Supemtek

Biologiskt läkemedelReceptbelagt

Inställningar

Anpassa sidan efter dina preferenser. Visa som genväg lägger till en knapp och öppnar avsnittet från början. Övriga synliga avsnitt är hopfällda. Dölj döljer både avsnittet och dess länkar. Sidomenyn på datorn behåller sin standardordning och påverkas bara av Dölj. Dra genvägsknapparna eller handtaget till höger om ett avsnitt för att ändra ordningen. Ändringarna sparas direkt i en cookie i webbläsaren om du har godkänt användning av cookies.

Genvägar

Dra knapparna för att ändra ordningen. Släpp för att spara. Du kan också använda piltangenterna när en knapp är markerad.

Dosering

Vuxna och barn från 9 år

En dos på 0,5 ml.

Pediatrisk population

Säkerhet och effekt för Supemtek har inte fastställts för personer under 3 år.

För närvarande tillgängliga säkerhets- och immunogenitetsdata för fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) hos barn i åldern 3 till mindre än 8 år finns i avsnitt Farmakodynamik, men ingen doseringsrekommendation kan fastställas.

Administreringssätt

Endast för intramuskulär injektion. Det rekommenderade injektionsstället är i deltamuskeln.

Vaccinet får inte injiceras intravaskulärt och får inte blandas med andra vacciner i samma spruta.

Anvisningar om hantering av vaccinet före administrering finns i avsnitt Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering.

Kontraindikationer

Överkänslighet mot de aktiva substanserna eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Förteckning över hjälpämnen eller mot restsubstanser, såsom oktylfenoletoxilat.

Indikationer

Supemtek är avsett för aktiv immunisering för att förebygga influensa hos vuxna och barn från 9 års ålder och äldre.

Supemtek ska användas i enlighet med officiella rekommendationer.

Varningar och försiktighet

Spårbarhet

För att underlätta spårbarhet av biologiska läkemedel ska läkemedlets namn och tillverkningssatsnummer dokumenteras.

Överkänslighet och anafylaxi

Lämplig medicinsk behandling och övervakning ska alltid finnas snabbt tillgängliga ifall en anafylaktisk reaktion
inträffar efter administrering av vaccinet.
Samtidig sjukdom
Vaccination ska skjutas upp för patienter med akut febersjukdom tills febern har försvunnit.
Immunbristsjukdom
Antikroppssvaret hos patienter med endogen eller iatrogen immunsuppression kan vara otillräckligt för att förebygga
influensa.
Trombocytopeni och koagulationsrubbningar
I likhet med andra injicerbara vacciner måste Supemtek administreras med försiktighet till personer med
trombocytopeni eller en blödningsstörning, eftersom blödning kan uppstå efter intramuskulär administrering till
dessa personer.
Svimning
Svimning kan förekomma efter, eller till och med före, en vaccination som en psykogen reaktion på injektionen med
nål. Detta kan under återhämtningsfasen åtföljas av flera neurologiska symtom såsom övergående synrubbning,
parestesi och tonisk-kloniska rörelser i extremiteterna. Det ska finnas rutiner för att förebygga fall och skador samt
för att hantera svimning.
Skydd
Liksom för andra vacciner finns risken att vaccination med Supemtek inte ger skydd hos alla vaccinerade.

Hjälpämnen med känd effekt

Natriuminnehåll

Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per dos, dvs. är näst intill ”natriumfritt”.

Polysorbat 20-innehåll

Detta läkemedel innehåller 0,0275 mg polysorbat 20 (E432) per varje 0,5 ml dos. Polysorbater kan orsaka allergiska reaktioner.

Biverkningar

Data för fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) är relevanta för Supemtek eftersom båda vaccinerna tillverkas med samma process och har överlappande sammansättningar.

Summering av säkerhetsprofilen

Hos deltagarna i åldern 18–49 år var de vanligaste biverkningarna vid injektionsstället efter administreringen av fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) ömhet (48,0 %) och smärta (36,8 %); de vanligaste systemiska biverkningarna var huvudvärk (20,3 %), trötthet (16,5 %) och muskelsmärta (12,8 %). Hos deltagarna i åldern 50 år och äldre var de vanligaste biverkningarna vid injektionsstället ömhet (34,3 %) och smärta (18,9 %) och de vanligaste systemiska biverkningarna var huvudvärk (12,7 %) och trötthet (12,2 %).

Hos barn/ungdomar i åldern 9 till 17 år som fick fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) var den vanligaste biverkningen vid injektionsstället smärta (34,4 %). De vanligaste systemiska biverkningarna var myalgi (19,3 %), huvudvärk (18,5 %) och sjukdomskänsla (16,1 %).

Biverkningarnas svårighetsgrad var mild till måttlig, och de debuterade vanligtvis inom de första tre dagarna efter vaccinationen. Samtliga reaktioner försvann utan sviter.

Lista över biverkningar i tabellform

Biverkningar anges i enlighet med MedDRA:s klassificering av organsystem under frekvensrubriker enligt följande: Mycket vanliga (≥ 1/10);

Vanliga (≥ 1/100, < 1/10);

Mindre vanliga (≥ 1/1 000, < 1/100);

Sällsynta (≥ 1/10 000, < 1/1 000);

Mycket sällsynta (< 1/10 000);

Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

Biverkningarna presenteras inom varje frekvensgrupp efter fallande allvarlighetsgrad.

Fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) har administrerats till och säkerhetsdata samlats in från 998 vuxna i åldern 18–49 år (studie 1), 4 328 vuxna i åldern 50 år och äldre (studie 2), och från 658 vuxna i åldern 18–49 år (studie 3) och från 641 barn/ungdomar i åldern 9–17 år (studie 3).

Tabell 1: biverkningar som rapporterades efter vaccination hos vuxna och barn i åldern 9 år och äldre under kliniska prövningar och efter att läkemedlet godkänts för försäljning

MedDRA:s
klassificering
av organsystem
Mycket
vanliga
Vanliga Mindre
vanliga
Sällsynta Ingen känd
frekvens
Immunsystemet Överkänslighet
inklusive
anafylaktisk
reaktion
Metabolism och Minskad
aptit(9)
nutrition
Centrala och
perifera
nervsystemet
Huvudvärk,
sjukdoms-
känsla/trött-
het
Yrsel(4,5,8) Guillain-Barrés
syndrom(7)
Andningsvägar,
bröstkorg och
mediastinum
Astma(10),
hosta,
oro-
faryngeal
smärta(5),
rinorré(9)
Magtarmkanalen Illamående(8) Obehags-
känsla i
magen(9),
diarré(4),
kräkningar
(9)
Hud och subkutan
vävnad
Dermatit(4,
6),
klåda(2,6,4),
hudutslag(4
,6)
Urtikaria(4,6,9)
Muskuloskeletala
systemet och
bindväv
Myalgi(1),
artralgi(1,9)
Allmänna
symtom och/eller
symtom vid
administrerings-
stället
Lokal ömhet,
lokal
smärta/smärta
vid
injektions-
stället
Feber(2,3),
skakningar(5,6)
/ frossa,
hårdhet(5,6)/svull-
nad,
rodnad/erytem vid
injektionsstället,
blåmärken(9),
induration(9)
Influensa-
liknande
symtom(4,5)
, klåda vid
injektions-
stället(4),
hudutslag(9
)

(1) Rapporterats som vanliga hos vuxna som är 50 år och äldre. (2) Rapporterats som sällsynta hos vuxna som är 50 år och äldre. (3) ≥ 38,0 °C.

(4) Rapporterats som spontan biverkning.

(5) Rapporterats hos vuxna som är 50 år och äldre.

(6) Rapporterats hos vuxna som är 18–49 år.

(7) Rapporterats vid övervakning efter godkännande för försäljning. (8) Rapporterats som mindre vanliga hos barn/ungdomar mellan 9 och 17 år.

(9) Rapporterats hos barn/ungdomar mellan 9 och 17 år.

(10) Rapporterats hos en deltagare mellan 9 och 17 år med redan befintlig astma som hade en exacerbation med debut dag 2 som enligt prövaren hade ett samband med vaccination.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att
kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera
varje misstänkt biverkning via det nationella rapporteringssystemet listat i bilaga V.

Farmakodynamik

Farmakoterapeutisk grupp: Vacciner, vaccin mot influensa, ATC-kod: J07BB02

Verkningsmekanism

Supemtek innehåller rekombinanta HA-proteiner av de tre stammar av influensavirus som hälsomyndigheterna har specificerat att ska inkluderas i det årliga säsongsvaccinet. Dessa proteiner fungerar som antigener som inducerar ett humoralt immunsvar, mätt med hemagglutinationshämmande (HAI) antikroppar som är kända för att skydda mot influensainfektion.

Antikroppar mot en influensavirustyp eller -subtyp ger begränsat eller inget skydd mot en annan. Dessutom kan antikroppar mot en antigenvariant av influensavirus eventuellt inte skydda mot en ny antigenvariant av samma typ eller subtyp. Frekvent utveckling av antigenvarianter genom antigendrift är den virologiska grunden för säsongsepidemier och orsaken till det vanliga bytet av en eller flera influensavirusstammar i varje års influensavaccin. Därför är influensavacciner standardiserade för att innehålla hemagglutininer av influensavirusstammar (vanligtvis två typer av A och en typ av B) som representerar de influensavirus som sannolikt cirkulerar under den kommande säsongen.

Klinisk effekt

Effekten och immunogeniciteten av fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) är relevant för Supemtek eftersom båda vaccinerna tillverkas med samma process och har överlappande sammansättningar.

Effekten för fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) avseende prevention av laboratorieverifierad influensaliknande sjukdom (ILI) orsakad av vilken influensastam som helst, utvärderades hos vuxna som var ≥ 50 år i en studie som utfördes under influensasäsongen 2014–2015 i USA (studie 2).

Totalt 8 963 friska, medicinskt stabila vuxna randomiserades enligt fördelningen 1:1 till att få en enkeldos fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) (N = 4 474) eller ett äggbaserat fyrvalent inaktiverat

influensavaccin (IIV4) (N = 4 489). Totalt var 5 412 (60,4 %) studiedeltagare 50–64 år, 2 532 (28,2 %) 65–74 år och 1 019 (11,4 %) ≥ 75 år.

Det primära effektmåttet i studie 2 var rtPCR-positiv protokolldefinierad ILI orsakad av vilken influensastam som helst.

Laboratorieverifierad protokolldefinierad ILI definierades som minst ett symtom i var och en av de två kategorierna respiratoriska och systemiska symtom, vilket kunde innefatta halsont, hosta, sputumproduktion, pipande andning och andningsbesvär, respektive systemiska symtom som till exempel feber (> 37 °C), frossa, trötthet, huvudvärk och myalgi, laboratorieverifierad med omvänd transkriptas-polymeraskedjereaktion (rtPCR).

Epidemiologiska data för influensasäsongen 2014–2015 i USA tydde på att influensa A(H3N2)-virus dominerade och att de flesta influensa A(H3N2)-virusen var antigeniskt olika medan A(H1N1)- och B-virus var antigeniskt lika vaccinantigener. Fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) uppfyllde det på förhand angivna kriteriet för non-inferiority jämfört med jämförelseläkemedlet. Kriteriet definierades som en nedre gräns för det tvåsidiga 95-procentiga konfidensintervallet > -20 %.

Tabell 2: relativ vaccineffekt av fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) vs

Jämförelseläkemedlet mot laboratorieverifierad influensa, oavsett antigenisk likhet med vaccinantigenerna,

Vuxna 50 år och äldre, studie 2 (effektpopulationen)1,2

Fyrvalent
influensavaccin
(rekombinant,
framställt i
cellkultur)
(N = 4 303)
Jämförelseläkemedel
(N = 4 301)
RR Relativ VE %
(95 % KI)
n Attackfrekvens
% (n/N)
N Attackfrekvens
% (n/N)
Samtliga rtPCR-positiva
fall av influensa3
96 2,2 138 3,2 0,70 30 (10; 47)
Samtliga rtPCR-positiva
fall av influensa A3
73 1,7 114 2,7 0,64 36 (14; 53)
Samtliga rtPCR-positiva
fall av influensa B3
23 0,5 24 0,6 0,96 4 (−72; 46)
Samtliga
odlingsbekräftade
protokolldefinierade fall
av ILI3,4
58 1,3 101 2,3 0,57 43 (21; 59)

Förkortningar: rtPCR = omvänd transkriptas-polymeraskedjereaktion; Jämförelseläkemedel = ett äggbaserat fyrvalent inaktiverat influensavaccin; n = antal fall av influensa; N = antal försökspersoner i behandlingsgruppen; RR = relativ risk (Attackfrekvens fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur)/Attackfrekvens IIV4); Relativ VE = [(1-RR) x 100].

1 Exkluderade försökspersoner med protokollavvikelser som kunde påverka effektiviteten negativt. 2 Primär analys. Alla fall av rtPCR-bekräftad influensa är inkluderade.

3 Post hoc-analyser. Alla fall av influensa A var A/H3N2. Fall av influensa B särskiljdes inte efter linje. 4 Odling av rtPCR-positiva prover utfördes i MDCK-celler.

Immunogenicitet

Fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) utvärderades hos friska vuxna i åldern 18–49 år i en randomiserad, observatörsblindad, immunogenicitetsstudie med aktiv kontroll upplagd som en non-inferiority- och multicenterstudie utförd under influensasäsongen 2014–2015 i USA (studie 1).

I studie 1 fick studiedeltagarna fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) (N = 998) eller ett äggbaserat fyrvalent inaktiverat influensavaccin (IIV4) (N = 332). Immunogeniciteten bedömdes före och 28 dagar efter administreringen av en enkeldos av studievaccinet.

De geometriska medeltitrarna (GMT) för hemagglutinininhibitionen (HAI) fastställdes för samtliga vaccinantigener i de två vaccingrupperna. Immunogeniciteten jämfördes genom att beräkna differensen av serokonversionsfrekvenserna och GMT-kvoterna för ett jämförelseläkemedel och fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur).

Studie 1 hade två co-primära effektmått: GMT-värden och HAI-serokonversionsfrekvenser dag 28 för samtliga fyra antigener som studievaccinerna innehöll.

Fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) uppfyllde GMT-kriteriet för tre av de fyra antigenerna, men uppfyllde inte kriterierna för B/Victoria-antigenlinjen (tabell 3). Antikroppstitrarna mot B/Victoria var låga i båda vaccingrupperna.

Tabell 3: jämförelse av gmt dag 28 efter vaccination för fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt

I cellkultur) och jämförelseläkemedlet hos vuxna i åldern 18–49 år, studie 1

(Immunogenicitetspopulationen)1,2,3

Antigen GMT efter vaccination
med fyrvalent
influensavaccin
(rekombinant, framställt
i cellkultur)
N = 969
GMT efter vaccination
med
jämförelseläkemedel
N = 323
GMT-kvot mellan
jämförelseläkemedel
och fyrvalent
influensavaccin
(rekombinant,
framställt i
cellkultur) (95 %
KI)
A(H1N1) 493 397 0,81 (0,71; 0,92)
A(H3N2) 748 377 0,50 (0,44; 0,57)
B/Yamagata 156 134 0,86 (0,74; 0,99)
B/Victoria 43 64 1,49 (1,29; 1,71)

Förkortningar: KI, konfidensintervall; GMT, geometrisk medeltiter.

1 HAI-titrarna analyserades med hjälp av antigener från ägg.

2 Jämförelseläkemedel: äggbaserat fyrvalent inaktiverat influensavaccin.

3 Uppfyllelse av GMT-effektmåttet definierades på förhand som en övre gräns för det tvåsidiga 95-procentiga

konfidensintervallet för GMTjämförelseläkemedel/GMTfyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) ≤ 1,5.

Fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) uppfyllde uppfyllelsekriteriet för serokonversionsfrekvens för tre av de fyra antigenerna (tabell 4), men inte för B/Victoria-linjen. HAI-svaret på B/Victoria-antigenlinjen var lågt i båda vaccingrupperna.

Tabell 4: jämförelse av serokonversionsfrekvenserna dag 28 för fyrvalent influensavaccin (rekombinant,

Framställt i cellkultur) och jämförelseläkemedlet hos vuxna i åldern 18–49 år, studie 1

(Immunogenicitetspopulationen)1,2,3,4

Antigen Serokonversionsfrekvens
(%, 95 % KI) för
fyrvalent
influensavaccin
(rekombinant, framställt
i cellkultur) N = 969
Serokonversionsfrekvens
(%, 95 % KI) för
jämförelseläkemedel
N = 323
Differens i
serokonversionsfrekvens
(%)
jämförelseläkemedel -
fyrvalent
influensavaccin
(rekombinant, framställt
i cellkultur) (95 % KI)
A(H1N1) 66,7 (63,6; 69,6) 63,5 (58,0; 68,7) -3,2 (-9,2; 2,8)
A(H3N2) 72,1 (69,2; 74,9) 57,0 (51,4; 62,4) -15,2 (-21,3; -9,1)
B/Yamagata 59,6 (56,5; 62,8) 60,4 (54,8; 65,7) 0,7 (-5,4; 6,9)
B/Victoria 40,6 (37,4; 43,7) 58,2 (52,6; 63,6) 17,6 (11,4; 23,9)

Förkortningar: KI, konfidensintervall.

1 HAI-titrarna analyserades med hjälp av antigener från ägg.

2 Jämförelseläkemedlet var ett äggbaserat fyrvalent inaktiverat influensavaccin.

3 Serokonversion definierades som antingen en HAI-titer före vaccination på < 1:10 och en HAI-titer efter vaccination på ≥ 1:40, eller en HAI-titer före vaccination på ≥ 1:10 och en minst fyrfaldig ökning av HAI-titern efter vaccination, dag 28.

4 Uppfyllelse av effektmåttet serokonversionsfrekvens definierades på förhand som en övre gräns för det tvåsidiga 95-procentiga konfidensintervallet för serokonversionsfrekvensen för jämförelseläkemedlet - serokonversionsfrekvensen för fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) ≤ 10 %.

Studie 1 på vuxna i åldern 18–49 år utfördes parallellt med studie 2 på vuxna som var 50 år och äldre. Studiedeltagarna i åldern 18–49 år vaccinerades under samma influensasäsong (influensasäsongen 2014–2015 på norra halvklotet) och fick samma formulering (samma vaccinstamsammansättning) av fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) som de som var 50 år och äldre i studie 2. Immunsvaret på fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) bedömdes med samma HAI-test och utfördes av samma laboratorium i båda studierna. Immunogenicitetsresultaten för vuxna i åldern 18–49 år (studie 1) och vuxna som var 50 år och äldre (studie 2) presenteras i tabell 5.

Tabell 5: sammanfattning av hai-antikroppssvaret mot fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i

Cellkultur) för respektive stam hos vuxna i åldern 18–49 år (studie 1) och vuxna som var ≥ 50 år (studie 2) –

Immunogenicitetsanalys

Vuxna 18–49 års ålder
N = 969
Vuxna ≥ 50 års ålder
N = 314
GMT efter vaccination (95 % KI)
A/California/7/2009 (H1N1) 493 (460; 527) 190 (164; 221)
A/Texas/50/2012 (H3N2) 748 (700; 800) 522 (462; 589)
B/Massachusetts/02/2012 (Yamagata-
linjen)
156 (145; 168) 55 (48; 64)
B/Brisbane/60/2008 (Victoria-linjen) 43 (40; 46) 29 (26; 33)
Serokonversionsfrekvens % (95 % KI)
A/California/7/2009 (H1N1) 66,7 (63,6; 69,6) 44,9 (39,3; 50,6)
A/Texas/50/2012 (H3N2) 72,1 (69,2; 74,9) 54,5 (48,8; 60,1)
B/Massachusetts/02/2012 (Yamagata-
linjen)
59,6 (56,5; 62,8) 38,9 (33,4; 44,5)
B/Brisbane/60/2008 (Victoria-linjen) 40,6 (37,4; 43,7) 21,0 (16,6; 25,9)
GMTR % (95 % KI)
A/California/7/2009 (H1N1) 8,35 (7,59; 9,19) 4,31 (3,71; 5,02)
A/Texas/50/2012 (H3N2) 10,1 (9,12; 11,1) 6,01 (5,03; 7,18)
B/Massachusetts/02/2012 (Yamagata-
linjen)
5,89 (5,43; 6,40) 3,18 (2,81; 3,59)
B/Brisbane/60/2008 (Victoria-linjen) 3,59 (3,35; 3,85) 2,16 (1,94; 2,40)

N = antal studiedeltagare med tillgängliga data för det aktuella effektmåttet.

GMT: geometrisk medeltiter; KI: konfidensintervall. GMTR: geometrisk medeltiter av de individuella kvoterna (efter dos/före dos)

Dessa immunogenicitetsdata ger stödjande information för åldersgruppen 18–49 år utöver de data om vaccineffekt som finns för vuxna ≥ 50 år (se ”Klinisk effekt”).

Pediatrisk population

Fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) utvärderades hos friska deltagare i åldern 9 till 17 år i en icke-randomiserad, öppen, okontrollerad multicenterstudie i fas 3 (studie 3), som inkluderade totalt 1 308 deltagare.

Det primära målet var att visa att vaccination med fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) inducerade ett immunsvar (bedömt enligt hemagglutinationshämning [HAI], geometriska medeltitrar [GMT] och serokonversionsfrekvenser) hos barn och ungdomar i åldern 9 till 17 år. Immunsvaret var non-inferior, i förhållande till de svar som inducerades av fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) hos vuxna i åldern 18 till 49 år för de 4 virusstammarna dag 29 efter vaccination.

Non-inferiority hos HAI-immunsvar som inducerades av fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) hos barn/ungdomar i åldern 9 till 17 år jämfört med det immunsvar som inducerades av fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) hos vuxna i åldern 18 till 49 år visades för alla fyra stammarna (tabell 6 och 7).

Tabell 6: jämförelse av hai-gmt* efter vaccination hos åldersgruppen 9 till 17 år vs

Åldersgruppen 18 till 49 år, studie 3 (per protokoll-analysset)†

GMT GMT GMT-kvot
Antigen 9 till 17 år 18 till 49 år 9 till 17 år / 18 till
(N = 609) (N = 606) 49 år
(95 % KI)
1,98
A/H1N1 1 946 982 (1,73; 2,27)
3,27
A/H 3N2 1 9 75 60 4 (2,76; 3,87)


1,57
B/Victoria
405

258
(1,35; 1,82)
1,22
B/Yamagata 1 941 1 593
(1,09; 1,37)

Förkortningar: KI, konfidensintervall; GMT, geometrisk medeltiter.

* Non-inferiority visad baserat på förhandsangivna kriterier (nedre gräns för de tvåsidiga 95- procentiga konfidensintervallen för GMT-kvoterna mellan åldersgrupperna [9 till 17 år/18 till 49 år] > 0,667).

† Per protokoll-analyssetet är en undergrupp av populationen i det fullständiga analyssetet utan några större och/eller kritiska avvikelser som påverkar immunogeniciteten.

Tabell 7: jämförelse av serokonversionsfrekvenser* efter vaccination av åldersgruppen 9 till 17 år

Vs åldersgruppen 18 till 49 år, studie 3 (per protokoll-analysset)†

Antigen Serokonversions-Serokonversions-Differens i
frekvens %, (95 % frekvens %, (95 % serokonversions-
KI) KI) frekvens (%)
9 till 17 år 18 till 49 år 9 till 17 år minus 18 till
(N = 609) (N = 606) 49 år
(95 % KI)
A/H1N1 78,3 (74,8; 81,5) 76,4 (72,8; 79,7) 1,92 (-2,78; 6,62)

A/H3N2
86,5 (83,6; 89,1) 87,1 (84,2; 89,7) -0,59 (-4,41; 3,23)
B/Victoria 76,8 (73,3; 80,1)
73,6 (69,8; 77,0)

3,29 (-1,57; 8,14)
B/Yamagata
77,2 (73,6; 80,5)

62,9 (58,9; 66,7)

14,3 (9,17; 19,3)

Förkortningar: KI, konfiden sintervall * Serokonversion definieras som antingen en titer före dos på < 1:10 dag 1 och en titer efter dos på ≥ 1:40 dag 29, eller en titer före dos på ≥ 1:10 dag 1 och en minst fyrfaldig ökning av titern dag 29 efter vaccination. Non-inferiority visad baserat på förhandsangivna kriterier för nedre gräns för det tvåsidiga 95-procentiga konfidensintervallet för differensen i serokonversionsfrekvenser > -10 dag 29 efter vaccination.

† Per protokoll-analyssetet är en undergrupp av populationen i det fullständiga analyssetet utan några större och/eller kritiska avvikelser som påverkar immunogeniciteten.

Fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) inducerade ett robust immunsvar i båda åldersgrupperna oavsett åldersundergrupp, kön, etnicitet, serologisk status vid baslinjen eller tidigare influensavaccination.

Säkerhet och immunogenicitet för fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) har utvärderats hos barn i åldern 3 till 8 år. Data visade att medan fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) inducerade ett immunsvar hos barn i åldern 3 till 8 år, inducerade 1 eller 2 doser av fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) inte en acceptabel nivå av immunogenicitet jämfört med IIV4-vaccinet för alla stammar (se avsnitt Dosering).

Läkemedelsform

Injektionsvätska, lösning (injektion).

Klar och färglös lösning.

Interaktioner

Inga interaktionsstudier har utförts. Det finns inte heller data för bedömning av samtidig administrering av Supemtek med andra vacciner.

Om Supemtek ska ges samtidigt som ett annat injicerbart vaccin, ska vaccinerna alltid administreras på olika injektionsställen.

Graviditet och amning

Graviditet

En stor mängd data från gravida kvinnor (mer än 14 500 graviditetsutfall från en retrospektiv studie) tyder inte på att fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur), som administreras under graviditeten, orsakar varken missbildningar eller foster-/neonatal toxicitet.

Supemtek kan användas under graviditet i enlighet med officiella rekommendationer.

Amning

Det är okänt om Supemtek utsöndras i bröstmjölk.

En bedömning av riskerna och fördelarna ska göras av sjukvårdspersonalen före administrering av Supemtek till en ammande kvinna.

Fertilitet

Inga data avseende fertilitet hos människa finns tillgängliga.

Djurstudien med trivalent rekombinant influensavaccin tydde inte på skadliga effekter på kvinnlig fertilitet.

Trafik och maskiner

Supemtek har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Försiktighet ska dock iakttas vid bilkörning eller användning av maskiner om reaktionsförmågan är nedsatt på grund av någon av de biverkningar som nämns i avsnitt Biverkningar.

Överdosering

Inga fall av överdosering med Supemtek har rapporterats. Vid överdosering rekommenderas övervakning av vitala
funktioner och eventuell symtomatisk behandling.

Farmakokinetik

Ej relevant.

Förpackningar 0

Förpackningarna följer dina sökinställningar för tillhandahålls ej och avregistrerade läkemedel.

Inga förpackningar hittades.

Källor: EMA, Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten Senast kontrollerad: