGFR på 15–29 ml/min) i jämförelse med friska försökspersoner. Ökningen anses inte vara kliniskt relevant (se avsnitt Dosering). Aprocitentan bundet till plasmaproteiner påverkades inte av njurfunktionen.

Nedsatt leverfunktion

Den totala exponeringen för aprocitentan (AUC) ökade med i genomsnitt 23 % hos patienter med måttligt nedsatt leverfunktion (Child-Pugh klass B) i jämförelse med friska försökspersoner. Ökningen

anses inte vara kliniskt relevant (se avsnitt Dosering). Aprocitentan bundet till plasmaproteiner påverkades inte av leverfunktionen.

Förpackningar 0

Förpackningarna följer dina sökinställningar för tillhandahålls ej och avregistrerade läkemedel.

Inga förpackningar hittades.