.

Zoonotic influenza vaccine seqirus

Biologiskt läkemedelReceptbelagt

Inställningar

Anpassa sidan efter dina preferenser. Visa som genväg lägger till en knapp och öppnar avsnittet från början. Övriga synliga avsnitt är hopfällda. Dölj döljer både avsnittet och dess länkar. Sidomenyn på datorn behåller sin standardordning och påverkas bara av Dölj. Dra genvägsknapparna eller handtaget till höger om ett avsnitt för att ändra ordningen. Ändringarna sparas direkt i en cookie i webbläsaren om du har godkänt användning av cookies.

Genvägar

Dra knapparna för att ändra ordningen. Släpp för att spara. Du kan också använda piltangenterna när en knapp är markerad.

Dosering

Individer från 6 månaders ålder: Administrera två doser (0,5 ml vardera) med minst 3 veckors mellanrum.

Data beträffande en tredje dos (booster) som administreras 6 månader efter den första dosen är begränsade (se avsnitt Biverkningar och Farmakodynamik).

Pediatrisk population

Säkerhet och effekt för Zoonotic Influenza Vaccine Seqirus H5N8 för individer under 6 månader har ännu inte fastställts.

Äldre population

Ingen dosjustering krävs hos äldre individer ≥ 65 års ålder.

Utbytbarhet

Det finns inga data som stöder utbytbarhet av Zoonotic Influenza Vaccine Seqirus H5N8 mot andra H5-monovalenta vacciner.

Administreringssätt

Zoonotic Influenza Vaccine Seqirus H5N8 ska administreras genom intramuskulär injektion, helst i den anterolaterala delen av låret hos spädbarn eller i deltoidmuskeln i överarmen hos äldre individer.

Vaccinet får under inga omständigheter administreras intravaskulärt, subkutant eller intradermalt.

Vaccinet ska inte blandas i samma spruta tillsammans med andra vacciner eller läkemedel.

För försiktighetsåtgärder före administrering av vaccinet, se avsnitt Varningar och försiktighet.

Kontraindikationer

Tidigare anafylaktisk (dvs. livshotande) reaktion mot den aktiva substansen, eller mot något hjälpämne eller mot restsubstanser (ägg och hönsprotein, ovalbumin, kanamycin, neomycinsulfat, formaldehyd, hydrokortison och cetyltrimetylammoniumbromid) (se avsnitt Förteckning över hjälpämnen).

Indikationer

Zoonotic Influenza Vaccine Seqirus H5N8 är avsett för aktiv immunisering mot H5-subtypen av influensa A-virus hos individer från 6 månaders ålder.

Användningen av detta vaccin ska ske i enlighet med officiella riktlinjer.

Varningar och försiktighet

Spårbarhet

För att förbättra spårbarheten av biologiska läkemedel ska det administrerade läkemedlets namn och tillverkningssatsnummer dokumenteras tydligt i patientens journal.

Överkänslighet och anafylaxi

Försiktighet krävs vid administrering av detta vaccin till individer med känd överkänslighet mot den aktiva substansen, mot något av hjälpämnena som anges i avsnitt Förteckning över hjälpämnen och mot restsubstanser (ägg och hönsprotein, ovalbumin, kanamycin, neomycinsulfat, formaldehyd, hydrokortison och cetyltrimetylammoniumbromid).

Liksom för alla injicerbara vacciner rekommenderas noggrann observation i 15 minuter och lämplig medicinsk behandling ska alltid finnas omedelbart tillgängliga i händelse av en sällsynt anafylaktisk reaktion efter administrering av vaccinet.

Samtidig sjukdom

Vaccination bör skjutas upp hos individer med akut febersjukdom eller akut infektion. Förekomst av en mindre infektion och/eller låggradig feber bör inte fördröja vaccinationen.

Ångestrelaterade reaktioner

Ångestrelaterade reaktioner, inklusive vasovagala reaktioner (synkope) kan uppträda efter, eller till och med innan, all vaccination som en psykogen reaktion på nålsticket. Detta kan åtföljas av flera

neurologiska symptom som övergående synrubbning, parestesi och rörelser av tonisk-klonisk typ i extremiteterna under återhämtning. Det är viktigt att det finns rutiner på plats för att undvika skador vid svimning.

Trombocytopeni och koagulationsrubbningar

Liksom för andra intramuskulära injektioner ska vaccinet ges med försiktighet till individer som får antikoagulationsbehandling eller individer med trombocytopeni eller en koagulationsrubbning (såsom hemofili), eftersom blödning eller blåmärken kan förekomma efter intramuskulär administrering hos dessa individer.

Immunsupprimerade individer

Antikroppssvaren hos immunsupprimerade individer kan vara otillräckliga för att ge skydd (se avsnitt Farmakodynamik).

Skyddets varaktighet

Skyddets varaktighet efter schemat för primär vaccination är okänt.

Begränsningar av vaccinets effekt

Det finns inget immunkorrelat för skydd fastställt mot influensa A orsakad av H5-subtyper. Baserat på humoralt immunsvar på zoonotiskt influensavaccin H5N1 efter två doser kanske ett skyddande immunsvar ej framkallas hos alla vaccinmottagare.

Korsreaktiv immunitet

Det finns inga kliniska korsreaktivitetsdata för Zoonotic Influenza Vaccine Seqirus H5N8.

Graden av immunsvar som kan framkallas mot influensa A(H5)-virus av subtyper eller klader som skiljer sig från vaccinstammen för Zoonotic Influenza Vaccine Seqirus H5N8 är okänd (se avsnitt Farmakodynamik

Information från icke-kliniska studier).

Hjälpämnen

Natrium

Detta vaccin innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per dos, d.v.s. är näst intill ”natriumfritt”.

Kalium

Detta vaccin innehåller mindre än 1 mmol (39 mg) per dos kalium, d.v.s. är näst intill ”kaliumfritt”.

Biverkningar

Sammanfattning av säkerhetsprofil

Det finns inga kliniska data för Zoonotic Influenza Vaccine Seqirus A/Astrakhan/3212/2020 (H5N8)- liknande stam (CBER-RG8A) (klad 2.3.4.4b).

Säkerheten för Zoonotic Influenza Vaccine Seqirus H5N8 härleds från säkerhetsdata för vaccinet zoonotiskt influensavaccin H5N1 (minst 7,5 mikrogram (mkg) HA, med MF59C.1-adjuvans) som innehåller antingen A turkey/Turkey/1/2005 (NIBRG-23) (klad 2.2.1)- eller A Vietnam/1194/2004 (NIBRG-14) (klad 1)-stammen.

Zoonotic Influenza Vaccine H5N1 Seqirus har utvärderats hos friska barn (i åldern 6 månader till 17 år), friska vuxna (i åldern 18 till 60 år) och friska äldre (över 60 års ålder) efter ett 1, 22 dagars schema med primär vaccination och boostervaccination.

Säkerheten för H5N1-vaccin kombinerat med adjuvanset MF59C.1 innehållande antingen A turkey/Turkey/1/2005- eller A Vietnam/1194/2004-stammen har utvärderats i nio kliniska prövningar på friska försökspersoner omfattande 5 055 vuxna och äldre (7,5 eller 15 mikrogram HA) samt barn (7,5 mikrogram HA). Det var 4 041 vuxna försökspersoner i åldern 18 till 60 år och 540 äldre försökspersoner i åldern 61 och över. Den pediatriska populationen omfattade 214 försökspersoner i åldern 6 till 35 månader, 167 försökspersoner i åldern 3 till 8 år och 93 försökspersoner i åldern 9 till 17 år.

Den totala säkerhetsprofilen var likartad för vuxna, äldre och barn.

Oavsett antigendos eller åldersgrupp var de flesta lokala och systemiska biverkningarna efter administrering kortvariga, uppstod i nära anslutning till vaccinationstidpunkten och var lindriga eller måttliga. Alla prövningar visade en generell trend mot färre rapporter om lokala biverkningar efter den andra vaccinationen jämfört med den första.

Hos vuxna i åldern 18 till 60 år, var de mest frekvent rapporterade (≥ 10 %) biverkningarna smärta på injektionsställe (59 %), myalgi (34 %), huvudvärk (26 %), rodnad på injektionsställe (24 %), utmattning (24 %), förhårdnad på injektionsställe (21 %), svullnad på injektionsställe (15 %), frossa (13 %) och sjukdomskänsla (13 %).

Hos äldre individer (≥ 61 år) var de mest frekvent rapporterade (≥ 10 %) biverkningarna smärta på injektionsställe (35 %), myalgi (24 %), rodnad på injektionsställe (17 %), huvudvärk (16 %), frossa (12 %), utmattning (10 %) och sjukdomskänsla (10 %).

Hos barn och ungdomar i åldern 3 till 17 år var de vanligaste biverkningarna (≥ 10 %) smärta vid injektionsstället (95 %), huvudvärk (61 %), myalgi (60 %), trötthet (41 %), rodnad vid injektionsstället (60 %), induration vid injektionsstället (34 %), svullnad vid injektionsstället (34 %), allmän sjukdomskänsla (32 %), illamående (25 %), svettning (18 %), frossa (19 %), diarré (18 %) och ekkymos vid injektionsstället (16 %).

Hos spädbarn och barn i åldern 6 till 35 månader var de vanligaste biverkningarna (≥ 10 %) rodnad vid injektionsstället (62 %), irritabilitet (57 %), ömhet (55 %), ovanligt gråtande (48 %), sömnighet (45 %), induration vid injektionsstället (38 %), svullnad vid injektionsstället (37 %) förändrade matvanor (36 %), diarré (34 %), feber (27 %), ekkymos vid injektionsstället (19 %), kräkningar (10 %), svettning (10 %) och ovanlig svettning (10 %).

Tabell över biverkningar

De spontanrapporterade och ej spontanrapporterade biverkningarna efter någon av vaccinationsdoserna (dvs. första, andra eller boostern) för alla åldrar listas enligt MedDRA:s frekvenskonvention och klassificering av organsystem:

Mycket vanliga (≥ 1/10), vanliga (≥ 1/100, < 1/10), mindre vanliga (≥ 1/1 000, < 1/100), sällsynta (≥ 1/10 000, < 1/1 000), mycket sällsynta (< 1/10 000).

Tabell 1. biverkningar

MedDRA klassificering
av organsystem
Mycket vanliga
(≥ 1/10)
Vanliga
(≥ 1/100, < 1/10)
Mindre vanliga
(≥ 1/1 000,
< 1/100)
Sällsynta
(≥ 1/10 000,
< 1/1 000)
Immunsystemet Anafylaxi
Metabolism och nutrition Förändrade
matvanor1
Nedsatt aptit
Centrala och perifera
nervsystemet
Huvudvärk
Magtarmkanalen Illamående2,
diarré2,
kräkningar2
Hud och subkutan
vävnad
Svettning2,
ovanlig svettning1
Urtikaria
Muskuloskeletala
systemet och bindväv
Myalgi Artralgi
Allmänna sjukdomar och
tillstånd på
administreringsställe
Svullnad på
injektionsställe,
smärta på
injektionsställe,
ömhet vid
injektionsstället1,
förhårdnad på
injektionsställe,
rodnad på
injektionsställe,
ekkymos vid
injektionsstället2,
utmattning,
sjukdomskänsla,
frossa/skakningar,
sömnighet1,
irritabilitet1,
ovanligt
gråtande1, feber3
Blödning vid
injektionsstället

1Rapporterades endast hos pediatriska försökspersoner i åldern 6–35 månader.

2Rapporterades som Vanliga hos vuxna (18–60 år) och äldre (≥ 61 år).

3Rapporterades som Mycket vanliga endast hos pediatriska försökspersoner i åldern 6 månader–8 år. Rapporterades som Vanliga hos ungdomar och vuxna i åldern 9–60 år och Mindre vanliga hos äldre (≥ 61 år).

De flesta av dessa biverkningar försvinner vanligen inom 3 dagar utan behandling.

Kliniska prövningar på särskilda populationer

Biverkningar hos särskilda populationer har utvärderats i två kliniska prövningar, V87_25 och V87_26, och omfattar vuxna (18–60 år) och äldre (≥ 61 år) försökspersoner som hade underliggande medicinska tillstånd (N=294) eller immunsuppressiva tillstånd (N=295).

I studierna V87_25 and V87_26 överensstämde säkerheten för zoonotiskt influensavaccin H5N1 hos friska vuxna och äldre försökspersoner med befintliga säkerhetsdata från tidigare kliniska prövningar. Hos immunsupprimerade försökspersoner från 18 till 60 års ålder rapporterades dock något högre frekvenser av illamående (13,0 %). Dessutom rapporterades högre frekvenser av artralgi (upp till 23,3 %) hos både vuxna och äldre försökspersoner som var immunsupprimerade eller hade underliggande medicinska tillstånd.

Följande förväntade biverkningar samlades också in i dessa två studier och rapporterades med följande frekvenser för försökspersoner som fick zoonotiskt influensavaccin H5N1 oavsett ålder eller hälsostatus: diarré (upp till 11,9 %), nedsatt aptit (upp till 10,9 %) och kräkningar (upp till 1,7 %). I båda studierna rapporterade försökspersoner med underliggande medicinska och immunsuppressiva tillstånd högre frekvenser av diarré, nedsatt aptit och kräkningar jämfört med friska försökspersoner.

Uppföljning efter marknadsintroduktion

Det finns ingen erfarenhet av Zoonotic Influenza Vaccine Seqirus H5N8 efter godkännandet för försäljning.

Förutom de biverkningar som listades i kliniska studier har följande biverkningar rapporterats från uppföljning efter godkännandet för försäljning av ett liknande H1N1-pandemiskt vaccin (godkänt för användning från 6 månaders ålder under 2009 års influensapandemi; innehåller samma MF59- adjuvans och tillverkades enligt samma process som Zoonotic Influenza Vaccine Seqirus H5N8).

Blodet och lymfsystemet

Lymfkörtelförstoring.

Immunsystemet

Allergiska reaktioner, anafylaxi inklusive dyspné, bronkospasm, laryngalt ödem, som i sällsynta fall ledde till chock.

Centrala och perifera nervsystemet

Yrsel, somnolens, synkope, presynkope, neuralgi, parestesi, kramper och neurit.

Hjärtat

Hjärtklappning, takykardi.

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Hosta

Magtarmkanalen

Buksmärta.

Hud och subkutan vävnad

Generaliserade hudreaktioner i form av pruritus, icke-specifika hudutslag; angioödem.

Muskuloskeletala systemet och bindväv

Muskulär svaghet, smärta i extremiteter.

Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

Asteni

Därutöver rapporterades följande biverkningar från uppföljning efter marknadsintroduktion av säsongsbundna icke-adjuvanterade trivalenta vacciner i alla åldersgrupper och en säsongsbunden trivalent MF59-adjuvanterad subenhet av influensavaccin godkänd för användning till äldre individer 65 år och äldre:

Blodet och lymfsystemet

Trombocytopeni (vissa fall övergående blodplättsantal understigande 5 000/mm³).

Centrala och perifera nervsystemet

Neurologiska sjukdomar som encefalomyelit och Guillain-Barrés syndrom.

Blodkärl

Vaskulit som kan vara förenad med övergående njurpåverkan.

Hud och subkutan vävnad

Erythema multiforme.

Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

Omfattande svullnad i den injicerade extremiteten som varar mer än en vecka, cellulitliknande reaktioner på injektionsstället (vissa fall av svullnad, smärta och rodnad som är större än 10 cm och varar i mer än 1 vecka)

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning via det nationella rapporteringssystemet listat i bilaga V.

Farmakodynamik

Farmakoterapeutisk grupp: Vacciner, influensavaccin, ATC-kod J07BB02.

Verkningsmekanism

Zoonotic Influenza Vaccine Seqirus H5N8 ger aktiv immunisering mot influensavirusstammen i vaccinet. Zoonotic Influenza Vaccine Seqirus H5N8 framkallar humorala antikroppar mot hemagglutininer från H5-subtypen av influensa A-virus. Dessa antikroppar neutraliserar influensavirus. Specifika nivåer av antikroppstitrar mot hemagglutinationinhibition (HI) efter vaccination med inaktiverat influensavaccin har inte korrerlerats med skydd mot influensavirus, men HI-antikroppstitrarna har använts som ett mått på vaccineffekt. Antikroppar mot en typ eller subtyp av influensavirus ger begränsat eller inget skydd mot en annan. Vidare är det inte säkert att antikroppar mot en antigenvariant av influensavirus skyddar mot en ny antigenvariant av samma typ eller subtyp. Zoonotic Influenza Vaccine Seqirus H5N8 innehåller adjuvanset MF59C.1 (MF59), som är utformat för att öka och bredda det antigenspecifika immunsvaret och förlänga immunsvarets varaktighet.

Klinisk effekt

Det finns inga kliniska data för Zoonotic Influenza Vaccine Seqirus A/Astrakhan/3212/2020 (H5N8)- liknande stam (CBER-RG8A) (klad 2.3.4.4b). Nedan sammanfattas resultat från kliniska prövningar som genomfördes med zoonotiskt influensavaccin H5N1 som innehöll antingen A turkey/Turkey/1/2005 (NIBRG 23) (klad 2.2.1)- eller A/Vietnam/1194/2004 (NIBRG-14) (klad 1)- stammarna.

Immunsvar mot zoonotiskt influensavaccin h5n1 a/vietnam/1194/2004 (h5n1) och

A/turkey/turkey/1/05 (h5n1)

Vuxna (18–60 år)

En klinisk fas II-prövning (V87P1) utfördes med zoonotiskt influensavaccin H5N1 (A/Vietnam/1194/2004) hos 312 friska vuxna. Två doser zoonotiskt influensavaccin H5N1 administrerades med tre veckors mellanrum till 156 friska vuxna. Immunogenitet bedömdes hos 149 försökspersoner.

I den kliniska fas III-prövningen (V87P13) rekryterades 2 693 vuxna försökspersoner och 2 566 gavs två doser av zoonotiskt influensavaccin H5N1 (A/Vietnam/1194/2004), administrerat med tre veckors mellanrum. Immunogenitetsresultat uppmättes i en undergrupp (N=197) försökspersoner i studien.

I en tredje klinisk prövning (V87P11) deltog 194 vuxna försökspersoner som fick två doser av zoonotiskt influensavaccin H5N1 (A/turkey/Turkey/1/2005) administrerat med 3 veckors mellanrum. Immunogenitet uppmättes hos182 försökspersoner.

Seroprotektionsfrekvensen, serokonversionsfrekvensen och serokonversionsfaktorn för anti-HA-antikropp mot H5N1 A/Vietnam/1194/2004 och mot H5N1 A/turkey/Turkey/1/2005 hos de vuxna, mätta med SRH-analys rapporteras nedan (tabell 2):

Tabell 2. immunsvar mot h5n1 a/vietnam/1194/2004 och mot h5n1 a/turkey/turkey/1/2005

Anti-HA-antikropp (SRH) Studie V87P1
A/Vietnam/1194/2004
21 dagar efter 2:a
dosen
N=149
Studie V87P13
A/Vietnam/1194/2004
21 dagar efter 2:a
dosen
N=197
Studie V87P11
A/turkey/Turkey/1/2005
21 dagar efter 2:a dosen
N=182
Seroprotektionsfrekvens
(95 % KI)*
85 % (79–91) 91 % (87–95) 91 % (85–94)
Serokonversionsfrekvens
(95 % KI)**
85 % (78–90) 78 % (72–84) 85 % (79–90)
Serokonversionsfaktor
(95 % KI)***
7,74 (6,6–9,07) 4,03 (3,54–4,59) 6 (5,2–6,93)

* seroprotektion: SRH-are ≥ 25 mm2 ** serokonversion definierades som en SRH-area på ≥ 25 mm2 för försökspersoner som var

seronegativa vid baseline (dag 1 SRH-area ≤ 4 mm2) eller en signifikant (minst 50 %) ökning av SRH-area för försökspersoner som var seropositiva vid baseline (dag 1 SRH-area > 4 mm2)

*** geometrisk genomsnittskvot (GMR) för SRH

Mikroneutraliserings (MN)-resultat mot homologt A/Vietnam/1194/2004 tyder på en seroprotektions- och serokonversionsfrekvens mellan 67 % (60–74) och 85 % (78–90) respektive 65 % (58–72) och 83 % (77–89). Immunsvaret på vaccination mätt med MN-analys ligger i linje med resultat erhållna med SRH-analys.

I studie V87P11 tyder MN-resultaten mot homologt A/turkey/Turkey/1/2005 på en seroprotektions- och serokonversionsfrekvens på 85 % (79–90) respektive 93 % (89–96).

Immunsvaret på vaccination uppmätt med MN-analys ligger i linje med resultat erhållna med SRH-analys.

Persistens av antikroppar efter primär vaccination i denna population mättes med hemagglutinationsinhibition (HI)-, SRH- och MN-analyser. Jämfört med antikroppsnivåerna som erhölls dag 43 efter fullgörande av primära vaccinationsprogram reducerades antikroppsnivåerna dag 202 med 1/5 till ½ av sina tidigare nivåer.

Äldre (≥ 61 år)

Seroprotektionsfrekvensen, serokonversionsfrekvensen och serokonversionsfaktorn för anti-HA-antikropp mot H5N1 (A/Vietnam/1194/2004 och mot A/turkey/Turkey/1/2005) hos individer

61 år och äldre (begränsat antal individer var över 70 år, N=123), mätta med SRH-analys i tre kliniska studier rapporteras nedan (tabell 3).

Tabell 3. immunsvar mot h5n1 (a/vietnam/1194/2004 och a/turkey/turkey/1/2005) hos individer 61 år och äldre, uppmätta med srh-analys

Anti-HA-antikropp (SRH) Studie V87P1
A/Vietnam/1194/2004
21 dagar efter 2:a
dosen
N=84a
Studie V87P13
A/Vietnam/1194/2004
21 dagar efter 2:a
dosen
N=210b
Studie V87P11
A/turkey/Turkey/1/2005
21 dagar efter 2:a dosen
N=132c
Seroprotektionsfrekvens
(95 % KI)*
80 % (70–88) 82 % (76–87) 82 % (74–88)
Serokonversionsfrekvens
(95 % KI)**
70 % (59–80) 63 % (56–69) 70 % (61–77)
Serokonversionsfaktor
(95 % KI)***
4,96 (3,87–6,37) 2,9 (2,53–3,31) 3,97 (3,36–4,69)

a Ålder 62–88 år; b Ålder 61–68 år; c Ålder 61–89 år * seroprotektion: uppmätt via SRH-area ≥ 25 mm2 ** serokonversion definierades som en SRH-area på ≥ 25 mm2 för försökspersoner som var

seronegativa vid baseline (dag 1 SRH-area≤ 4 mm2) eller en signifikant (minst 50 %) ökning av SRH-area för försökspersoner som var seropositiva vid baseline (dag 1 SRH-area > 4 mm2)

*** GMR för SRH

MN-resultat mot homologt A/Vietnam/1194/2004 (studie V87P1 och V87P13) tyder på en seroprotektions- och serokonversionsfrekvens mellan 57 % (50–64) och 79 % (68–87) respektive 55 % (48–62) och 58 % (47–69). MN-resultat som liknade SRH-resultaten visade ett starkt immunsvar efter fullgörande av primärvaccinationsserier i en population av äldre försökspersoner.

I studie V87P11 tyder MN-resultaten mot homologt A/turkey/Turkey/1/2005 på en seroprotektions- och serokonversionsfrekvens på 68 % (59–75) respektive 81 % (74–87). Immunsvaret på vaccination uppmätt med MN-analys liknar SRH-resultaten.

Kvarvarande antikroppar efter primär vaccination hos äldre försökspersoner, uppmätt med HI-, SRH- och MN-tester, minskade från ½ till 1/5 av sin postvaccinationsnivå dag 202 jämfört med dag 43 efter fullgörande av primära vaccinationsprogram. Upp till 50 % (n=33) av de äldre försökspersonerna i åldern 62 till 88 år som immuniserats med zoonotiskt influensavaccin (H5N1) i prövning V87P1 var seroprotekterade vid sex månader.

En tredje (booster-) dos av zoonotiskt influensavaccin H5N1 administrerades 6 månader och framåt efter primärvaccinationen. Resultaten visas mätta med SRH.

Seroprotektionsfrekvensen, serokonversionsfrekvensen och serokonversionsfaktorn för anti-HA-antikropp mot H5N1 A/Vietnam/1194/2004, mätta med SRH-analys rapporteras nedan (tabell 4).

Tabell 4. immunsvar mot h5n1 a/vietnam/1194/2004, uppmätta med srh-analyser

Studie V87P1
vuxna
booster efter 2:a
dosen
Studie V87P2
vuxna
booster efter 2:a
dosen
Studie V87P1
äldre
booster efter
2:a dosen
SRH N=71 N=13 N=38
Seroprotektionsfrekvens
(95 % KI)*
89 % (79–95) 85 % (55–98) 84 % (69–94)
Serokonversionsfrekvens
(95 % KI)**
83 % (72–91) 69 % (39–91) 63 % (46–78)
Serokonversionsfaktor
(95 % KI)***
5,96 (4,72–7,53) 2,49 (1,56–3,98) 5,15 (3,46–7,66)

* seroprotektion: SRH-area ≥ 25 mm2 ** serokonversion definierades som en SRH-area på ≥ 25 mm2 för försökspersoner som var

seronegativa vid baseline (dag 1 SRH-area ≤ 4 mm2) eller en signifikant (minst 50 %) ökning av SRH-area för försökspersoner som var seropositiva vid baseline (dag 1 SRH-area > 4 mm2)

*** GMR för SRH

Immunologiskt långtidsminne vid booster

En enkel vaccination med zoonotiskt influensavaccin H5N1 (A/Vietnam/1194/2004) inducerade ett högt och snabbt serologiskt svar hos försökspersoner som primärvaccinerats 6–8 år tidigare med två doser av ett annat surrogat-H5-vaccin med samma formulering som zoonotiskt influensavaccin H5N1 men med användning av stammen H5N3.

I en klinisk fas I-prövning (V87P3) fick försökspersoner i åldern 18-65 år som primats 6-8 år tidigare med 2 doser av MF59-adjuvanterat H5N3-vaccin/A/Duck/Singapore/97 2 boosterdoser av zoonotiskt influensavaccin H5N1 (A/Vietnam/1194/2004). SRH-resultat efter den första dosen, som efterliknar prepandemisk priming plus en enkel heterolog boosterdoser, visade seroprotektions- och serokonversionsfrekvenser på 100 % (74-100) och en 18-faldig ökning av SRH-area (GMR).

Alternativa vaccinationsscheman

I en klinisk prövning som utvärderade 4 olika vaccinationsscheman på 240 försökspersoner i åldrarna 18 till 60 år uppkom efter antingen 1, 2, 3 eller 6 veckor efter den första zoonotiskt influensavaccin H5N1 (A/Vietnam/1194/2004)-dosen, alla vaccinationsschemagrupperna efter 3 veckor från den andra vaccinationen uppnådde höga nivåer av antikroppar som utvärderats med SRH.

SRH-seroprotektionsfrekvenser var mellan 86 % och 98 %, serokonversion var mellan 64 % och 90 % och GMR mellan 2,92 och 4.57. Immunsvarets magnitud var lägre i den grupp som fick den andra dosen en vecka senare och högre i grupperna med längre intervall.

Försökspersoner med underliggande medicinska eller immunsuppressiva tillstånd

Immunogenitet för zoonotiskt influensavaccin H5N1 (A/turkey/Turkey/1/2005) hos vuxna (18 till 60 år) och äldre (≥ 61 år) försökspersoner med underliggande medicinska tillstånd (studie V87_25) eller immunsuppressiva tillstånd (i huvudsak HIV-infekterade försökspersoner) (studie V87_26) jämfört med friska vuxna (18 till 60 år)och äldre (≥ 61 år), utvärderades i två randomiserade, kontrollerade kliniska fas III-prövningar (med en säsongsbunden trivalent inaktiverad MF59-adjuvanterad subenhet av influensavaccin godkänd för användning hos äldre försökspersoner 65 år och äldre som en komparator). I prövning V87-25 och V87_25, var 96 respektive 67 försökspersoner över 70 år. I båda prövningarna påvisades immunogenitet för zoonotiskt influensavaccin H5N1 med HI-, SRH- och MN-analys) efter både den första och andra dosen.

Geometrisk medelarea, seroprotektionsfrekvens, serokonversionsfrekvens och serokonversionsfaktorn för anti-HA-antikropp mot H5N1 A/turkey/Turkey/1/2005 mätt med SRH-analys 21 dagar efter den andra dosen rapporteras nedan (tabell 5).

Tabell 5. immunsvar mot h5n1 a/turkey/turkey/1/2005, uppmätta med srh-analyser 21 dagar

Efter den 2:a dosen

Studie V87_25
Vuxna
(20-60 år)a
Vuxna
(19-60 år)a
Äldre
(61-84 år)a
Äldre
(61-79 år)a
Anti-HA-antikrop
p (SRH)
Medicinska
tillstånd
N=140
Friska
N=57
Medicinska
tillstånd
N=143
Friska
N=57
Geometrisk
medelarea
(95 % KI)*
31,07
(27,43-35,19)
58,02
(48,74-69,06)
29,34
(26,07-33,01)
27,78
(22,57-34,18)
Seroprotektions-
frekvens
(95 % KI)*
65,00
(56,5-72,9)
89,47
(78,5-96)
58,74
(50,2-66,9)
57,89
(44,1-70,9)
Serokonversions-
frekvens
(95 % KI)*
72,86
(64,7-80)
98,25
(90,6-99,96)
64,34
(55,9-72,2)
66,67
(52,9-78,6)
Serokonversions-
faktor
(95 % KI)**
3,33
(2,94-3,77)
6,58
(5,53-7,83)
2,37
(2,10-2,66)
2,96
(2,41-3,64)
Studie V87_26
Vuxna
(20-60 år)a
Vuxna
(19-59 år)a
Äldre
(61-84 år)a
Äldre
(61-91 år)a
Anti-HA-antikrop
p (SRH)
Immun-
supprimerade
N=143
Friska
N=57
Immun-
supprimerade
N=139
Friska
N=62
Geometrisk
medelarea
(95 % KI)*
26,50
(22,49-31,22)
48,58
(40,01-58,99)
26,85
(23,01-31,33)
23,91
(18,89-30,26)
Seroprotektions-
frekvens
(95 % KI)*
60,84
(52,3-68,9)
87,72
(76,3-94,9)
58,99
(50,3-67,3)
53,23
(40,1-66)
Serokonversions-
frekvens
(95 % KI)*
61,54
(53-69,5)
89,47
(78,5-96)
64,75
(56,2-72,7)
56,45
(43,3-69
Serokonversions-
faktor
(95 % KI)**
3,16
(2,69-3,73)
7,10
(5,85-8,62)
3,15
(2,70-3,68)
2,83
(2,24-3,58)

a

faktiskt åldersintervall hos rekryterad population * mätt med SRH-analys seroprotektion: SRH-area ≥ 25 mm2, serokonversion: SRH-area ≥ 25 mm2

för försökspersoner med SRH-area ≤ 4 mm2 vid baseline eller minst 50 % ökning av SRH-area för försökspersoner med > 4 mm2.

** geometrisk genomsnittskvot för SRH

HI-resultat för två kliniska studier visade lägre värden än de som rapporterats i tidigare studier. Serokonversionsfrekvenser mot homologt A/turkey/Turkey/1/2005 var mellan 37,50 % och 43,10 % hos friska vuxna och mellan 19,18 % och 26,47 % hos vuxna med immunsuppressiva respektive underliggande medicinska tillstånd; serokonversionsfrekvenser var mellan 21,43 % och 30,65 % hos äldre friska försökspersoner och mellan 24,49 % och 27,86 % hos äldre försökspersoner med immunsuppressiva eller underliggande medicinska tillstånd. Liknande trender observerades för seroprotektionsfrekvenser i båda studierna.

MN-resultat mot homologt A/turkey/Turkey/1/2005 indikerar en serokonversionsfrekvens på 66,67 % hos friska vuxna och mellan 33,57 % och 54,14 % hos vuxna med immunsuppressiva respektive underliggande medicinska tillstånd; serokonversionsfrekvenser var mellan 24,39 % och 29,03 % hos

friska äldre försökspersoner och mellan 31,65 % och 39,42 % hos äldre försökspersoner med immunsuppressiva eller underliggande medicinska tillstånd. Liknande trender observerades för seroprotektionsfrekvenser i båda studierna.

I de båda studierna V87_25 och V87_26 tyder de lägre nivåerna av antikroppar (mätt med HI-, SRH- och MN-analyser) och nedsatta seroprotektionsfrekvenser hos vuxna och äldre (≥ 61 års ålder) försökspersoner med underligande medicinska eller immunsuppressiva tillstånd på att zoonotiskt influensavaccin H5N1 kanske inte ger samma nivå av skydd mot A/H5N1-stammen jämfört med friska vuxna (se avsnitt Varningar och försiktighet). Dessa studier gav begränsade immunogenitetsdata hos försökspersoner med vissa underligande medicinska (framför allt nedsatt njurfunktion och perifer kardiovaskulär sjukdom) och immunsuppressiva tillstånd (framför allt transplantatmottagare och patienter som genomgår cancerbehandling). I dessa prövningar uppmättes också lägre nivåer av antikroppar och nedsatta seroprotektionsfrekvenser mot homologt H5N1 A/turkey/Turkey/1/2005 hos friska äldre försökspersoner, jämfört med friska vuxna, även om tidigare studier visade induktion av tillräckliga immunogenetiska svar mot H5N1-stammar (se ovan för information om äldre).

Pediatrisk population

Immunogeniciteten för aH5N1 i den pediatriska populationen bedömdes i studierna V87P6 och V87_30.

Studie V87P6 utfördes med zoonotiskt influensavaccin H5N1 (A/Vietnam/1194/2004) på 471 barn i åldrarna 6 månader till 17 år. Två doser (7,5 mikrogram HA med 100 % MF59-adjuvans; 0,5 ml vardera) zoonotiskt influensavaccin H5N1 administrerades med tre veckors intervall och en tredje dos 7,5 mikrogram HA med 100 % MF59-adjuvans; 0,5 ml)12 månader efter den första dosen. Efter tre veckor från den andra vaccinationen (dag 43) uppnådde alla åldersgrupper (dvs. 6 till 35 månader, 3 till 8 år och 9 till 17 år) höga nivåer av antikroppar mot (A/Vietnam/1194/2004), uppmätt med SRH- och HI-analys, såsom presenteras i nedanstående tabell 6.

Tabell 6. immunsvar mot h5n1 a/vietnam/1194/2004 21 dagar efter den 2:a dosen hos pediatriska individer i åldern 6 månader till 18 år, uppmätta med srh- och hi-analyser

Barn
(6 till
35 månader)
Barn (3 till
8 år)
Ungdomar
(9 till 17 år)
N=134 N=91 N=89
HI Seroprotektionsfrekvens
(95 % KI)*
dag 43
97 %
(92–99)
97 %
(91–99)
89 %
(80–94)
Serokonversionsfrekvens
(95 % KI)**
dag 43
97 %
(92–99)
97 %
(91–99)
89 %
(80–94)
Serokonversionsfaktor***
dag 43 till dag 1
129
(109-151)
117
(97-142)
67
(51-88)
SRH N=133 N=91 N=90
Seroprotektionsfrekvens
(95 % KI)
dag 43
100 %
(97–100)
100 %
(96–100)
100 %
(96–100)
Serokonversionsfrekvens
(95 % KI)
dag 43
98 %
(95–100)
100 %
(96–100)
99 %
(94–100)
Serokonversionsfaktor***
dag 43 till dag 1
16
(14-18)
15
(13-17)
14
(12-16)

* seroprotektion definierades som HI-titer ≥ 1:40 ** serokonversion definierades som icke-detekterbar titer till ≥ 1:40, eller 4-faldig ökning från en detekterbar titer dag 1 *** geometrisk genomsnittskvot för HI

° seroprotektion: SRH-area ≥ 25 mm2 °° serokonversion definierades som en SRH-area på ≥ 25 mm2 för försökspersoner som var seronegativa vid baseline

(dag 1 SRH-area ≤ 4 mm2) eller en signifikant (minst 50 %) ökning av SRH-area för försökspersoner som var seropositiva vid baseline (dag 1 SRH-area > 4 mm2)

°°° GMR för SRH

MN-resultat mot A/Vietnam/1194/2004 tyder på en seroprotektionsfrekvens om 99 % (95 % KI: 94–100), en serokonversionsfrekvens från 97 % (95 % KI: 91–99) till 99 % (95 % KI: 96–

100) och en GMR från 29 (95 % KI: 25–35) till 50 (95 % KI: 44–58).

Studie V87_30 var en randomiserad, observatörsblindad multicenterstudie där immunogeniciteten mättes för sex formuleringar av H5N1 A/turkey/Turkey/1/2005 och MF59-adjuvanskvot. I denna studie delades 420 pediatriska försökspersoner i åldern 6 månader till 8 år in i två åldersgrupper: 6 till 35 månaders ålder (N = 210) och 3 till 8 års ålder (N = 210).

Vaccinet administrerades i två separata injektioner som gavs med 3 veckors mellanrum. Antikroppsnivåerna mot A/turkey/Turkey/1/2005 mättes med HI- och MN-analyser tre veckor efter den andra vaccinationen (dag 43). Nedan presenteras det immunologiska svaret på den godkända formuleringen (7,5 mikrogram HA med 100 % MF59-adjuvans, 0,5 ml-dos) och studieformuleringen med halva antigeninnehållet (3,75 mikrogram HA med 100 % MF59-adjuvans, 0,5 ml-dos).

Tabell 7. immunsvar på 7,5 mikrogram och 3,75mikrogram h5n1 a/turkey/turkey/1/2005 mätt

Med hi- och mn-analyser 21 dagar efter den andra dosen hos pediatriska patienter i åldern

6 Månader till 8 år

Formulering 7,5 mikrogram HA/
100 % MF59-adjuvans
3,75 mikrogram HA/
100 % MF59-adjuvans
Åldersgrupper 6 till 35
månader
3 till 8 år 6 till 35
månader
3 till 8 år
N = 31 N = 36 N = 36 N = 33
HI Seroprotektionsfrekvens
(95 % KI)*
Dag 43
87 %
(70–96)
86 %
(71–95)
86 %
(71–95)
88 %
(72–97)
Serokonversionsfrekvens
(95 % KI)**
Dag 43
87 %
(70–96)
86 %
(71–95)
86 %
(71–95)
88 %
(72–97)
Serokonversionsfaktor (95 %
KI)***
Dag 43 till dag 1
24
(14–40)
22
(14–34)
31
(19–51)
20
(13–31)
MN % med titer ≥ 1:40 (95 % KI)
Dag 43
100 %
(89–100)
100 %
(90–100)
100 %
(90–100)
100 %
(89–100)
Serokonversionsfrekvens
(95 % KI)**
Dag 43
100 %
(89–100)
100 %
(90–100)
100 %
(90–100)
100 %
(89–100)
Serokonversionsfaktor (95 %
KI)***
Dag 43 till dag 1
165
(117–231)
125
(92–171)
214
(156–294)
132
(95–182)

* seroprotektion definierades som HI-titer ≥ 1:40 ** serokonversion definierades som icke-detekterbar titer till ≥ 1:40, eller 4-faldig ökning från en detekterbar titer dag 1 *** geometrisk genomsnittskvot av titer

Information från icke-kliniska studier

Immunogenitet

Immunogenitet för Zoonotic Influenza Vaccine Seqirus H5N8 bedömdes i illermodellen (studie LC- 07). Immunogenitet för en enkeldos (12,5 mikrogram HA) eller tvådosvaccination med 3 veckors

intervall bedömdes genom användning av en standardmässig HI-analys. Pseudovirus som uttrycker HA- och NA-homologa proteiner:

A/Astrakhan/3212/2020 (H5N8) klad 2.3.4.4b och heterologa proteiner:

A/turkey/Turkey/1/2005 (H5N1) klad 2.2.1 A/Hubei/1/2010 (H5N1) klad 2.3.2. 1a A/duck/Bangladesh/19097/2013 (H5N1) klad 2.3.2. 1a A/duck/Bangladesh/17D1012/2018 (H5N1) klad 2.3.2. 1a A/American wigeon/South Carolina/22-000345-001/2021 (H5N1) klad 2.3.4.4b A/Ezo red Fox/Hokkaido/1/2022 (H5N1) klad 2.3.4.4b A/chicken/Ghana/AVL-76321VIR7050-39/2021 (H5N1) klad 2.3.4.4b M2 IDCDC-RG78 UC (H5N1) klad 2.3.4.4b A/duck/Vietnam/NCVD-1584/2012 (H5N1) klad 2.3.2.1c A/Guangdong/18SF020/2018 (H5N6) klad 2.3.4.4h med Zoonotic Influenza Vaccine Seqirus H5N8 användes som antigener.

Två doser av vaccinet med 3 veckors mellanrum framkallade ett signifikant antikroppssvar mot den homologa stammen och de heterologa H5N1-stammarna A/American wigeon/South Carolina/22- 000345-001/2021 och A/Ezo red Fox/Hokkaido/1/2022 (H5N1), båda inom samma klad, 2.3.4.4b, av vaccinet. En lätt minskning av GMT för alla stammar observerades vid mätning 7 veckor efter den andra dosen. Vaccination med en enkeldos framkallade lägre, men fortfarande signifikanta nivåer av HI-antikroppar.

Ingen korsreaktivitet detekterades (GMT < 1:10) för den heterologa pseudovirusstammen A/chicken/Ghana/AVL-76321VIR7050-39/2021 (H5N1) även om den var inom samma klad, 2.3.4.4b, av vaccinet.

Ingen korsreaktivitet observerades mot pseudovirus H5-stammarna utanför kladen 2.3.4.4b.

Effektivitet

Effektivitet vid exponering för virus som var homologt respektive heterologt med vaccinstammar utvärderades i illermodellen (studie 765-N106857). zoonotiskt influensavaccin H5N1 (A/Vietnam/1194/2004 klad 1) och zoonotiskt influensavaccin H5N1 (A/turkey/Turkey/1/2005 klad 2.2.1) testades. Djur gavs en vaccindos eller två vaccindoser innehållande 3,75 eller 7,5 mikrogram antigen, följt av intranasal provokation dag 42 efter den andra vaccindosen med en letal dos av A/Vietnam/1203/04-virus.

Alla djur som fick 2 doser zoonotiskt influensavaccin H5N1 var skyddade, och 94 % av de djur som fick en enda dos zoonotiskt influensavaccin (H5N1) var skyddade. 87 % av de djur som exponerades förvirus som var heterologt till vaccinstammen efter 2 vaccindoser var skyddade, och en singeldos av heterologt vaccin skyddade 56 % av djuren.

I en liknande studie uppsköts den intranasala exponeringen till cirka 4 månader efter det att den andra vaccindosen administrerades (studie 780-N007104). I denna studie var 100 % av djuren skyddade efter exponering för den homologa stammen, och 81 % av djuren var skyddade efter exponering för den heterologa stammen. Vaccination skyddade djuren efter exponering för en letal dos, även när HI-antikropptitrar var låga eller inte kunde upptäckas.

I studie 673-N106850 var zoonitiskt influensavaccin H5N1 som innehöll 7,5 mikrogram antigen (A/Vietnam/1194/2004) immunogent, kunde ge fullständigt skydd mot dödlighet och minska virusutsöndringen från nästvätt efter en letal homolog provokation. I studie CBI-PCS-008 kunde zoonotiskt influensavaccin H5N1 som innehöll antingen 7,5 eller 15 mikrogram antigen (A/Vietnam/1194/2004) minska andelen djur som utsöndrade virus samt mängden virus som utsöndrades efter en icke-letal homolog provokation. Serologisk testning indikerade att båda doserna var immunogena och inducerade korsreaktiva antikroppar mot A/turkey/Turkey/1/2005 (studie VIV- PCS-001).

Effektivitet vid exponering för det heterologa viruset A/Indonesia/5/2005 testades också (studie 2810200). Illrar vaccinerades med två doser (A/Vietnam/1194/2004). En letal exponeringsdos administrerades intratrakealt dag 49. Två vaccindoser skyddade 92 % av djuren, och en enkel vaccindos skyddade 50 % av djuren mot provokation med A/Indonesia/5/2005-viruset. Lungskadorna i vaccinerade grupper. Virusutsöndring och virustitrar i lungorna minskade också, vilket antyder att vaccination kan minska risken för virusöverföring.

Läkemedelsform

Injektionsvätska, suspension (injektion).

Vaccinet är en mjölkvit vätska.

Interaktioner

Det finns inga data om samtidig administrering av Zoonotic Influenza Vaccine Seqirus H5N8 med andra vacciner. Om samtidig administrering med ett annat vaccin övervägs, bör vaccinationerna ges i olika extremiteter. Det bör noteras att biverkningarna kan intensifieras.

Graviditet och amning

Graviditet

Inga data finns tillgängliga gällande användning av Zoonotic Influenza Vaccine Seqirus H5N8 under graviditet.

Begränsade data från kvinnor som blev gravida under loppet av kliniska prövningar med zoonotiskt influensavaccin H5N1 eller liknande pandemiska H1N1-vaccin adjuvanterade med MF59C.1 var otillräckliga för att ge information om vaccinassocierade risker vid graviditet.

Under H1N1-pandemin 2009 uppskattas dock att mer än 90 000 kvinnor vaccinerades under graviditeten med ett H1N1-pandemiskt vaccin som liknar zoonotiskt influensavaccin H5N1, som innehåller samma mängd adjuvans MF59C.1 som Zoonotic Influenza Vaccine Seqirus H5N8.

Spontant rapporterade biverkningar efter marknadsintroduktion och en interventionsstudie tyder inte på direkta eller indirekta skadliga effekter av exponering för H1N1-vaccin på graviditet.

Dessutom visade två stora observationsstudier utformade för att bedöma säkerheten för exponering av H1N1-vaccin under graviditet ingen ökning av frekvenserna av graviditetsdiabetes, preeklampsi, missfall, dödfödsel, låg födelsevikt, för tidig födsel, neonatala dödsfall och missbildningar bland nästan 10 000 vaccinerade gravida kvinnor och deras barn jämfört med ovaccinerade kontroller.

Eftersom Zoonotic Influenza Vaccine Seqirus H5N8 inte förväntas användas i en nödsituation, kan administreringen eventuellt uppskjutas som en försiktighetsåtgärd.

Sjukvårdspersonal skall väga nyttan mot de potentiella riskerna med administrering av vaccinet till gravida kvinnor och beakta officiella rekommendationer.

Amning

Inga data finns tillgängliga från användning av Zoonotic Influenza Vaccine Seqirus H5N8 under amning. Den eventuella nyttan för modern och riskerna för barnet bör beaktas före administrering av Zoonotic Influenza Vaccine Seqirus H5N8 under amning.

Fertilitet

Det saknas data avseende effekten av Zoonotic Influenza Vaccine Seqirus H5N8 på fertilitet hos människa. En studie på kaniner tydde inte på några reproduktions- eller utvecklingstoxiska effekter av zoonotiskt influensavaccin H5N1 (se avsnitt Prekliniska säkerhetsuppgifter). Fertilitet hos män har inte bedömts på djur.

Trafik och maskiner

Zoonotic Influenza Vaccine Seqirus H5N8 har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Vissa av de effekter som nämns i avsnitt Biverkningar kan dock tillfälligt påverka förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

Överdosering

Inget fall av överdosering har rapporterats.

Farmakokinetik

Ej relevant.

Förpackningar 0

Förpackningarna följer dina sökinställningar för tillhandahålls ej och avregistrerade läkemedel.

Inga förpackningar hittades.

Källor: EMA, Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten Senast kontrollerad: