Valaciclovir oresund pharma

Behandlingen bör inledas snarast möjligt efter diagnos av herpes zoster. Inga data finns tillgängliga om behandling som påbörjats mer än 72 timmar efter uppkomsten av zoster- utslagen.

Doseringen hos immunkompetenta patienter är 1000 mg tre gånger dagligen i sju dagar (en total daglig dos om 3000 mg). Denna dos bör reduceras i enlighet med kreatininclearance (se nedsatt njurfunktion nedan).

Doseringen hos immunsupprimerade patienter är 1000 mg tre gånger dagligen i minst sju dagar (en total daglig dos om 3000 mg) samt i två dagar efter skorpbildning på hudlesionerna. Denna dos bör reduceras i enlighet med kreatininclearance (se nedsatt njurfunktion nedan).

Antiviralbehandling rekommenderas för immunsupprimerade patienter som inom en vecka får blåsbildning eller när som helst före full skorpbildning på lesionerna.

Doseringen är 500 mg Valaciclovir Oresund Pharma två gånger dagligen (en total daglig dos om 1000 mg). Denna dos bör reduceras i enlighet med kreatininclearance (se nedsatt njurfunktion nedan).

Vid återkommande episoder bör behandlingslängden vara tre till fem dagar. Vid initiala episoder, som kan vara allvarligare, kan behandlingstiden behöva förlängas till tio dagar. Behandlingen bör inledas så tidigt som möjligt. Vid återkommande episoder av herpes simplex bör behandlingen helst inledas under prodromalstadiet eller omedelbart då de första tecknen eller symtomen uppträder. Valaciklovir kan förhindra utveckling av lesioner om det tas vid första tecknen och symtom på ett återfall av HSV.

Vid herpes labialis (munsår) är valaciklovir i dosen 2000 mg två gånger under en dag en effektiv behandling hos vuxna och ungdomar. Den andra dosen bör tas cirka 12 timmar (inte tidigare än 6 timmar) efter den första dosen. Denna dos bör reduceras i enlighet med kreatininclearance (se Nedsatt njurfunktion nedan). Vid denna dosering bör behandlingen inte överskrida en dag, eftersom detta inte har visat sig ge någon extra klinisk nytta. Behandlingen bör inledas vid första symtomet på munsår (t.ex. stickande eller brännande känsla eller klåda).

Vid behandling av HSV hos immunsupprimerade patienter ges 1000 mg två gånger dagligen i minst fem dagar, efter bedömning av svårighetsgraden av det kliniska tillståndet och patientens immunologiska status. Denna dos bör reduceras i enlighet med kreatininclearance (se Nedsatt njurfunktion nedan). För maximal klinisk nytta bör behandlingen inledas inom 48 timmar. Noggrann kontroll av utvecklingen av lesionerna rekommenderas.

Doseringen är 500 mg Valaciclovir Oresund Pharma en gång dagligen. Patienter med mycket täta återfall (≥10/år utan behandling) kan ha extra nytta av en daglig dos om 500 mg, som tas som en uppdelad dos (250 mg två gånger dagligen). Denna dos bör reduceras i enlighet med kreatininclearance (se nedsatt Njurfunktion nedan). Behandlingen bör utvärderas igen efter 6−12

2

månader.

Doseringen är 500 mg Valaciclovir Oresund Pharma två gånger dagligen. Denna dos bör reduceras i enlighet med kreatininclearance (se nedsatt njurfunktion nedan). Behandlingen bör omprövas efter 6−12 månader.

Doseringen av Valaciclovir Oresund Pharma är 2000 mg fyra gånger dagligen, och ska inledas så snart som möjligt efter transplantationen. Denna dos bör reduceras i enlighet med kreatininclearance (se nedsatt njurfunktion nedan).

Behandlingstiden är vanligtvis 90 dagar men kan behöva förlängas hos högriskpatienter.

Pediatrisk population

Effekten av valaciklovir hos barn under 12 år har inte utvärderats.

Möjligheten av nedsatt njurfunktion hos äldre måste övervägas, och dosen bör justeras i enlighet med kreatininclearance (se Nedsatt njurfunktion nedan). Adekvat hydrering ska upprätthållas.

Försiktighet bör iakttas vid administrering av Valaciclovir Oresund Pharma till patienter med nedsatt njurfunktion. Adekvat hydrering ska upprätthållas. Dosen av valaciklovir bör reduceras hos patienter med nedsatt njurfunktion, se Tabell 1 nedan.

Hos patienter som står på intermittent hemodialys bör Valaciclovir Oresund Pharma ges efter hemodialysen. Kreatininclearance bör monitoreras ofta, särskilt under tider då njurfunktionen snabbt förändras, t.ex. omedelbart efter njurtransplantation eller stamcellstransplantation. Doseringen av Valaciclovir Oresund Pharma bör justeras i enlighet därmed.

Studier på vuxna patienter som fått en dos om 1000 mg Valaciclovir Oresund Pharma visar att dosen inte behöver justeras vid lätt eller måttlig cirros (kvarvarande leverfunktion). Farmakokinetiska data för vuxna patienter med avancerad cirros (nedsatt leverfunktion och tecken på shuntning i portakretsloppet) tyder inte på att dosjustering behövs. Den kliniska erfarenheten är dock begränsad. Vid högre doser (4000 mg eller mer per dag), se avsnitt Varningar och försiktighet.

Tabell 1: DOSJUSTERING FÖR NEDSATT NJURFUNKTION

3

a) För patienter som står på intermittent hemodialys bör dosen ges efter dialysen de dagar patienten får dialys.

b)För HSV-suppression hos immunkompetenta patienter med ≥10 återfall/år i anamnesen kan bättre resultat erhållas med 250 mg två gånger dagligen.

Överkänslighet mot valaciklovir eller aciklovir eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

Valaciclovir Oresund Pharma är indicerat för behandling av herpes zoster (bältros) och oftalmologisk zoster hos immunkompetenta vuxna patienter (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Valaciclovir Oresund Pharma är indicerat för behandling av herpes zoster hos vuxna, lindrigt eller måttligt immunsupprimerade, patienter (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Valaciclovir Oresund Pharma är indicerat

- För behandling och suppression av HSV-infektioner i hud och slemhinnor, inklusive

- Behandling av en initial genital herpes hos immunkompetenta patienter

- Återkommande genital herpes hos immunkompetenta och immunsupprimerade patienter

- Suppression av återkommande genital herpes hos immunkompetenta och immunsupprimerade patienter.

- Behandling och suppression av återkommande okulära HSV-infektioner (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Inga kliniska studier har utförts på HSV-infekterade patienter som är immunsupprimerade av andra orsaker än HIV-infektion (se avsnitt Farmakodynamik).

Valaciclovir Oresund Pharma är indicerat som profylax mot CMV-infektion och sjukdom efter organtransplantation hos vuxna och ungdomar (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Adekvat vätskeintag ska säkerställas hos patienter som riskerar uttorkning, särskilt äldre.

4

Aciklovir elimineras via njurarna, och därför måste valaciklovir-dosen reduceras hos patienter med nedsatt njurfunktion (se avsnitt Dosering). Äldre patienter har ofta en reducerad njurfunktion, och därför måste behovet av dosminskning övervägas för denna patientgrupp. Både äldre patienter samt patienter med nedsatt njurfunktion har en förhöjd risk för neurologiska biverkningar och bör monitoreras noggrant vad gäller tecken på dessa effekter. I de rapporterade fallen var dessa reaktioner i allmänhet reversibla efter utsättande av behandlingen (se avsnitt Biverkningar).

Det finns inga uppgifter om användningen av högre doser av valaciklovir (4000 mg eller mer per dag) hos patienter med leversjukdom. Inga specifika studier med valaciklovir vid levertransplantation har utförts, och därför ska försiktighet iakttas när högre dagliga doser än 4000 mg ges till dessa patienter.

Det kliniska svaret ska monitoreras noggrant, särskilt hos immunsupprimerade patienter. Intravenös antiviralbehandling ska övervägas när svaret på oral behandling bedöms som otillräckligt.

Patienter med komplicerad herpes zoster, dvs. patienter med engagemang av djupare liggande vävnad, vid utbredd zoster, motoriska neuropatier, encefalit och cerebrovaskulära komplikationer ska ges intravenös antiviralbehandling.

Immunsupprimerade patienter med oftalmisk zoster eller patienter med hög risk för utbredd sjukdom och engagemang av djupare liggande vävnad ska också ges intravenös antiviralbehandling.

Patienterna ska rådas att undvika samlag vid pågående symtom, även om antiviralbehandling har inletts. Vid suppressionsbehandling med antiviralt medel reduceras frekvensen av virusöverföring signifikant. En risk för överföring finns dock fortfarande. Förutom behandling med valaciklovir rekommenderas därför att patienterna följer principerna för säker sex.

Det kliniska svaret ska monitoreras noggrant hos dessa patienter. Intravenös antiviralbehandling ska övervägas när svaret på oral behandling inte torde vara tillräckligt.

Data om valaciklovirs effekt hos transplanterade patienter (cirka 200) med hög risk för CMV- sjukdom (t.ex. CMV-positiv donator/CMV-negativ mottagare eller vid induktionsbehandling med antitymocytglobulin) tyder på att valaciklovir endast ska användas hos dessa patienter när säkerhetsaspekterna utesluter användning av valganciklovir eller ganciklovir

En hög dos av valaciklovir, som krävs vid CMV-profylax, kan resultera i högre biverkningsfrekvens, inklusive onormala CNS-värden, än dem som observerats vid andra indikationer då lägre doser getts (se avsnitt Biverkningar). Patienterna ska monitoreras noggrant vad gäller förändringar i njurfunktionen, och dosen justeras därefter (se avsnitt Dosering).

DRESS, som kan vara livshotande eller dödliga, har rapporterats i samband med valaciclovir- behandling. I samband med att läkemedlet förskrivs till patienter bör de varnas för tecken och symtom samt övervakas noggrant för hudbiverkningar. Om tecken och symtom som tyder på DRESS uppträder bör valaciclovir sättas ut omedelbart och en alternativ behandling övervägas (där så är lämpligt). Om patienten har utvecklat DRESS vid användning av valaciklovir, får behandling med valaciklovir inte någonsin återupptas för denna patient.

De vanligaste biverkningarna som har rapporterats för minst en indikation av patienter som behandlats med valaciklovir i kliniska prövningar var huvudvärk och illamående. Allvarligare biverkningar som trombotisk trombocyopen purpura/hemolytiskt uremiskt syndrom, akut njursvikt och neurologiska störningar diskuteras närmare i andra avsnitt av dokumentationen.

Nedanstående biverkningarna är klassificerade per organsystem och frekvens.

Följande frekvenskategorier används för klassificering av biverkningarna:

Mycket vanliga (≥1/10) Vanliga (≥1/100, <1/10) Mindre vanliga (≥1/1000, <1/100) Sällsynta (≥1/10 000, <1/1000) Mycket sällsynta (<1/10 000) Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data) Data från kliniska prövningar har använts för att tilldela frekvenskategorierna till biverkningarna, om det i prövningarna fanns tecken på association till valaciklovir.

För biverkningar som identifierats efter marknadsintroduktionen, men som inte setts i kliniska prövningar, har en mycket försiktig beräkning av poängvärdet gjorts (”reguladetri”) vid tilldelning av frekvenskategori för biverkningen. För biverkningar som efter marknadsintroduktionen identifierats som associerade med valaciklovir, och som observerats i kliniska prövningar, har förekomsten i studien använts vid tilldelning av frekvenskategori för biverkningen. Säkerhetsdatabasen för den kliniska prövningen är baserad på 5 855 patienter som exponerats för valaciklovir i kliniska prövningar som täcker ett flertal indikationer (behandling av herpes zoster, behandling/suppression av genital herpes samt behandling av munsår).

Data från kliniska prövningar

Data efter marknadsintroduktionen

Det har förekommit rapporter om njurinsufficiens, mikroangiopatisk hemolytisk anemi och trombocytopeni (ibland i kombination) hos gravt immunsupprimerade vuxna patienter, särskilt hos dem med avancerad HIV-sjukdom, vilka givits höga doser (8 g dagligen) av valaciklovir under längre perioder i kliniska studier. Dessa upptäckter har också observerats hos patienter som inte behandlats med valaciklovir men med samma underliggande eller rådande tillstånd.

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning (se detaljer nedan).

Läkemedelsverket Box 26 751 03 Uppsala Webbplats: www.lakemedelsverket.se

Farmakoterapeutisk grupp: Nukleosider och nukleotider, exklusive omvända transkriptashämmare, ATC-kod J05A B11

Valaciklovir, ett antiviralt medel, är L-valinestern av aciklovir. Aciklovir är en ren (guanin) nukleosidanalog.

Valaciklovir metaboliseras snabbt och nästan fullständigt hos människa till aciklovir och valin, förmodligen av enzymet valaciklovirhydrolas.

Aciklovir är en specifik hämmare av herpesvirus med aktivitet in vitro mot herpes simplex virus (HSV) typ 1 och 2, varicella zoster virus (VZV), cytomegalovirus (CMV), Epstein- Barr virus (EBV) och humant herpes virus 6 (HHV-6). Aciklovir hämmar DNA-syntesen av herpesvirus så snart som fosforylering till den aktiva trifosfatformen skett.

Det första stadiet av fosforylering kräver aktivitet av ett virusspecifikt enzym. Vid HSV, VZV och EBV är detta enzym det virala tymidkinaset (TK), som endast förekommer i infekterade celler. Selektiviteten bibehålls hos CMV med fosforylering, åtminstone delvis, och överförs genom fosfotranserasgenprodukten UL97. Detta krav på aktivering av aciklovir av ett virusspecifikt enzym förklarar i hög grad dess selektivitet.

Fosforyleringsprocessen fullbordas (omvandling från mono- till trifosfat) genom cellulära kinaser. Aciklovirtrifosfat hämmar kompetitivt viralt DNA-polymeras och inkorporeringen av denna nukleosidanalog resulterar i obligat terminering av kedjan. Därmed hejdas vidare syntes av viralt DNA, och virusreplikationen blockeras.

Resistens mot aciklovir beror normalt på en fenotyp med tymidinkinasbrist, vilket resulterar i ett virus som missgynnats hos den naturliga värden. Minskad sensitivitet för aciklovir har beskrivits som ett resultat av subtila förändringar hos antingen virustymidinkinasen eller DNA- polymerasen. Virulensen av dessa varianter påminner om den för den vilda typen av virus.

Monitorering av kliniska HSV- och VZV-isolat från patienter som fått behandling eller profylax med aciklovir har visat att virus med minskad sensitivitet för aciklovir är extremt sällsynt hos den immunkompetenta värden och hittas endast i mindre vanliga fall hos immunsupprimerade individer, t.ex. organ- eller benmärgstransplanterade mottagare, patienter som genomgår kemoterapi för maligna sjukdomar och människor som infekterats med humant immunbristvirus (HIV).

Valaciklovir minskar tiden till smärtfrihet. Behandlingstiden och antalet patienter med zoster- associerad smärta reduceras, inkluderande akut och, hos patienter äldre än 50 år, även post- herpetisk neuralgi. Valaciklovir reducerar risken för okulära komplikationer av oftalmisk zoster.

Intravenös behandling betraktas i allmänhet som standardbehandling av zoster hos immunsupprimerade patienter, men begränsade data tyder på en klinisk nytta av valaciklovir vid behandling av VZV-infektion (herpes zoster) hos vissa immunsupprimerade patienter, inklusive

dem med cancer i mjukorgan, HIV, autoimmuna sjukdomar, lymfom, leukemi och stamcelltransplanterade patienter.

Vid användning av valaciklovir för behandling av okulära HSV-infektioner bör gällande behandlingsriktlinjer följas.

Studier av valaciklovir för behandling och suppression av genital herpes har utförts på patienter som samtidigt varit infekterade med både HIV- och HSV i kombination och haft ett median-CD4- värde om >100 celler/mm³. Valaciklovir 500 mg två gånger dagligen var överlägset 1000 mg en gång dagligen för suppression av symtomatiska återfall. Valaciklovir 1000 mg två gånger dagligen för behandling av återfall var jämförbart med oralt aciklovir 200 mg fem gånger dagligen på varaktigheten av herpes episoden. Valaciklovir har inte studerats på patienter med grav immunbrist.

Valaciklovirs effekt vid behandling av andra HSV-infektioner i huden har dokumenterats. Valaciklovir har visat sig vara effektivt vid behandling av herpes labialis (munsår), mukosit orsakat av kemoterapi eller radioterapi, HSV-reaktivering i samband med hudslipning och herpes gladiatorum. Baserat på den historiska erfarenheten av aciklovir tycks valaciklovir vara lika effektivt som aciklovir vid behandling av erythema multiforme, eczema herpeticum och fingerherpes.

Valaciklovir har visats kunna minska risken för överföring av genital herpes hos immunkompetenta vuxna då det ges som suppressiv behandling och i kombination med säker sex. En dubbelblind, placebokontrollerad studie har utförts på 1 484 heterosexuella, immunkompetenta vuxna par, där ena partnern varit HSV bärare. Resultaten visade på signifikanta minskningar vad gäller risken för överföring; 75 % (symtomatiskt HSV-2- förvärvande), 50 % (HSV-2 serokonversion) och 48 % (totalt HSV-2-förvärvande) för valaciklovir, jämfört med placebo. Bland de patienter som deltog i en understudie om virusspridning minskade valaciklovir signifikant spridningen med 73 %, jämfört med placebo (se avsnitt Varningar och försiktighet för ytterligare information om minskad spridning).

Cytomegalovirus-infektion (se avsnitt Varningar och försiktighet) CMV-profylax med valaciklovir hos patienter som genomgått organtransplantation (njure, hjärta) minskar risken för akut avstötning av transplantatet, opportunistiska infektioner och andra herpes virus-infektioner (HSV, VZV). Det finns ingen direkt jämförande studie mot valganciklovir för att definiera den optimala terapeutiska behandlingen av patienter som genomgått organtransplantation.

Filmdragerad tablett

Valaciclovir Oresund Pharma 500 mg filmdragerad tablett Blå, filmdragerad, kapselformad tablett med en skåra på båda sidorna, präglad med ”F” på den ena sidan samt ”9” och ”3” på den andra sidan.

Tabletten kan delas i två lika doser.

Kombinationen av Valaciclovir Oresund Pharma med nefrotoxiska läkemedel ska ges med försiktighet, särskilt hos patienter med nedsatt njurfunktion, och kräver regelbunden monitorering av njurfunktionen. Detta gäller samtidig administrering med aminoglykosider, platinumpreparat , kontrastmedel med jod, metotrexat, pentamidin, foskarnet, ciklosporin och takrolimus.

Aciklovir elimineras huvudsakligen i oförändrad form med urinen via aktiv njurtubulär utsöndring. Efter 1000 mg valaciklovir reducerar cimetidin och probenecid njurclearance och ökar aciklovirs AUC-värde med cirka 25 % respektive 45 %, genom hämning av den aktiva njurutsöndringen av aciklovir. Om cimetidin och probenecid tas samtidigt med valaciklovir ökar aciklovirs AUC-värde med cirka 65 %. Andra läkemedel (inclusive t.ex. tenofovir) som ges samtidigt och som konkurrerar med eller hämmar den aktiva tubulära utsöndringen kan höja halten av aciklovir genom denna mekanism. På liknande sätt kan valaciklovir öka plasmakoncentrationen av den samtidigt administrerade substansen.

Hos patienter som får högre exponering av aciklovir på grund av valaciklovir (t.ex. doser för behandling av zoster eller vid CMV-profylax) måste försiktighet iakttas vid samtidig administrering med läkemedel som hämmar den aktiva njurtubulära utsöndringen.

Ökade AUC-värden i plasma för aciklovir och den inaktiva metaboliten mykofenolatmofetil, ett immunsuppressivt medel som används hos transplanterade patienter, har observerats när läkemedlen ges samtidigt. Inga förändringar i de maximala koncentrationerna eller AUC-värdena har observerats vid samtidig administrering av valaciklovir och mykofenolatmofetil hos friska frivilliga. Den kliniska erfarenheten från användning av denna kombination är begränsad.

En begränsad mängd data om användningen av valaciklovir och en måttlig mängd data om användningen av aciklovir under graviditet finns tillgänglig från graviditetsregistren, där utfallet från gravida kvinnor som utsatts för valaciklovir eller oralt eller intravenöst aciklovir (den aktiva metaboliten av valaciklovir) har dokumenterats; 111 och 1 246 utfall (29 respektive 756 som exponerats under den första trimestern av graviditeten) och erfarenheten efter marknadsintroduktionen tyder inte på någon missbildnings- eller foster/neonatal toxicitet. Djurstudier har inte visat reproduktionstoxikologiska effekter för valaciklovir (se avsnitt Prekliniska säkerhetsuppgifter). Valaciklovir ska endast användas under graviditet om den potentiella nyttan av behandlingen överväger den potentiella risken.

Aciklovir, den huvudsakliga metaboliten av valaciklovir, utsöndras i bröstmjölk. Vid terapeutiska doser av valaciklovir förväntas dock inga effekter på nyfödda/spädbarn som ammas, eftersom den dos som intas av barnet är mindre än 2 % av den terapeutiska dosen av intravenöst aciklovir för behandling av neonatal herpes (se avsnitt Farmakokinetik). Valaciklovir ska användas med försiktighet under amning och endast vid kliniskt behov.

Valaciklovir påverkade inte fertiliteten hos råttor som fått en oral dosering. Vid höga parenterala doser av aciklovir sågs testikulär atrofi och påverkan på spermatogenes hos råttor och hundar. Inga fertilitetsstudier har utförts på människa med valaciklovir, men inga förändringar i spermavärdet, motilitet eller morfologi har rapporterats hos 20 patienter som fått 6 månaders daglig behandling med 400−1000 mg aciklovir.

Inga studier har utförts. Hänsyn bör tas till patientens kliniska status och valaciklovirs biverkningsprofil vid bedömning av förmågan att framföra fordon och använda maskiner. En skadlig effekt på sådana aktiviteter kan inte heller förutsägas av farmakologin hos den aktiva

substansen.

Akut njursvikt och neurologiska symtom, inklusive förvirring, hallucinationer, agitation, sänkt medvetandegrad och koma, har rapporterats hos patienter som fått överdoser av valaciklovir. Illamående och kräkningar kan också uppträda. Försiktighet ska iaktas för att förhindra oavsiktlig överdosering. Många av de rapporterade fallen involverade patienter med nedsatt njurfunktion och äldre patienter, som fått upprepade överdoser på grund av att dosen inte justerats korrekt.

Patienter ska observeras noggrant för att upptäcka tecken på toxicitet. Genom

hemodialys kan man signifikant påskynda elimineringen av aciklovir från blodet. Därför kan hemodialys övervägas som behandlingsalternativ vid symtomatisk överdosering.

Valaciklovir är en prodrug till aciklovir. Biotillgängligheten för aciklovir som härstammar från valaciklovir är 3,3 till 5,5-faldigt större än den som tidigare observerats för oralt aciklovir. Efter oral administrering absorberas valaciklovir väl och snabbt, och omvandlas nästan fullständigt till aciklovir och valin. Denna omvandling medieras troligen av ett enzym som isolerats från mänsklig lever, s.k. valaciklovirhydrolas. Biotillgängligheten för aciklovir som härstammar från 1000 mg valaciklovir är 54 %, och detta värde påverkas inte av matintag. Valaciklovirs farmakokinetik är inte dosproportionell. Absorptionens hastighet och omfattning minskar med ökande dos, vilket resulterar i en mindre än proportionell ökning av C_max över det terapeutiska dosområdet och en minskad biotillgänglighet vid doser över 500 mg. Skattningen av Aciklovirs farmakokinetiska (FK) parameter efter engångsdoser om 250 till 2000 mg valaciklovir till friska patienter med normal njurfunktion visas nedan.

C_max = maximal koncentration; T_max = tid till maximal koncentration; AUC = området under koncentration-tid-kurvan. Värdena för C_max och AUC anger genomsnittlig ± standardavvikelse. Värdena för T_max anger median och spännvidd.

De maximala plasmakoncentrationerna av oförändrat valaciklovir är endast cirka 4 % av de maximala aciklovirnivåerna. De uppträder i genomsnitt 30 till 100 minuter efter doseringen och ligger vid eller under kvantifieringsgränsen 3 timmar efter doseringen. Farmakokinetikprofilerna för valaciklovir och aciklovir är likartade efter engångsdosering och dosering av multipla doser. Herpes zoster, herpes simplex och HIV-infektion förändrar inte signifikant farmakokinetiken hos valaciklovir och aciklovir efter oral administrering av valaciklovir, jämfört med friska vuxna. Hos transplanterade patienter som får valaciklovir 2000 mg fyra gånger dagligen är de maximala koncentrationerna av aciklovir likartade eller större än dem hos friska frivilliga som får samma dos. De beräknade dagliga AUC-värdena är uppskattningsvis större.

Plasmaproteinbindning för valaciklovir är mycket låg (15 %). Diffusionen till cerebrospinalvätskan, fastställd av AUC-kvoten för cerebrospinalvätskan/plasma är oberoende av njurfunktionen och var cirka 25 % för aciklovir och metaboliten 8-OH-ACV och cirka 2,5 % för metaboliten CMMG.

Efter oral administrering omvandlas valaciklovir till aciklovir och L-valin genom intestinal och/eller hepatisk första-passage-metabolism. Aciklovir omvandlas i liten omfattning till metaboliterna 9 (karboximetoxi)metylguanin (CMMG) av alkohol och aldehyddehydrogenas och till 8-hydroxi- aciklovir (8-OH-ACV) av aldehydoxidas. Cirka 88 % av den totala kombinerade plasmaexponeringen kan tillskrivas aciklovir, 11 % CMMG och 1 % 8-OH-ACV. Varken valaciklovir eller aciklovir metaboliseras av cytokrom P450-enzymer.

Valaciklovir elimineras via urinen, främst som aciklovir (mer än 80 % av den återvunna dosen) och aciklovirmetaboliten CMMG (cirka 14 % av den återvunna dosen). Metaboliten 8-OH-ACV återfinns endast i små mängder i urinen (<2 % av den återvunna dosen). Mindre än 1 % av den administrerade dosen av valaciklovir återvinns i urin som oförändrat läkemedel. Hos patienter med normal njurfunktion är aciklovirs elimineringshalveringstid i plasma efter både engångsdoser och multipla doser med valaciklovir cirka 3 timmar.

Speciella patientgrupper

Elimineringen av aciklovir korrelerar med njurfunktionen, och exponeringen för aciklovir ökar med ökad njurfunktionsnedsättning. Hos patienter med terminal njurinsufficiens är den genomsnittliga elimineringshalveringstiden för aciklovir efter administrering av valaciklovir cirka 14 timmar, jämfört med cirka 3 timmar för normal njurfunktion (se avsnitt Dosering).

Exponeringen för aciklovir och dess metaboliter CMMG och 8-OH-ACV i plasma och cerebrospinalvätska utvärderades vid steady state efter en multipel dos av valaciklovir till 6 patienter med normal njurfunktion (genomsnittligt kreatininclearance 111 ml/minut, spännvidd 91144 ml/minut) som fick 2000 mg var 6:e timme och 3 patienter med gravt nedsatt njurfunktion (medel CLcr 26 ml/minut, spännvidd 17 till 31 ml/minut) som fick 1500 mg var 12:e timme. I såväl plasma som cerebrospinalvätska var koncentrationerna av aciklovir, CMMG och 8-OH-ACV i genomsnitt 2, 4 respektive 5 till 6 gånger högre vid gravt nedsatt njurfunktion, jämfört med normal njurfunktion.

11

Farmakokinetiska data tyder på att hastigheten på omvandlingen av valaciklovir till aciklovir minskar vid nedsatt leverfunktion, däremot påverkas inte omfattningen av omvandlingen. Aciklovirs halveringstid påverkas inte.

En studie av farmakokinetiken hos valaciklovir och aciklovir sent i graviditeten tyder på att graviditeten inte påverkar valaciklovirs farmakokinetik.

Efter oral administrering av 500 mg valaciklovir var de maximala koncentrationerna av aciklovir (C_max) i bröstmjölk 0,5 till 2,3 gånger högre än motsvarande serumkoncentrationer av aciklovir hos modern. Mediankoncentrationen av aciklovir i bröstmjölk var 2,24 mikrogram/ml (9,95 mikromol/l). Om modern får en dos av valaciklovir om 500 mg två gånger dagligen, skulle ett ammande barn exponeras för en daglig oral dos av aciklovir om cirka 0,61 mg/kg/dag. Halveringstiden för elimineringen av aciklovir från bröstmjölk var ungefär densamma som från serum. Valaciklovir i oförändrad form påvisades inte i moderns serum eller bröstmjölk eller i barnets urin.

Gängse studier avseende säkerhetsfarmakologi, allmäntoxicitet, gentoxicitet och karcinogenicitet visade inte några särskilda risker för människa.

Valaciklovir påverkade inte fertiliteten hos han- eller honråttor som fått en oral dosering.

Valaciklovir var inte teratogent hos råtta och kanin. Valaciklovir metaboliseras nästan fullständigt till aciklovir. Subkutan administrering av aciklovir i internationellt godkända tester orsakade inga teratogena effekter hos råtta eller kanin. I tilläggsstudier på råtta observerades avvikelser hos fostret samt toxicitet hos modern vid subkutana doser som gav plasmanivåer av aciklovir om 100 mikrogram/ml (>10-faldigt högre än vid en engångsdos om 2000 mg valaciklovir till patienter med normal njurfunktion).

Kärna:

Mikrokristallin cellulosa Krospovidon (typ A) Povidon K90 Magnesiumstearat

Filmdragering:

Opadry Blå 13B50578 (Hypromellos, indigokarmin aluminiumlack (E132), titandioxid (E171), Makrogol 400, polysorbat)

Ej relevant.

3 år

Inga särskilda förvaringsanvisningar.

Blisterförpackning i klar PVC/PVdC aluminiumfolie eller HDPE-burk med PP-lock.

Blisterförpackning:

500 mg: 5, 10, 21, 24, 30, 42, 50, 90 och 112 tabletter.

HDPE-burk:

500 mg: 30 och 500 tabletter.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

Inga särskilda anvisningar.

Valaciclovir Oresund Pharma 500 mg filmdragerade tabletter

Valaciclovir Oresund Pharma 500 mg filmdragerade tabletter Varje tablett innehåller valaciklovirhydrokloridhydrat motsvarande 500 mg valaciklovir. För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

Oresund Pharma ApS Orient Plads 1 2150 Nordhavn Danmark

28143

2010-10-01/2013-12-31

2026-03-25