.

Nustendi

Medel som påverkar serumlipidnivåerna, kombinationer av olika medel som påverkar serumserumlipidnivåerna

Aktiva substanser Bempedinsyra, Ezetimib

Styrka och beredningsform
Receptbelagt

Alla avsnitt

Dosering

Den rekommenderade dosen Nustendi är en filmdragerad tablett på 180 mg/10 mg en gång om
dagen.
Samadministrering med resiner
Nustendi ska tas antingen minst 2 timmar före eller minst 4 timmar efter administrering av en resin.

Samtidig behandling med simvastatin

När Nustendi samadministreras med simvastatin ska simvastatindosen vara begränsad till 20 mg
dagligen (eller 40 mg dagligen för patienter med svår hyperkolesterolemi och hög risk för
kardiovaskulära komplikationer, som inte har uppnått sina behandlingsmål med lägre doser och när
nyttan väntas uppväga riskerna) (se avsnitt Varningar och försiktighet och Interaktioner).

Särskilda populationer

Äldre patienter

Ingen dosjustering krävs för äldre patienter (se avsnitt Farmakokinetik).

Patienter med nedsatt njurfunktion

Ingen dosjustering är nödvändig för patienter med lätt eller måttligt nedsatt njurfunktion. Uppgifterna är begränsade när det gäller patienter med kraftigt nedsatt njurfunktion (definierad som en uppskattad glomerulär filtrationshastighet [eGFR] < 30 ml/min/1,73 m2), och patienter med njursjukdom i terminalfas (ESRD) på dialys (se avsnitt Farmakokinetik). Ytterligare övervakning för biverkningar kan vara motiverad hos dessa patienter under behandling med Nustendi (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Patienter med nedsatt leverfunktion

Ingen dosjustering är nödvändig för patienter med lätt nedsatt leverfunktion (Child-Pugh A). Behandling med Nustendi rekommenderas inte för patienter med måttligt (Child-Pugh B) eller kraftigt (Child-Pugh C) nedsatt leverfunktion på grund av de okända effekterna av den ökade exponeringen för ezetimib (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Pediatrisk population

Säkerhet och effekt vid användning av Nustendi för barn under 18 års ålder har inte fastställts. Inga data finns tillgängliga.

Administreringssätt

Varje filmdragerad tablett ska tas oralt med eller utan föda. Tabletten ska sväljas hel.

Kontraindikationer

• Överkänslighet mot de aktiva substanserna eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

• Graviditet (se avsnitt Graviditet och amning).

• Samtidig användning med simvastatin > 40 mg dagligen (se avsnitt Dosering, Varningar och försiktighet och Interaktioner).

• Samadministrering av Nustendi med en statin är kontraindicerat för patienter med aktiv leversjukdom eller oförklarliga ihållande förhöjningar av serumtransaminaser.

• När Nustendi samadministreras med en statin ska produktresumén för det aktuella statinläkemedlet konsulteras.

Indikationer

Hyperkolesterolemi och blandad dyslipidemi

Nustendi är avsett för vuxna med primär hyperkolesterolemi (heterozygot familjär och icke-familjär) eller blandad dyslipidemi, som ett komplement till kost

i kombination med en statin för patienter som inte lyckas nå målen för lipoproteinkolesterol
med låg densitet (LDL-C) med den högsta tolererade dosen av en statin i tillägg till ezetimib
(se avsnitt Dosering, Kontraindikationer och Varningar och försiktighet),
ensamt till patienter som antingen är statinintoleranta eller för vilka en statin är
kontraindicerad och som inte kan nå LDL-C-målen med enbart ezetimib,
för patienter som redan behandlas med en kombination av bempedinsyra och ezetimib som
separata tabletter med eller utan statin.

•

•

•

Kardiovaskulär sjukdom

Nustendi är indicerat för vuxna med etablerad eller hög risk för aterosklerotisk kardiovaskulär sjukdom, och syftar till att reducera den kardiovaskulära risken genom att sänka LDL-C-nivåerna, som ett komplement till korrigering av andra riskfaktorer:

för patienter som får den maximala tolererade dosen av en statin och är otillräckligt
kontrollerade med tilläggsbehandling med ezetimib, eller
för patienter som antingen är statinintoleranta eller för vilka statiner är kontraindicerade, och
som är otillräckligt kontrollerade med behandling med ezetimib, eller
för patienter som redan behandlas med en kombination av bempedinsyra och ezetimib som
separata tabletter.

•

•

•

Se avsnitt Farmakodynamik för studieresultat avseende effekterna av LDL-C, kardiovaskulära händelser och
studerade populationer.

Varningar och försiktighet

Potentiell risk för myopati vid samtidig användning av statiner

Bempedinsyra ökar plasmakoncentrationerna av statiner (se avsnitt Interaktioner). Statiner orsakar ibland myopati, som i sällsynta fall kan ta formen av rabdomyolys med eller utan akut njursvikt sekundärt till myoglobinuri och kan leda till döden. Efter att ezetimib släpptes på marknaden har mycket sällsynta fall av myopati och rabdomyolys rapporterats. De flesta patienter som utvecklade rabdomyolys använde en statin samtidigt med ezetimib.

Patienter som får Nustendi som tilläggsbehandling till en statin ska övervakas med avseende på biverkningar som hänger samman med användning av höga statindoser. Alla patienter som får Nustendi i tillägg till en statin ska informeras om den potentiella ökade risken för myopati och uppmanas att snabbt rapportera all oförklarlig smärta, ömhet eller svaghet i musklerna. Om sådana symtom uppträder när en patient får behandling med Nustendi och en statin ska lipidnivåer och biverkningar noga övervakas. Dessutom bör man överväga en lägre högsta dos av samma statin eller en alternativ statin eller att avbryta behandlingen med Nustendi och påbörja en alternativ lipidsänkande behandling. Om myopati bekräftas med en kreatinfosfokinasnivå (CPK) på > 10 × den övre gränsen för normalvärdet (ULN) ska Nustendi och den statin som patienten tar samtidigt omedelbart sättas ut.

Myosit med CPK-nivåer > 10 × ULN rapporterades sällan med bempedinsyra och bakgrundsbehandling med simvastatin 40 mg. Simvastatindoser > 40 mg ska inte användas tillsammans med Nustendi (se avsnitt Dosering och Kontraindikationer).

Ökade nivåer av serumurinsyra

Bempedinsyra kan höja nivån av serumurinsyra på grund av hämning av OAT2 i njurtubuli och kan orsaka eller förvärra hyperurikemi och utlösa gikt hos patienter med anamnes på gikt eller med benägenhet för gikt (se avsnitt Biverkningar). Behandling med Nustendi ska avbrytas vid hyperurikemi åtföljd av symtom på gikt.

Förhöjda leverenzymnivåer

I kliniska prövningar har förhöjningar med > 3 × ULN av leverenzymerna alaninaminotransferas (ALAT) och aspartataminotransferas (ASAT) rapporterats med bempedinsyra. Dessa förhöjningar har varit asymtomatiska och inte förknippade med förhöjningar med ≥ 2 × ULN av bilirubin eller med kolestas och har återgått till baslinjen med fortsatt behandling eller efter avbruten behandling. Vid kontrollerade samadministreringsförsök med patienter som fått ezetimib med en statin har upprepade transaminasförhöjningar (≥ 3 × ULN) iakttagits. Leverfunktionstester ska utföras när behandlingen inleds. Behandling med Nustendi ska avbrytas om en ökning av transaminaserna med > 3 × ULN kvarstår (se avsnitt Kontraindikationer och Biverkningar).

Nedsatt njurfunktion

Det finns begränsad erfarenhet av bempedinsyra hos patienter med kraftigt nedsatt njurfunktion (definierat som eGFR < 30 ml/min/1,73 m2), och patienter med ESRD på dialys (se avsnitt Farmakokinetik). Ytterligare övervakning för biverkningar kan vara motiverad för dessa patienter under behandling med Nustendi.

Nedsatt leverfunktion

På grund av de okända effekterna av den ökade exponeringen för ezetimib hos patienter med måttligt till kraftigt nedsatt leverfunktion (Child-Pugh B och C) avråds från användning av Nustendi hos dessa patienter (se avsnitt Farmakokinetik).

Samtidig användning av fibrater

Samtidig administrering av fibrater och bempedinsyra resulterade i ökade triglyceridnivåer och minskade nivåer av högdensitets-lipoproteinkolesterol (HDL-kolesterol) hos vissa patienter i kliniska studier och rapporter efter godkännande för försäljning. HDL-kolesterol och triglycerider bör övervakas (se avsnitt Interaktioner).

Om gallstenssjukdom misstänks hos en patient som får Nustendi och fenofibrat, bör gallblåsan undersökas och behandlingen avbrytas (se avsnitt Interaktioner och Biverkningar).

Säkerhet och effekt för ezetimib som administreras med fibrater har inte fastställts.

Ciklosporin

Försiktighet bör iakttas om Nustendi sätts in under pågående behandling med ciklosporin. Ciklosporinkoncentrationerna ska övervakas hos patienter som får Nustendi och ciklosporin (se avsnitt Interaktioner).

Antikoagulantia

Om Nustendi används som tillägg till warfarin, andra kumarinantikoagulantia eller fluindion, ska den internationella normaliserade kvoten (INR) övervakas på lämpligt sätt (se avsnitt Interaktioner).

Preventivmedel för fertila kvinnor

Innan behandlingen sätts in hos fertila kvinnor ska lämpliga råd om effektiva preventivmedel ges och effektiva preventivmedel ska initieras.

Patienter som tar östrogenbaserade perorala preventivmedel ska informeras om möjlig förlust av effekt på grund av diarré och/eller kräkningar. Patienterna bör uppmanas att omedelbart kontakta läkare och sluta med behandlingen om de planerar att bli gravida eller om de blir gravida (se avsnitt Graviditet och amning).

Patienter med hög risk för kardiovaskulär sjukdom

Evidens för användning av den fasta läkemedelskombinationen av bempedinsyra och ezetimib hos patienter med hög risk för kardiovaskulär sjukdom finns endast tillgänglig för den lipidsänkande effekten, utan befintlig uppskattning av kardiovaskulär riskreduktion för patienter med ezetimib som primärprevention (se avsnitt Farmakodynamik).

Hjälpämnen

Nustendi innehåller laktos. Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption.

Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol natrium (23 mg) per 180 mg/10 mg filmdragerad tablett (daglig dos), dvs. är näst intill ”natriumfritt”.

Biverkningar

Sammanfattning av säkerhetsprofilen

De vanligaste biverkningarna av Nustendi var hyperurikemi (4,7 %) och förstoppning (4,7 %).

I placebokontrollerade fas 3-studier av primär hyperlipidemi med bempedinsyra avbröt fler patienter på bempedinsyra behandlingen jämfört med patienter på placebo på grund av muskelspasmer (0,7 % jämfört med 0,3 %), diarré (0,5 % jämfört med < 0,1 %), smärta i extremiteter (0,4 % jämfört med 0) och illamående (0,3 % jämfört med 0,2 %), även om skillnaderna mellan bempedinsyra och placebo inte var signifikanta.

Allvarliga biverkningar som rapporterades för ezetimib var myopati, rabdomyolys, hepatit, överkänslighet, anafylaxi, angioödem, erythema multiforme, kolelitias, kolecystit, pankreatit och trombocytopeni.

Biverkningslista i tabellform

Biverkningar som rapporterats med Nustendi visas per organsystemklass och frekvens i tabell 1. Alla ytterligare biverkningar som har rapporterats för bempedinsyra (baserat på incidensfrekvenser från fas 3-studierna av primär hyperlipidemi och exponeringsjusterade incidensfrekvenser från CLEAR Outcomes-studien) eller ezetimib har också redovisats för att tillhandahålla en mer heltäckande biverkningsprofil för Nustendi.

Frekvenserna definieras enligt följande: mycket vanliga (≥ 1/10), vanliga (≥ 1/100, < 1/10), mindre vanliga (≥ 1/1 000, < 1/100), sällsynta (≥ 1/10 000, < 1/1 000), mycket sällsynta (< 1/10 000) och ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

Tabell 1: biverkningar (kliniska studier och erfarenhet efter godkännande för försäljning)

Organsystemklass (SOC) Biverkningar Frekvenskategorier
Biverkningar med Nustendi
Blodet och lymfsystemet Anemia
Minskning av hemoglobin
Vanliga
Metabolism och nutrition Hyperurikemia,b Vanliga
Nedsatt aptit Vanliga
Centrala och perifera
nervsystemet
Yrsel
Huvudvärk
Vanliga
Blodkärl Hypertoni Vanliga
Andningsvägar, bröstkorg och
mediastinum
Hosta Vanliga
Magtarmkanalen Förstoppning
Diarré
Buksmärtor
Illamående
Muntorrhet
Gaser
Gastrit
Vanliga
Lever och gallvägar Förhöjning av resultat av
leverfunktionstestc
Vanliga
Muskuloskeletala systemet
och bindväv
Ryggsmärta
Muskelkramper
Myalgi
Smärta i extremiteter
Artralgi
Vanliga
Njurar och urinvägar Ökning av kreatinin i blodet Vanliga
Allmänna symtom och/eller
symtom vid
administreringsstället
Trötthet
Asteni
Vanliga
Ytterligare biverkningar med bempedinsyra
Metabolism och nutrition
Gikt Vanliga
Viktminskninge Mindre vanliga
Lever och gallvägar Ökning av
aspartataminotransferas
Vanliga
Ökning av
alaninaminotransferas
Mindre vanliga
Njurar och urinvägar Minskad glomerulär
filtrationshastighet
Vanliga
Ökning av urea i blodet Mindre vanliga
Organsystemklass (SOC) Biverkningar Frekvenskategorier
Ytterligare biverkningar med ezetimib
Blodet och lymfsystemet Trombocytopeni Ingen känd frekvens
Immunsystemet Överkänslighetsreaktioner,
inklusive hudutslag, urtikaria,
anafylaxi och angioödem
Ingen känd frekvens
Psykiatriska tillstånd Depression Ingen känd frekvens
Centrala och perifera
nervsystemet
Parestesid Ingen känd frekvens
Blodkärl Blodvallning Mindre vanliga
Andningsvägar, bröstkorg och
mediastinum
Dyspné Ingen känd frekvens
Magtarmkanalen Dyspepsi
Gastroesofagal reflux
Mindre vanliga
Pankreatit Ingen känd frekvens
Lever och gallvägar Ökning av
aspartataminotransferas
Ökning av
alaninaminotransferas
Ökning av
gammaglutamyltransferas
Mindre vanliga
Hepatit
Gallstenssjukdom
Kolecystit
Ingen känd frekvens
Hud och subkutan vävnad Pruritusd Mindre vanliga
Erythema multiforme Ingen känd frekvens
Muskuloskeletala systemet
och bindväv
Förhöjt CPK i blodet Vanliga
Nacksmärta
Muskelsvaghetd
Mindre vanliga
Myopati/rabdomyolys Ingen känd frekvens
Allmänna symtom och/eller
symtom vid
administreringsstället
Bröstsmärta
Smärta
Perifert ödemd
Mindre vanliga

a. Se avsnitt Interaktioner.

b. Hyperurikemi innefattar hyperurikemi och förhöjd urinsyra i blodet.

c. Förhöjda resultat vid leverfunktionstest omfattar både förhöjda nivåer och onormala resultat vid tester av leverfunktionen.

d. Biverkningar med ezetimib samadministrerat med en statin.

e. (CLEAR Outcomes-studien) Viktminskning observerades endast hos patienter med ett baslinje-BMI (body mass index) på > 30 kg/m2 med en genomsnittlig viktminskning på -2,28 kg vid månad 36. Den genomsnittliga viktminskningen var ≤ 0,5 kg hos patienter med baslinje-BMI på 25 till < 30 kg/m2. Bempedinsyra associerades inte med en genomsnittlig viktminskning hos patienter med baslinje-BMI på < 25 kg/m2.

Beskrivning av utvalda biverkningar

Ökade nivåer av serumurinsyra

Nustendi orsakar ökade nivåer av serumurinsyra, troligen på grund av bempedinsyrans hämning av OAT2 i njurtubuli (se avsnitt Interaktioner). En genomsnittlig ökning med 35,7 mikromol/l (0,6 mg/dl) av urinsyra jämfört med vid baslinjen observerades med Nustendi vid vecka 12. Förhöjningarna av serumurinsyra inträffade vanligen inom de första 4 veckorna av behandlingen och serumurinsyran återgick till baslinjen efter att behandlingen satts ut. Det förekom inga rapporter om gikt med Nustendi. I fas 3-studierna av primär hyperlipidemi med bempedinsyra rapporterades gikt hos 1,4 % av patienterna som behandlades med bempedinsyra och hos 0,4 % av patienterna som behandlades med placebo. I CLEAR Outcomes-studien observerades vid månad 3 en genomsnittlig ökning med 47,6 mikromol/l (0,8 mg/dl) av urinsyra jämfört med vid baslinjen hos patienter som behandlades

med bempedinsyra, och gikt rapporterades också oftare hos patienter som behandlades med bempedinsyra (3,1 %) än hos patienter som behandlades med placebo (2,1 %). I båda behandlingsgrupperna var det mer sannolikt att patienter som rapporterade gikt hade en sjukdomshistoria med gikt och/eller baslinjenivåer av urinsyra över ULN (se avsnitt Varningar och försiktighet). Ökad förekomst av hyperurikemi observerades hos patienter som behandlades samtidigt med bempedinsyra och en fibrat. I CLEAR Outcomes-studien rapporterades hyperurikemi oftare hos bempedinsyrabehandlade patienter som tog en fibrat vid baslinjen (19,5 %) jämfört med patienter som inte tog en fibrat (10,4 %), se avsnitt Interaktioner. Det förekom ingen ökning av förekomsten av gikt hos bempedinsyrabehandlade patienter som tog en fibrat vid baslinjen (1,1 %) jämfört med patienter som inte tog en fibrat (3,2 %).

Effekter på serumkreatinin och ureakvävenivåer i blodet

Nustendi ökar nivåerna av serumkreatinin och ureakväve i blodet (BUN). En genomsnittlig ökning med 1,8 mikromol/l (0,02 mg/dl) av serumkreatinin och en genomsnittlig ökning med 1,0 mmol/l (2,7 mg/dl) av BUN jämfört med baslinjen observerades med Nustendi vid vecka 12. De förhöjda nivåerna av serumkreatinin och BUN inträffade vanligtvis under de första 4 veckorna av behandlingen, förblev sedan stabila och återgick till baslinjen efter att behandlingen satts ut. Liknande genomsnittliga ökningar av serumkreatinin (5,8 mikromol/l (0,066 mg/dl)) och BUN (0,82 mmol/l (2,3 mg/dl)) observerades med bempedinsyra i CLEAR Outcomes-studien.

De observerade ökningarna av serumkreatinin kan vara förknippade med bempedinsyras hämning av OAT2-beroende sekretion av kreatinin från njurtubuli (se avsnitt Interaktioner), vilket speglar en interaktion mellan läkemedel och endogent substrat och inte tycks tyda på försämrad njurfunktion. Denna effekt ska beaktas vid tolkningen av förändringar av beräknad kreatininclearance hos patienter på Nustendi, i synnerhet hos patienter med sjukdomar eller som står på läkemedel som kräver övervakning av beräknad kreatininclearance.

Förhöjda leverenzymnivåer

Förhöjda nivåer av levertransaminas (ASAT och/eller ALAT) med ≥ 3 × ULN rapporterades hos 2,4 % av patienterna som behandlades med Nustendi jämfört med inga patienter som fick placebo. I fyra fas 3-studier av primär hyperlipidemi med bempedinsyra var incidensen av förhöjningar (≥ 3 × ULN) av levertransaminas (ASAT och/eller ALAT) 0,7 % för patienter som behandlades med bempedinsyra och 0,3 % för placebo. I kontrollerade kliniska kombinationsprövningar av ezetimib insatt samtidigt med en statin, var incidensen av på varandra följande förhöjningar (≥ 3 × ULN) av levertransaminasnivåerna 1,3 % för patienter som behandlades med ezetimib tillsammans med statiner och 0,4 % för patienter som behandlades med enbart statiner. I CLEAR Outcomes-studien förekom incidensen av förhöjningar > 3× ULN av levertransaminaser också oftare hos patienter som behandlades med bempedinsyra (1,6 %) än hos patienter som behandlades med placebo (1,0 %). De förhöjda transaminasnivåerna med bempedinsyra eller ezetimib var inte förknippade med andra tecken på nedsatt leverfunktion (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Minskning av hemoglobin I fas 3-studierna av primär hyperlipidemi med bempedinsyra minskade hemoglobin från baslinjen med ≥ 20 g/l, och < undre gränsen för normalt (LLN) observerades hos 4,6 % av patienterna i bempedinsyragruppen jämfört med 1,9 % av patienterna på placebo. Över 50 g/l och minskningar av hemoglobin motsvarande < LLN rapporterades med motsvarande frekvenser i bempedinsyra- och placebogrupperna (0,2 % i båda grupperna). Minskningen av hemoglobin inträffade oftast under de första 4 veckorna av behandlingen och hemoglobinet återgick till baslinjen efter att behandlingen satts ut. Bland patienter som hade normala hemoglobinvärden vid baslinjen hade 1,4 % i bempedinsyragruppen och 0,4 % i placebogruppen hemoglobinvärden som låg under LLN under behandlingen. I fas 3-studierna av primär hyperlipidemi rapporterades anemi hos 2,5 % av de patienter som behandlades med bempedinsyra och hos 1,6 % av de patienter som fick placebo. I CLEAR Outcomes-studien observerades liknande minskningar av hemoglobin, och anemi rapporterades också oftare hos de patienter som behandlades med bempedinsyra (4,7 %) jämfört med de patienter som fick placebo (3,9 %). Ökad förekomst av anemi observerades hos patienter som behandlades samtidigt med bempedinsyra och en fibrat. I CLEAR Outcomes-studien rapporterades

anemi oftare hos bempedinsyrabehandlade patienter som tog en fibrat vid baslinjen (9,6 %) jämfört med patienter som inte tog en fibrat (4,5 %).

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning via det nationella rapporteringssystemet listat i bilaga V.

Farmakodynamik

Farmakoterapeutisk grupp: medel som påverkar serumlipidnivåerna, kombinationer av olika medel som påverkar serumserumlipidnivåerna, ATC-kod: C10BA10

Verkningsmekanism

Nustendi innehåller bempedinsyra och ezetimib, två LDL-C-sänkande substanser med kompletterande verkningsmekanismer. Det sänker förhöjda LDL-C-värden genom dubbel hämning av kolesterolsyntesen i levern och kolesterolupptaget i tarmen.

Bempedinsyra

Bempedinsyra är en hämmare av adenosintrifosfatcitratlyas (ACL), som sänker nivåerna av LDL-C genom att hämma kolesterolsyntesen i levern. ACL är ett enzym uppströms om 3-hydroxi-3-metyl- glutaryl-koenzym A-reduktas (HMG-CoA-reduktas) i biosyntesvägen för kolesterol. Bempedinsyra kräver aktivering av koenzym A (CoA) genom mycket långkedjigt acyl-CoA-syntetas 1 (ACSVL1) till ETC-1002-CoA. ACSVL1 uttrycks primärt i levern och inte i skelettmuskulaturen. Hämning av ACL genom ETC-1002-CoA ger nedsatt kolesterolsyntes i levern och sänker LDL-C-nivåerna i blodet genom uppreglering av receptorer av lipoprotein med låg densitet. Dessutom leder hämning av ACL genom ETC-1002-CoA till samtidig dämpning av biosyntesen av fettsyror i levern.

Ezetimib

Ezetimib sänker kolesterolhalten i blodet genom att hämma upptaget av kolesterol i tunntarmen. Det molekylära målet för ezetimib har visats vara steroltransportören NPC1L1 (Niemann-Pick C1-Like 1), som medverkar i tarmupptaget av kolesterol och fytosteroler. Ezetimib söker sig till tunntarmens mikrovilli och hämmar upptaget av kolesterol, vilket leder till att transporten av kolesterol från tunntarmen till levern minskar.

Farmakodynamisk effekt

Administrering av bempedinsyra och ezetimib ensamt och i kombination med andra lipidmodifierande läkemedel minskar nivåerna av LDL-C, icke-högdensitets lipoproteinkolesterol (icke-HDL-C), apolipoprotein B (apo B) och totalkolesterol (TC) hos patienter med hyperkolesterolemi eller blandad dyslipidemi. Bempedinsyra minskar C-reaktivt protein (CRP) hos patienter med hyperlipidemi.

Eftersom patienter med diabetes löper hög risk för aterosklerotisk kardiovaskulär sjukdom ingick patienter med diabetes mellitus i de kliniska prövningarna med bempedinsyra. Bland patientundergrupperna med diabetes konstaterades lägre nivåer av hemoglobin A1C (HbA1c) jämfört med placebo (i genomsnitt 0,2 %). Hos patienter utan diabetes observerades ingen skillnad i HbA1c mellan bempedinsyra och placebo, och det fanns inga skillnader i hypoglykemifrekvenserna.

Hjärtats elektrofysiologi

En QT-prövning har genomförts för bempedinsyra. Vid en dos på 240 mg (1,3 gånger den godkända rekommenderade dosen) förlängs inte QT-intervallet i någon kliniskt relevant utsträckning.

Effekten av ezetimib eller kombinationsregimen bempedinsyra/ezetimib på QT-intervallet har inte utvärderats.

Klinisk effekt och säkerhet

Ezetimib 10 mg har visat sig minska frekvensen av kardiovaskulära händelser.

Klinisk effekt och säkerhet vid primär hyperkolesterolemi och blandad dyslipidemi

Effekten av Nustendi bedömdes i en känslighetsanalys av 301 patienter som fick behandling i CLEAR Combo (studie 1002-053). Denna analys uteslöt alla data från 3 studieplatser (81 patienter) på grund av patienternas systematiska bristande efterlevnad av samtliga fyra behandlingar. Studien var en 12 veckor lång, 4-armad, randomiserad, dubbelblind multicenterstudie med parallella grupper med patienter med hög kardiovaskulär risk och hyperlipidemi. Patienterna randomiserades enligt 2:2:2:1 och fick antingen Nustendi oralt i dosen 180 mg/10 mg per dag (n = 86), bempedinsyra 180 mg per dag (n = 88), ezetimib 10 mg per dag (n = 86) eller placebo en gång dagligen (n = 41) som tillägg till högsta tolererade statinbehandling. Den högsta tolererade statinbehandlingen kunde omfatta andra statinregimer än daglig dosering eller ingen statin. Patienterna stratifierades efter kardiovaskulär risk och statinintensitet vid baslinjen. Patienter som behandlades med simvastatin 40 mg/dag eller högre uteslöts från prövningen.

Demografiska faktorer och sjukdomsegenskaper vid baslinjen balanserades mellan behandlingsarmarna. Genomsnittsåldern vid baslinjen var 64 år (intervall: 30–87 år), 50 % var ≥ 65 år, 50 % var kvinnor, 81 % var vita, 17 % var svarta, 1 % var asiater och 1 % var övriga. Vid tidpunkten för randomisering fick 61 % av patienterna på bempedinsyra/ezetimib, 69 % på bempedinsyra, 63 % på ezetimib och 66 % på placebo statinbehandling, och 36 % av patienterna på bempedinsyra/ezetimib, 35 % av patienterna på bempedinsyra, 29 % av patienterna på ezetimib och 41 % av patienterna på placebo fick högintensiv statinbehandling. Medelvärdet för LDL-C vid baslinjen var 3,9 mmol/l (149,7 mg/dl). Merparten av patienterna (94 %) slutförde studien.

Nustendi minskade LDL-C-halterna signifikant från baslinjen till vecka 12 jämfört med placebo (- 38,0 %, 95 % CI: -46,5 %, -29,6 %, p < 0,001). De största LDL-C-sänkande effekterna observerades redan vecka 4 och effekten varade under hela prövningen. Nustendi gav även en signifikant minskning av icke-HDL-C, apo B och TC (se tabell 2).

Tabell 2: behandlingseffekter av nustendi på lipidparametrar hos patienter med hög

Kardiovaskulär risk och hyperlipidemi vid bakgrundsstatinregimer (genomsnittlig procentuell

Förändring från baslinjen till vecka 12)

Nustendi
180 mg/10 mg
n = 86
Bempedinsyra
180 mg
n = 88
Ezetimib
10 mg
n = 86
Placebo
n = 41
LDL-C, n 86 88 86 41
LS-medelvärde (SE) -36,2 (2,6) -17,2 (2,5) -23,2 (2,2) 1,8 (3,5)
icke-HDL-C, n 86 88 86 41
LS-medelvärde (SE) -31,9 (2,2) -14,1 (2,2) -19,9 (2,1) 1,8 (3,3)
apo B, n 82 85 84 38
LS-medelvärde (SE) -24,6 (2,4) -11,8 (2,2) -15,3 (2,0) 5,5 (3,0)
TC, n 86 88 86 41
LS-medelvärde (SE) -26,4 (1,9) -12,1 (1,8) -16,0 (1,6) 0,7 (2,5)

apo B = apolipoprotein B, HDL-C = lipoproteinkolesterol med hög densitet, LDL-C = lipoproteinkolesterol med låg

minsta

densitet, LS = kvadratmetoden, TC = totalkolesterol.

Bakgrundsstatin: atorvastatin, lovastatin, pitavastatin, pravastatin, rosuvastatin eller simvastatin.

Administrering av bempedinsyra med bakgrundsbehandling med ezetimib CLEAR Tranquility (studie 1002-048 var en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad 12 veckor lång multicenterstudie i fas 3 av primär hyperlipidemi för att utvärdera effekten av bempedinsyra jämfört med placebo när det gällde att sänka LDL-C som tillägg till ezetimib hos patienter med förhöjt LDL-C som hade en historik med statinintolerans och inte tolererade mer än den lägsta godkända startdosen av en statin. Prövningen inkluderade 269 patienter som randomiserades 2:1 för att få antingen bempedinsyra (n = 181) eller placebo (n = 88) som tillägg till ezetimib 10 mg dagligen i 12 veckor.

Genomsnittsåldern vid baslinjen var 64 år (intervall: 30–86 år), 55 % var ≥ 65 år, 61 % var kvinnor, 89 % var vita, 8 % var svarta, 2 % var asiater och 1 % var övriga. Medelvärdet för LDL-C vid baslinjen var 3,3 mmol/l (127,6 mg/dl). Vid tidpunkten för randomiseringen fick 33 % av patienterna på bempedinsyra jämfört med 28 % av dem på placebo statinbehandling med mindre än eller lika med de lägsta godkända doserna. Administrering av bempedinsyra till patienter på bakgrundsbehandling med ezetimib gav en signifikant minskning av LDL-C från baslinjen till vecka 12 jämfört med placebo och ezetimib (p < 0,001). Administrering av bempedinsyra med bakgrundsbehandling med ezetimib gav även en signifikant minskning av icke-HDL-C, apo B och TC (se tabell 3).

Tabell 3: behandlingseffekter av bempedinsyra jämfört med placebo när det gäller

Statinintoleranta patienter på bakgrundsbehandling med ezetimib (genomsnittlig procentuell

Förändring från baslinjen till vecka 12)

CLEAR Tranquility (studie 1002-048)
(N = 269)
Bempedinsyra 180 mg +
bakgrundsezetimib 10 mg
n = 181
Placebo +
bakgrundsezetimib
10 mg
n = 88
LDL-Ca, n 175 82
LS-medelvärde -23,5 5,0
icke-HDL-Ca, n 175 82
LS-medelvärde -18,4 5,2
apo Ba, n 180 86
LS-medelvärde -14,6 4,7
TCa, n 176 82
LS-medelvärde -15,1 2,9

apo B = apolipoprotein B, HDL-C = lipoproteinkolesterol med hög densitet, LDL-C = lipoproteinkolesterol med låg densitet, LS = minsta kvadratmetoden, TC = totalkolesterol.

Bakgrundsstatin: atorvastatin, simvastatin, rosuvastatin, pravastatin och lovastatin a. Procentuell ändring från baslinjen undersöktes genom analys av kovarians (ANCOVA) med behandlings- och

randomiseringsstrata som faktorer och lipidparameter vid baslinjen som kovariat.

Klinisk effekt och säkerhet vid förebyggande av kardiovaskulära händelser CLEAR Outcomes (studie 1002-043) var en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad och händelsestyrd multicenterstudie av 13 970 vuxna patienter med etablerad aterosklerotisk kardiovaskulär sjukdom (CVD) (70 %) eller som löpte stor risk för aterosklerotisk CVD (30 %). Patienter med etablerad CVD hade en dokumenterad sjukdomshistoria med kransartärsjukdom, symtomatisk perifer artärsjukdom och/eller cerebrovaskulär aterosklerotisk sjukdom. Patienter utan etablerad CVD betraktades som hög risk för CVD baserat på att de uppfyllde minst ett av följande kriterier: (1) diabetes mellitus (typ 1 eller typ 2) hos kvinnor över 65 år eller män över 60 år, eller (2) Reynolds riskpoäng på > 30 % eller SCORE-poäng på > 7,5 % under 10 år, eller

3) kransartärkalciumpoäng på > 400 Agatston-enheter vid någon tidigare tidpunkt. Patienterna randomiserades 1:1 till att få antingen bempedinsyra 180 mg per dag (n = 6 992) eller placebo (n = 6 978), ensamt eller som tillägg till andra lipidsänkande bakgrundsbehandlingar som kunde inkludera mycket låga doser av statiner. Totalt följdes fler än 95 % av patienterna fram till slutet av studien eller döden, och färre än 1 % försvann under uppföljningen. Mediantid för uppföljning var 3,4 år.

Vid baslinjen var medelåldern 65,5 år och 48 % var kvinnor. 91 % var vita. Utvalda ytterligare baslinjeegenskaper inkluderade hypertoni (85 %), diabetes mellitus (46 %), pre-diabetes mellitus (42 %), pågående tobaksbruk (22 %), eGFR < 60 ml/min per 1,73 m2 (21 %) och kroppsmasseindex på 29,9 kg/m2. Genomsnittligt LDL-C vid baslinjen var 3,6 mmol/l (139 mg/dl). Vid baslinjen stod 41 % av patienterna på minst en lipidmodifierande behandling inklusive ezetimib (12 %) och en mycket låg statindos (23 %).

Bempedinsyra minskade risken signifikant för det primära sammansatta effektmåttet allvarliga kardiovaskulära händelser (MACE-4) som bestod av kardiovaskulär död, icke-fatal hjärtinfarkt, icke- fatal stroke eller kranskärlsrevaskularisering med 13 % jämfört med placebo (riskkvot: 0,87; 95 % KI: 0,79, 0,96; p = 0,0037), och risken för det viktiga sekundära sammansatta MACE-3-effektmåttet (kardiovaskulär död, icke-fatal hjärtinfarkt eller icke-fatal stroke) minskades signifikant med 15 % jämfört med placebo (riskkvot: 0,85; 95 % KI: 0,76, 0,96; p = 0,0058). Resultatet för det primära sammansatta effektmåttet var i allmänhet konsekvent för de fördefinierade undergrupperna (inklusive ålder, etnicitet, kön, LDL-C-kategori, statinanvändning, ezetimibanvändning och diabetes vid baslinjen). Punktskattningen för MACE-4-riskkvoten var 0,94 (95 % KI: 0,74, 1,20) i undergruppen med patienter som använde ezetimib vid baslinjen. För den begränsade undergruppen med patienter som använde ezetimib vid baslinjen och med hög kardiovaskulär risk (n = 335) var sänkningen av LDL-C -26,7 % (95 % KI; - 30,9 %, -22,4 %) men den kardiovaskulära riskreduktionen kunde inte uppskattas.

Inverkan av bempedinsyra på de enskilda komponenterna av det primära effektmåttet inkluderade en minskning på 27 % av risken för icke-fatal hjärtinfarkt och en minskning på 19 % av risken för kranskärlsrevaskularisering jämfört med placebo. Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad i minskning av icke-fatal stroke och risk för kardiovaskulär död jämfört med placebo. Resultaten för de primära och viktiga sekundära effektmåtten visas i tabell 4. Kaplan-Meier-kurvornas uppskattningar av den kumulativa incidensen för det primära effektmåttet MACE-4 och det sekundära effektmåttet MACE-3 visas i figur 1 och 2 nedan. Den kumulativa incidensen för det primära effektmåttet MACE-4 är separat vid månad 6.

Vidare var skillnaden mellan bempedinsyra och placebo i genomsnittlig procentuell förändring av LDL-C från baslinjen till månad 6 20 % (95 % KI: -21 %, -19 %).

Tabell 4: effekt av bempedinsyra på allvarliga kardiovaskulära händelser

Effektmått Bempedinsyra
N = 6 992
Placebo
N = 6 978
Bempedinsyra
vs. placebo
n (%) n (%) Riskkvota
(95 % KI)
p-värdeb
Primärt sammansatt effektmått
Kardiovaskulär död, icke-fatal hjärtinfarkt, icke-
fatal stroke, kranskärlsrevaskularisering (MACE-
4)
819
(11,7)
927
(13,3)
0,87
(0,79; 0,96)
0,0037
Komponenter i primärt effektmått
Icke-fatal hjärtinfarkt 236
(3,4)
317
(4,5)
0,73
(0,62; 0,87)
Kranskärlsrevaskularisering 435
(6,2)
529
(7,6)
0,81
(0,72; 0,92)
Icke-fatal stroke 119
(1,7)
144
(2,1)
0,82
(0,64; 1,05)
Kardiovaskulär död 269
(3,8)
257
(3,7)
1,04
(0,88; 1,24)
Viktiga sekundära effektmått
Kardiovaskulär död, icke-fatal hjärtinfarkt, icke-
fatal stroke (MACE-3)
575
(8,2)
663
(9,5)
0,85
(0,76; 0,96)
0,0058
Fatal och icke-fatal hjärtinfarkt 261 (3,7) 334 (4,8) 0,77
(0,66; 0,91)
0,0016
Kranskärlsrevaskularisering 435 (6,2) 529 (7,6) 0,81
(0,72; 0,92)
0,0013
Fatal och icke-fatal stroke 135 (1,9) 158 (2,3) 0,85
(0,67; 1,07)
ES

KI = konfidensintervall; MACE = allvarlig kardiovaskulär händelse; ES = ej signifikant a. Riskkvot och motsvarande 95 % KI baseras på en Cox proportionell riskmodell där behandling visas som förklarande

variabel.

b. p-värde baserades på ett log-rank-test.

Anm.: I denna tabell visas även tid till första förekomst för varje komponent i MACE; patienterna kan ingå i mer än 1 kategori.

Figur 1: kaplan-meier-kurva för tid till första förekomst av mace-4

MACE = allvarlig kardiovaskulär händelse Anm.: MACE-4 definieras som det sammansatta effektmåttet bestående av kardiovaskulär död, icke-fatal hjärtinfarkt, icke- fatal stroke och kranskärlsrevaskularisering.

Figur 2: kaplan-meier-kurva för tid till första förekomst av mace-3

MACE = allvarlig kardiovaskulär händelse Anm.: MACE-3 definieras som det sammansatta effektmåttet bestående av kardiovaskulär död, icke-fatal hjärtinfarkt och icke-fatal stroke.

Pediatrisk population

Europeiska läkemedelsmyndigheten har beviljat undantag från kravet att skicka in studieresultat för Nustendi för alla grupper av den pediatriska populationen för behandling av förhöjt kolesterol (information om pediatrisk användning finns i avsnitt Dosering).

Läkemedelsform

Filmdragerad tablett.

Blå, oval, filmdragerad tablett, cirka 15,00 mm × 7,00 mm × 5,00 mm, präglad med ”818” på ena sidan och ”ESP” på den andra sidan.

Interaktioner

Inga särskilda farmakokinetiska läkemedelsinteraktionsstudier har genomförts med Nustendi. Läkemedelsinteraktioner som har identifierats i studier med bempedinsyra respektive ezetimib används för att avgöra vilka interaktioner som kan uppstå med Nustendi.

Effekter av andra läkemedel på enskilda komponenter i nustendi

Fibrater

Samtidig administrering av fibrater och bempedinsyra resulterade i ökade triglyceridnivåer och minskade nivåer av HDL-kolesterol hos vissa patienter i kliniska studier och rapporter efter godkännande för försäljning. Både de ökade triglyceridnivåerna och de minskade HDL- kolesterolnivåerna observerades vara reversibla när antingen bempedinsyra- eller fibratbehandlingen sattes ut.

Triglycerider och HDL-kolesterolnivåer ska kontrolleras efter fyra veckor och därefter med jämna mellanrum när bempedinsyra används samtidigt med en fibrat (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Om kliniskt relevanta ökningar av triglycerider eller sänkningar av HDL-kolesterol upptäcks bör bempedinsyra- eller fibratbehandlingen sättas ut i enlighet med klinisk bedömning. Triglycerid- och HDL-kolesterolnivåerna bör övervakas tills nivåerna har återgått till de ursprungliga.

Ökad förekomst av anemi och hyperurikemi har observerats hos patienter vid samtidig användning av bempedinsyra och fibrater (se avsnitt Biverkningar).

Samtidig administrering av fenofibrat eller gemfibrozil gav en måttlig ökning av den totala ezetimibkoncentrationen (med omkring 1,5 respektive 1,7 gånger). Fenofibrat kan öka utsöndringen av kolesterol i gallan, vilket leder till gallstenssjukdom. I en preklinisk studie på hund ökade ezetimib kolesterolet i gallan i gallblåsan (se avsnitt Prekliniska säkerhetsuppgifter). Det går inte att utesluta en risk för stenbildning vid terapeutisk användning av Nustendi.

Om gallstenssjukdom misstänks hos en patient som får Nustendi och fenofibrat, bör gallblåsan undersökas och en alternativ lipidsänkande behandling övervägas (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Ciklosporin I en studie med åtta njurtransplanterade patienter med kreatininclearance på > 50 ml/min på stabil dos ciklosporin resulterade en enkeldos på 10 mg ezetimib i en 3,4-faldig ökning (mellan 2,3 och 7,9 gånger) av genomsnittlig area under kurvan (AUC) för totalt ezetimib jämfört med resultatet hos en frisk kontrollpopulation som fick enbart ezetimib i en annan studie (n = 17). I en annan studie hade en njurtransplanterad patient med kraftigt nedsatt njurfunktion som fick ciklosporin och flera andra läkemedel 12 gånger större exponering för totalt ezetimib jämfört med motsvarande kontroller som fick enbart ezetimib. I en tvåperiods crossover-studie på tolv friska försökspersoner ledde daglig administrering av 20 mg ezetimib i 8 dagar med en enkeldos på 100 mg ciklosporin dag 7 till en genomsnittlig ökning av ciklosporin-AUC med 15 % (intervall: 10 % minskning till 51 % ökning) jämfört med enkeldos med enbart 100 mg ciklosporin. Det har inte gjorts någon kontrollerad studie av effekten av samadministrerat ezetimib på ciklosporinexponeringen hos njurtransplanterade patienter. Försiktighet ska iakttas om Nustendi sätts in under pågående behandling med ciklosporin. Ciklosporinkoncentrationerna ska övervakas hos patienter som får Nustendi och ciklosporin (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Kolestyramin

Samtidig administrering av kolestyramin minskade genomsnittligt AUC för totalt ezetimib (ezetimib plus ezetimibglukuronid) med ungefär 55 %. Den successiva minskningen av lipoproteinkolesterol med låg densitet (LDL-C) på grund av tillägg av Nustendi till kolestyramin kan reduceras av denna interaktion (se avsnitt Dosering).

Transportörmedierade läkemedelsinteraktioner In vitro-studier av läkemedelsinteraktion tyder på att varken bempedinsyra eller dess aktiva metabolit och glukuronidform är substrat till vanligen beskrivna läkemedelstransportörer, med undantag av bempedinsyraglukuronid, som är ett OAT3-substrat.

Probenecid

Probenecid, en hämmare av glukuronidkonjugering, studerades med avseende på möjlig inverkan på bempedinsyras farmakokinetik. Administrering av bempedinsyra 180 mg med steady-state- probenecid ledde till en 1,7-faldig ökning av bempedinsyra-AUC och en 1,9-faldig ökning av AUC för bempedinsyrans aktiva metabolit (ESP15228). Dessa ökningar är inte kliniskt relevanta och påverkar inte doseringsrekommendationerna.

Effekter av enskilda komponenter i nustendi på andra läkemedel

Statiner

De farmakokinetiska interaktionerna mellan bempedinsyra 180 mg och simvastatin 40 mg, atorvastatin 80 mg, pravastatin 80 mg och rosuvastatin 40 mg utvärderades i kliniska prövningar. Administrering av en enkeldos simvastatin 40 mg med steady-state-bempedinsyra 180 mg ledde till en 2-faldig ökning av exponeringen för simvastatinsyra. 1,4-faldiga till 1,5-faldiga ökningar av AUC för atorvastatin, pravastatin och rosuvastatin (administrerade som enkeldoser) och/eller deras huvudmetaboliter observerades vid samadministrering med bempedinsyra 180 mg. Större ökningar observerades när dessa statiner samadministrerades med en supraterapeutisk 240 mg-dos bempedinsyra (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Inga kliniskt signifikanta farmakokinetiska interaktioner sågs när ezetimib samadministrerades med atorvastatin, simvastatin, pravastatin, lovastatin, fluvastatin, eller rosuvastatin.

Transportörmedierade läkemedelsinteraktioner

Bempedinsyra och dess glukuronid verkar svagt hämmande på OATP1B1 och OATP1B3 vid kliniskt relevanta koncentrationer. Samadministrering av Nustendi med läkemedel som är substrat för OATP1B1 eller OATP1B3 (dvs. bosentan, fimasartan, asunaprevir, glekaprevir, grazoprevir, voxilaprevir och statiner såsom atorvastatin, pravastatin, fluvastatin, pitavastatin, rosuvastatin och simvastatin [se avsnitt Varningar och försiktighet]) kan leda till ökade plasmakoncentrationer av dessa läkemedel.

Bempedinsyra hämmar OAT2 in vitro, vilket kan vara den mekanism som ligger bakom mindre förhöjningar av kreatinin och urinsyra i serum (se avsnitt Biverkningar). Bempedinsyrans hämning av OAT2 har även potential att öka plasmakoncentrationerna av läkemedel som är substrat för OAT2. Bempedinsyra kan även ge en svag hämning av OAT3 vid kliniskt relevanta koncentrationer.

Antikoagulantia

Samtidig administrering av ezetimib (10 mg en gång dagligen) hade ingen signifikant inverkan på biotillgängligheten av warfarin eller protrombintid i en studie på tolv friska vuxna män. Det har dock förekommit rapporter efter godkännandet för försäljning om ökad INR hos patienter som fått ezetimib som tillägg till warfarin eller fluindion.

Om Nustendi läggs till warfarin, andra kumarinantikoagulantia eller fluindion ska INR övervakas på lämpligt sätt (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Andra interaktioner som studerats

Bempedinsyra hade ingen effekt på farmakokinetiken av de orala preventivmedlen noretindron/etinylöstradiol. I kliniska interaktionsstudier hade ezetimib ingen effekt på farmakokinetiken av de orala preventivmedlen etinylöstradiol och levonorgestrel. Bempedinsyra hade ingen inverkan på farmakokinetiken eller farmakodynamiken av metformin.

I kliniska interaktionsstudier hade ezetimib ingen effekt på farmakokinetiken av dapson, dextrometorfan, digoxin, glipizid, tolbutamid eller midazolam vid samadministrering.

Graviditet och amning

Graviditet

Nustendi är kontraindicerat under graviditet (se avsnitt Kontraindikationer).

Det finns inga eller begränsad mängd data från användning av Nustendi hos gravida kvinnor. Djurstudier med bempedinsyra har visat reproduktionstoxikologiska effekter (se avsnitt Prekliniska säkerhetsuppgifter).

Eftersom bempedinsyra minskar kolesterolsyntesen och eventuellt syntesen av andra kolesterolderivat som behövs för normal fosterutveckling, kan Nustendi orsaka fosterskador när det ges till gravida kvinnor. Nustendi ska sättas ut före befruktning eller så snart graviditet planeras eller konstateras (se avsnitt Kontraindikationer).

Fertila kvinnor

Fertila kvinnor ska använda effektiv preventivmetod under behandling (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Amning

Bempedinsyra och ezetimib och deras aktiva metaboliter utsöndras i bröstmjölk i mycket små mängder (genomsnittlig relativ dos till spädbarn [RID] på cirka 0,5 % för bempedinsyra och 0,04 % för ezetimib), varför inga effekter på ammade nyfödda/spädbarn förväntas vid terapeutiska doser av Nustendi (se avsnitt Farmakokinetik).

Användning av Nustendi under amning kan övervägas efter att man vägt fördelen med amning för barnet mot nyttan med behandling för kvinnan.

Fertilitet

Det finns inga data om effekten av Nustendi på fertiliteten hos människa. På grundval av djurstudier förväntas inga effekter av Nustendi på reproduktion eller fertilitet (se avsnitt Prekliniska säkerhetsuppgifter).

Trafik och maskiner

Nustendi har mindre effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Vid bilkörning eller användning av maskiner bör det tas i beaktande att yrsel har rapporterats med bempedinsyra och ezetimib (se avsnitt Biverkningar).

Överdosering

I händelse av överdosering ska patienten behandlas symtomatiskt och stödjande åtgärder sättas in vid behov.

Bempedinsyra

Doser på upp till 240 mg/dag (1,3 gånger den rekommenderade dosen) har administrerats i kliniska prövningar utan belägg för dosbegränsande toxicitet. Inga biverkningar observerades i djurstudier vid upp till 14 gånger högre exponering än hos patienter som behandlas med bempedinsyra 180 mg en gång dagligen.

Ezetimib I kliniska studier administrerades ezetimib 50 mg/dag till 15 friska personer i upp till 14 dagar eller 40 mg/dag till 18 patienter med primär hyperkolesterolemi i upp till 56 dagar, utan att detta ledde till någon ökning av frekvensen av biverkningar. Hos djur observerades ingen toxicitet efter orala enkeldoser på 5 000 mg/kg ezetimib hos råtta och mus och 3 000 mg/kg hos hund.

Farmakokinetik

Absorption

Nustendi Bempedinsyra/ezetimib-tabletterna hade en liknande biotillgänglighet som de enskilda tabletterna, som samadministrerades. Värdena för maximal serumkoncentration (Cmax) för bempedinsyra och dess aktiva metabolit (ESP15228) var likartade mellan läkemedelsformerna, men Cmax-värdena för ezetimib och ezetimidglukuronid var omkring 13 % respektive 22 % lägre för bempedinsyra/ezetimib jämfört med de enskilda tabletter som samadministrerades. Med tanke på den likartade totala omfattningen av exponeringen av ezetimib och ezetimibglukuronid (mätt som AUC), är ett 22 % lägre Cmax-värde sannolikt inte kliniskt signifikant.

Ingen kliniskt signifikant farmakokinetisk interaktion sågs när ezetimib samadministrerades med bempedinsyra. AUC och Cmax för totalt ezetimib (ezetimib och dess glukuronidform) och ezetimibglukuronid ökade med omkring 1,6 respektive 1,8 gånger när en enkeldos ezetimib togs med steady-state-bempedinsyra. Denna ökning beror sannolikt på bempedinsyrans hämning av OATP1B1, som leder till minskat upptag i levern och därefter minskad eliminering av ezetimibglukuronid. Ökningen av AUC och Cmax för ezetimib var mindre än 20 %.

Bempedinsyra

Farmakokinetiska data visar att bempedinsyra tas upp med en mediantid till maximal koncentration på 3,5 timmar vid administrering av Nustendi 180 mg tabletter. De farmakokinetiska parametrarna för bempedinsyra visas som medelvärdet (standardavvikelse [SD]) om inte annat anges. Bempedinsyra kan betraktas som ett proläkemedel som aktiveras intracellulärt av ACSVL1 till ETC- 1002-CoA. Steady-state-Cmax och AUC efter administrering av flera doser till patienter med hyperkolesterolemi var 24,8 (6,9) mikrogram/ml respektive 348 (120) mikrogram∙h/ml. Bempedinsyrans steady-state-farmakokinetik var generellt linjär i ett intervall från 120 mg till 220 mg. Det fanns inga tidsberoende förändringar av bempedinsyras farmakokinetik efter upprepad administrering av den rekommenderade dosen, och steady-state för bempedinsyra uppnåddes efter 7 dagar. Den genomsnittliga ackumuleringen av bempedinsyra var omkring 2,3 gånger.

Ezetimib

Efter oral administrering absorberas ezetimib snabbt och konjugeras i stor utsträckning till en farmakologiskt aktiv fenolglukuronid (ezetimibglukuronid). Medelvärdet för Cmax föreligger inom 1- 2 timmar för ezetimibglukuronid och 4-12 timmar för ezetimib. Den absoluta biotillgängligheten för ezetimib kan inte fastställas eftersom föreningen är så gott som olöslig i vattenmedier som lämpar sig för injektion. Ezetimib genomgår en omfattande enterohepatisk cykel, och flera toppar för ezetimib kan observeras.

Effekt av föda

Efter administrering av bempedinsyra/ezetimib med en frukost med högt fett- och kaloriinnehåll till friska försökspersoner var AUC för bempedinsyra och ezetimib jämförbara med nivåerna vid fasta. Jämfört med vid fasta resulterade administrering i samband med födointag i en 30-procentig respektive 12-procentig sänkning av Cmax för bempedinsyra respektive för ezetimib. Jämfört med vid fasta resulterade administrering i samband med födointag i en 12-procentig respektive en 42- procentig minskning av AUC respektive Cmax för ezetimibglukuronid. Effekten av föda anses inte vara kliniskt signifikant.

Distribution

I en amningsstudie på 8 friska ammande kvinnor utvärderades koncentrationer av bempedinsyra och ezetimib i mogen bröstmjölk. Nustendi 180 mg/10 mg oral tablett gavs en gång dagligen under sex dagar i följd. Beräknat geometriskt medelvärde för Cmax i bröstmjölk för bempedinsyra och ezetimib var 107,5 ng/ml (intervall: 56 till 234 ng/ml) respektive 0,630 ng/ml (intervall: 0,300 till 1,1 ng/ml). Maximal utsöndring av bempedinsyra och ezetimib uppmättes inom 3 timmar efter dosering.

Bempedinsyra och ezetimib har påvisats i bröstmjölk hos ammande kvinnor som under sex dagar i följd fick dagliga doser med 180 mg bempedinsyra plus 10 mg ezetimib givet som en enskild tablett. Den genomsnittliga dagliga dosen till spädbarn via bröstmjölk var cirka 0,03 mg/dag (95 % KI: 0,01; 0,06) för bempedinsyra och 0,0002 mg/dag (95 % KI: 0,0001; 0,0003) för ezetimib. En genomsnittlig beräknad daglig oral dos för spädbarn var 0,0109 mg/kg/dag för bempedinsyra och 0,0001 mg/kg/dag för ezetimib, baserat på ett standardintag av bröstmjölk på 150 ml/kg/dag. Den genomsnittliga (SD) relativa spädbarnsdosen (RID) var cirka 0,5 (0,29) % för bempedinsyra och 0,04 (0,01) % för ezetimib av motsvarande maternella viktjusterade doser. Koncentrationen av ESP15228, den aktiva metaboliten av bempedinsyra, i bröstmjölk låg under kvantifieringsgränsen (20 ng/ml) hos 7 av 8 studerade försökspersoner. Genomsnittliga mängder på 0,0010 mg ezetimib- glukuronid, den aktiva metaboliten av ezetimib, påvisades i bröstmjölk under 24 timmar efter den sista maternella dosen på 180 mg/10 mg. Det saknas information om effekt av Nustendi på ammade spädbarn eller på mjölkproduktion. Utvecklings- och hälsofördelarna med amning ska beaktas tillsammans med moderns kliniska behov av Nustendi samt potentiella negativa effekter på det ammade spädbarnet från Nustendi eller från moderns underliggande tillstånd.

Bempedinsyra

Den påvisbara distributionsvolymen (V/F) för bempedinsyra var 18 l. Plasmaproteinbindningen för bempedinsyra, dess glukuronid och dess aktiva metabolit, ESP15228, var 99,3 %, 98,8 % respektive 99,2 %. Bempedinsyra tas inte upp i röda blodkroppar.

Ezetimib

Ezetimib och ezetimibglukuronid är bundna till humana plasmaproteiner till 99,7 % respektive 88- 92 %.

Metabolism

Bempedinsyra

Enligt metaboliska in vitro-studier metaboliseras varken bempedinsyra eller dess aktiva metabolit eller glukuronidformer av och varken hämmar eller inducerar cytokrom P450-enzymer.

Den primära elimineringsvägen för bempedinsyra är metabolisering till acylglukuronid. Bempedinsyra omvandlas också reversibelt till en aktiv metabolit (ESP15228) baserat på aldo-keto- reduktasaktivitet som observerats in vitro från human lever. Medelvärdet för förhållandet mellan AUC för metabolit och modersubstans för ESP15228 i blodet efter upprepad dosering var 18 % och förblev konstant över tid. Både bempedinsyra och ESP15228 omvandlas till inaktiva glukuronidkonjugat in vitro av UDP-glukuronosyltransferas-2B7 (UGT2B7). Bempedinsyra, ESP15228 och deras respektive konjugerade former upptäcktes i plasma, där bempedinsyra stod för den största delen (46 %) av AUC0-48 tim och dess glukuronid för den näst största andelen (30 %). ESP15228 och dess glukuronid representerade 10 % respektive 11 % av AUC0-48 tim i plasma.

Steady-state-Cmax och -AUC för den ekvipotenta aktiva metaboliten (ESP15228) av bempedinsyra hos patienter med hyperkolesterolemi var 3,0 (1,4) mikrogram/ml respektive 54,1 (26,4) mikrogram∙h/ml. ESP15228 bidrog sannolikt endast i låg grad till den totala kliniska aktiviteten av bempedinsyra baserat på systemisk exponering och farmakokinetiska egenskaper.

Ezetimib I prekliniska studier har det visats att ezetimib inte inducerar läkemedelsmetaboliserande cytokrom P450-enzymer. Inga kliniskt signifikant farmakokinetiska interaktioner har observerats mellan

ezetimib och läkemedel som man vet metaboliseras av cytokromerna P450 1A2, 2D6, 2C8, 2C9 och 3A4 eller av N-acetyltransferas. Ezetimib metaboliseras främst i tunntarmen och levern via glukuronidkonjugering (en fas II-reaktion) och utsöndras sedan via gallan. Minimal oxidativ metabolism (en fas I-reaktion) har iakttagits hos alla utvärderade arter. Ezetimib och ezetimibglukuronid är de dominerande läkemedelshärledda föreningar som hittats i plasma, där de utgör cirka 10-20 % respektive 80-90 % av det totala läkemedlet i plasma. Både ezetimib och ezetimibglukuronid elimineras långsamt från plasma utan evidens på någon betydande enterohepatisk recirkulation.

Eliminering

Bempedinsyra Steady-state-clearance (CL/F) av bempedinsyra fastställd från en populationsfarmakokinetisk (PK) analys på patienter med hyperkolesterolemi var 12,1 ml/min efter dosering en gång dagligen. Renal clearance av oförändrad bempedinsyra utgjorde mindre än 2 % av total clearance. Medelvärdet (SD) för halveringstiden för bempedinsyra hos människa var 19 (10) timmar vid steady state.

Efter en oral engångsadministrering av 240 mg bempedinsyra (1,3 gånger den godkända rekommenderade dosen) återfanns 62,1 % av den totala dosen (bempedinsyra och dess metaboliter) i urin, huvudsakligen som acylglukuronidkonjugatet av bempedinsyra, och 25,4 % återfanns i avföring. Mindre än 5 % av den administrerade dosen utsöndrades som oförändrad bempedinsyra i avföring och urin tillsammans.

Ezetimib

Efter oral administrering av 14C-ezetimib (20 mg) till människa stod totalt ezetimib (ezetimib och ezetimibglukuronid) för ungefär 93 % av den totala radioaktiviteten i plasma. Omkring 78 % respektive 11 % av den administrerade radioaktiviteten återfanns i avföring respektive urin under en 10-dagars insamlingsperiod. Efter 48 timmar fanns inga påvisbara halter av radioaktivitet i plasma. Halveringstiden för ezetimib och ezetimibglukuronid är cirka 22 timmar.

Särskilda populationer

Nedsatt njurfunktion

Bempedinsyra

Farmakokinetiken för bempedinsyra utvärderades i enkeldosstudier och populationsfarmakokinetiska analyser hos patienter med varierande grad av nedsatt njurfunktion. Jämfört med forskningspersoner med normal njurfunktion var AUC för bempedinsyra 1,4 till 2,2 gånger högre hos patienter med lindrigt, måttligt eller svårt nedsatt njurfunktion. AUC för bempedinsyra var 1,47 gånger (90 % KI: 1,01; 2,15) och 1,75 gånger (90 % KI: 1,15; 2,68) högre hos forskningspersoner med njursjukdom i terminalfas (ESRD) som fick bempedinsyra (enkeldos, 180 mg) 1 timme före hemodialys (HD) respektive hos forskningspersoner med ESRD som fick bempedinsyra 23 timmar efter HD, jämfört med friska forskningspersoner med normal njurfunktion.

Njurutsöndring utgör en mindre del av den totala elimineringen av oförändrad bempedinsyra (se avsnitt Farmakokinetik, Eliminering) och de geometriska medelvärdena för AUC-exponeringar låg mellan 392 och 480 mikrogram∙h/ml hos forskningspersoner som hade allt från måttligt nedsatt njurfunktion till ESRD på HD i enkeldosstudier.

Ezetimib

Efter en enkeldos på 10 mg ezetimib till patienter med allvarlig njursjukdom (n = 8, medel- CrCl ≤ 30 ml/min/1,73 m2) ökade medel-AUC för totalt ezetimib ungefär 1,5 gånger jämfört med hos friska försökspersoner (n = 9). Detta resultat anses inte kliniskt signifikant. Ytterligare en patient i denna studie (patienten hade genomgått njurtransplantation och behandlades med flera läkemedel, bland annat ciklosporin) hade 12 gånger större exponering för totalt ezetimib.

Nedsatt leverfunktion

Nustendi rekommenderas inte för patienter med måttligt eller kraftigt nedsatt leverfunktion på grund av de okända effekterna av den ökade exponeringen för ezetimib.

Bempedinsyra

Farmakokinetiken för bempedinsyra och dess metabolit (ESP15228) studerades hos patienter med normal leverfunktion eller lätt eller måttligt nedsatt leverfunktion (Child-Pugh A eller B) efter en enkeldos (n = 8/grupp). Jämfört med patienter med normal leverfunktion minskade medelvärdet av Cmax och AUC för bempedinsyra med 11 % respektive 22 % hos patienter med lätt nedsatt leverfunktion och med 14 % respektive 16 % hos patienter med måttligt nedsatt leverfunktion. Detta förväntas inte leda till lägre effektivitet. Bempedinsyra studerades inte hos patienter med kraftigt nedsatt leverfunktion (Child-Pugh C).

Ezetimib

Efter en enkeldos på 10 mg ökade medel-AUC för totalt ezetimib cirka 1,7 gånger hos patienter med lätt nedsatt leverfunktion (Child-Pugh A) jämfört med hos friska personer. I en 14-dagars flerdosstudie (10 mg dagligen) hos patienter med måttligt nedsatt leverfunktion (Child-Pugh B) ökade medel-AUC för totalt ezetimib ungefär 4 gånger dag 1 och dag 14 jämfört med hos friska personer.

Andra särskilda populationer

Bempedinsyra

Av de 3 621 patienter som behandlades med bempedinsyra i de placebokontrollerade studierna var 2 098 (58 %) äldre än 65 år. Inga generella skillnader i säkerhet eller effekt noterades mellan dessa patienter och yngre patienter.

Farmakokinetiken för bempedinsyra påverkades inte av ålder, kön eller etnicitet. Kroppsvikten var en statistiskt signifikant kovariat. Den lägsta kvartilen för kroppsvikt (< 73 kg) var förknippad med en omkring 30 % större exponering. Exponeringsökningen var inte kliniskt signifikant och inga dosjusteringar rekommenderas på grund av vikt.

Ezetimib

Geriatrik I en flerdosstudie med ezetimib 10 mg en gång dagligen i 10 dagar var plasmakoncentrationerna av totalt ezetimib omkring 2 gånger högre hos äldre (≥ 65 år) friska försökspersoner än hos yngre försökspersoner. LDL-C-sänkningen och säkerhetsprofilen är jämförbara mellan äldre och yngre personer som behandlas med ezetimib.

Kön Plasmakoncentrationerna av totalt ezetimib är något högre (omkring 20 %) hos kvinnor än hos män. LDL-C-sänkningen och säkerhetsprofilen är jämförbara mellan män och kvinnor som behandlas med ezetimib.

Förpackningar 0

Förpackningarna följer dina sökinställningar för tillhandahålls ej och avregistrerade läkemedel.

Inga förpackningar hittades.