Bicalutamide teva

Vuxna män inklusive äldre: en tablett (50 mg) en gång dagligen.

Behandlingen ska påbörjas vid samma tidpunkt som behandling med en LHRH-analog eller den kirurgiska kastreringen.

Nedsatt njurfunktion

Ingen dosjustering krävs hos patienter med nedsatt njurfunktion.

Nedsatt leverfunktion

Ingen dosjustering krävs hos patienter med lätt nedsatt leverfunktion.

Ökad ackumulering kan inträffa hos patienter med måttligt till gravt nedsatt leverfunktion (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Pediatrisk population

Bikalutamid är kontraindicerat för användning hos barn (se avsnitt Kontraindikationer).

Överkänslighet mot det aktiva innehållsämnet eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Förteckning över hjälpämnen. Bikalutamid är kontraindicerat för kvinnor och barn (se avsnitt Graviditet och amning).

Samtidig administrering av terfenadin, astemizol eller cisaprid och bikalutamid är kontraindicerat (se avsnitt Interaktioner).

Behandling av avancerad prostatacancer i kombination med LHRH-analog eller kirurgisk kastrering.

Initiering av behandling skall ske under direkt överinseende av en specialist.

Bikalutamid metaboliseras i stor utsträckning i levern. Data tyder på att elimineringen kan vara långsammare hos patienter med gravt nedsatt leverfunktion, och detta kan leda till ökad ackumulering av bikalutamid. Bikalutamid skall därför användas med försiktighet hos patienter med måttligt till gravt nedsatt leverfunktion.

Regelbunden kontroll av leverfunktionen bör övervägas på grund av risken för leverförändringar. De flesta förändringar förväntas inträffa inom de första 6 månadernas bikalutamidbehandling.

Svåra leverförändringar och leversvikt har observerats i sällsynta fall med bikalutamid och dödlig utgång har rapporterats (se avsnitt Biverkningar). Bikalutamidbehandlingen bör avbrytas om förändringarna är allvarliga.

Minskad glukostolerans har observerats hos män som får LHRH-agonister. Detta kan yttra sig som diabetes eller förlorad glykemisk kontroll hos dem som redan har diabetes. Man bör därför överväga kontroll av blodglukos hos patienter som får bikalutamid i kombination med LHRH-agonister.

Bikalutamid har visat sig hämma cytokrom P450 (CYP 3A4), därför skall försiktighet iakttas när det administreras tillsammans med läkemedel som främst metaboliseras av CYP 3A4 (se avsnitt Kontraindikationer och Interaktioner).

För patienter med QT-förlängning i anamnesen eller med riskfaktorer för QT-förlängning samt för patienter som samtidigt behandlas med andra läkemedel som kan förlänga QT-intervallet (se avsnitt Interaktioner), bör förskrivare bedöma nytta/risk-balansen inklusive risken för torsade de pointes, innan behandling med Bicalutamide Teva påbörjas.

Antiandrogen terapi kan orsaka morfologiska förändringar i spermier. Även om effekten av bikalutamid på spermiens morfologi inte har utvärderats och inga sådana förändringar har rapporterats hos patienter som fått Bicalutamide Teva bör patienter och/eller deras partner använda en adekvat preventivmetod under och 130 dagar efter behandling med Bicalutamide Teva.

Potentiering av effekter av kumarinantikoagulant har rapporterats hos patienter som fått samtidig behandling med bikalutamid, vilket kan leda till ökad PT (protrombintid) och INR (International Normalised Ratio). Vissa fall har associerats med blödningsrisk. Noggrann övervakning av PT/INR rekommenderas och en justering av antikoagulantdosen bör övervägas (se avsnitt Interaktioner och Biverkningar).

Laktos

Detta läkemedel innehåller laktos. Patienter med något av följande sällsynta hereditära tillstånd bör inte använda detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption.

Natrium

Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per tablett, d.v.s. är näst intill “natriumfritt”.

I detta avsnitt definieras biverkningarna enligt följande: Mycket vanliga (≥1/10), vanliga (≥1/100 till <1/10), mindre vanliga (≥1/1 000 till ≤1/100), sällsynta (≥1/10 000 till ≤1/1 000), mycket sällsynta (≤1/10 000), ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

¹ Leverförändringarna är sällan allvarliga och mycket ofta övergående. De försvinner eller förbättras med fortsatt behandling eller efter att behandlingen har upphört.

² Listad som en biverkning efter genomgång av data inhämtad efter marknadsföringen. Frekvensen har fastställts utifrån incidencen av rapporterade fall av leversvikt hos patienter som mottagit behandling med bikalutamid i de öppna 150 mg EPC studierna.

³ Kan reduceras med samtidig kastrering.

⁴ Observerades i en farmako-epidemiologisk studie av LHRH-agonister och anti-androgener för behandling av prostatacancer. Risken verkade öka när bikalutamid 50 mg användes i kombination med LHRH-agonister, men ingen riskökning kunde ses då bikalutamid 150 mg användes som monoterapi för behandling av prostatacancer.

⁵ Listad som en biverkning efter genomgång av data inhämtad efter marknadsföringen. Frekvensen har fastställts utifrån incidencen av rapporterade fall av interstitiell pneumoni under den randomiserade behandlingsperioden i 150 mg EPC studierna.

Ökad PT/INR: Redogörelser för att kumarinantikoagulanter interagerar med bikalutamid har rapporterats vid övervakning efter godkännandet (se avsnitt Varningar och försiktighet och Interaktioner).

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till (se detaljer nedan).

Läkemedelsverket Box 26 751 03 Uppsala Webbplats: www.lakemedelsverket.se

Farmakoterapeutisk grupp:

Antiandrogener, ATC-kod L02BB03

Bikalutamid är en icke-steroid antiandrogen utan annan endokrin effekt. Det binder till androgenreceptorer utan att aktivera genexpression och hämmar således androgen stimulering. Hämningen leder till regression av prostatatumörer. Kliniskt kan behandlingsavbrott av bikalutamid leda till androgena abstinenssymtom hos en viss grupp patienter.

Bikalutamid är ett racemat där den antiandrogena effekten finns nästan uteslutande hos R- enantiomeren.

Filmdragerad tablett.

Vita till benvita, bikonvexa, filmdragerade tabletter, präglade med 93 på ena sidan och 220 på andra sidan.

Det finns inga data som visar på farmakodynamiska eller farmakokinetiska interaktioner mellan bicalutamid och LHRH-analoger.

In vitro-studier har visat att R-bikalutamid är en hämmare av CYP 3A4 med lägre hämmande effekt på CYP 2C9, 2C19 och 2D6.

Kliniska studier med antipyrin som en markör för cytokrom P₄₅₀ (CYP) har inte visat någon läkemedelsinteraktionspotential för bikalutamid, men den genomsnittliga exponeringen (AUC) för midazolam ökade med nästan 80 % efter samtidig administrering med bikalutamid i 28 dagar. Ökningen kan vara signifikant för läkemedel med ett smalt terapeutiskt index. Därför är samtidigt intag av terfenadin, astemizol och cisaprid kontraindicerat (se avsnitt Kontraindikationer) och försiktighet ska iakttas vid samtidig administrering av bikalutamid med substanser som ciklosporin och kalciumantagonister. Dosminskning kan krävas för dessa läkemedel, speciellt om det finns tecken på förstärkt effekt eller biverkning. När det gäller ciklosporin rekommenderas att plasmakoncentrationer och kliniskt tillstånd noggrant kontrolleras efter påbörjande eller avbrytande av bikalutamidbehandling.

Försiktighet bör iakttas vid förskrivning av bikalutamid tillsammans med läkemedel som kan hämma oxidation av läkemedel, t ex cimetidin och ketokonazol. Teoretiskt kan detta leda till förhöjda plasmakoncentrationer av bikalutamid vilket teoretiskt kan leda till fler biverkningar.

In vitro studier har visat att bikalutamid kan tränga undan warfarin (kumarinantikoagulantia) från dess proteinbindningsställen. Det har kommit rapporter om ökad effekt av warfarin och andra kumarinantikoagulanter när dessa administreras samtidigt med bikalutamid. Därför rekommenderas täta och regelbundna kontroller av PT/INR om bikalutamid ges till patienter som samtidigt tar koumarinantikoagulantia och justeringar av antikoagulantdosen bör övervägas (se avsnitt Varningar och försiktighet och Biverkningar).

Eftersom androgen deprivationsterapi kan förlänga QT-intervallet, bör en noggrann övervägning göras av samtidig användning av Bicalutamide Teva med läkemedel som förlänger QT-intervallet, eller med läkemedel som kan framkalla torsade de pointes såsom klass IA antiarytmika (t.ex. kinidin, disopyramid) eller klass IIIA antiarytmika (t.ex. amiodaron, sotalol, dofetilid, ibutilid), metadon, moxifloxacin, antipsykotika m.fl. (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Bikalutamid är kontraindicerat för kvinnor och får inte ges under graviditet.

Bikalutamid är kontraindicerat vid amning.

Reversibel nedsättning av hanars fertilitet har observerats i djurstudier (se avsnitt Prekliniska säkerhetsuppgifter). En period av låg fertilitet eller infertilitet bör förutsättas när det gäller män. Bikalutamid kan orsaka morfologiska förändringar i spermier. Patienter och/eller deras partner ska använda tillförlitliga preventivmedel under behandling med bikalutamid och 130 dagar efter avslutad behandling.

Bikalutamid har sannolikt ingen effekt på förmågan att framföra fordon eller använda maskiner. Det bör dock observeras att somnolens emellanåt kan förekomma. Påverkade patienter bör iaktta försiktighet.

Det saknas erfarenhet av överdosering till människor. Det finns ingen specifik antidot, behandlingen ska vara symtomatisk. Dialys hjälper sannolikt inte, eftersom bikalutamid har hög proteinbindningsgrad och inte återfinns i oförändrad form i urinen. Allmän stödjande behandling inklusive täta kontroller av vitala funktioner är indicerad.

Bikalutamid absorberas väl efter oral administrering. Ingenting tyder på att födointag har någon kliniskt relevant effekt på biotillgängligheten.

Bikalutamid är höggradigt proteinbundet (racemat 96% (R) -enantiomer> 99%) och metaboliseras i stor utsträckning (via oxidation och glukuronidering): Metaboliterna elimineras via njurarna och gallan i ungefär lika stora proportioner.

S-enantiomeren elimineras snabbt jämfört med R-formen, som har en halveringstid på cirka en vecka.

Vid daglig administrering av bikalutamid ackumuleras (R) -enantiomeren ca 10-faldigt i plasma som en följd av dess långa halveringstid.

Steady state plasmakoncentrationer av (R) -enantiomeren av cirka 9 mikrogram / ml observeras under daglig administrering av 50 mg bikalutamid. Vid steady state står den övervägande aktiva (R) - enantiomeren för 99% av de totala cirkulerande enantiomererna.

I en klinisk studie var medelkoncentrationen av R-bikalutamid 4,9 mg/ml i sädesvätska hos män som fick 150 mg bikalutamid. Mängden bikalutamid som möjligen skulle kunna överföras till kvinnlig partner vid samlag är försumbar och beräknas till ca 0,3 μg/kg. Detta är lägre än vad som krävs för att inducera förändringar i avkomma hos försöksdjur.

Farmakokinetiken för (R) -enantiomeren påverkas inte av ålder, nedsatt njurfunktion eller milt till måttligt nedsatt leverfunktion. Det finns bevis för att (R) -enantiomeren för patienter med gravt nedsatt leverfunktion elimineras långsammare från plasma.

Bikalutamid är en potent antiandrogen. Förväntade farmakologiska effekter av antiandrogener observerade i djurstudier innefattar följande: atrofi av prostata och sädesblåsor, godartad Leydigcell- tumör (råttor) och binjurebarkshypertrofi. Bikalutamid är en ”mixed function” oxidasinducerare hos djur och sköldkörtelhypertrofi och adenom (råtta) och levercellscarcinom (hanråttor) är en konsekvens av detta.

Förändringar i målorganen, inklusive tumörinduktion hos djur, är relaterade till dessa effekter. Atrofi av sädesledarna är en förutsedd klasseffekt av anti-androgener och har observerats hos alla arter som undersökts. Reversering av testikelatrofin sågs 4 månader efter avslutad dosering i en 6-månaders studie på råtta (vid doser på cirka 1,5 eller 0,6 gånger terapeutiska koncentrationer för människa vid den rekommenderade dosen 50 mg respektive 150 mg). Ingen återgång observerades 24 veckor efter avslutad dosering i en 12-månaders studie på råtta (vid doser på cirka 2 eller 0,9 gånger terapeutiska koncentrationer för människa vid den rekommenderade dosen 50 mg respektive 150 mg). Efter 12 månaders upprepad dosering hos hundar (vid doser på cirka 7 eller 3 gånger terapeutiska koncentrationer för människa vid den rekommenderade dosen 50 mg respektive 150 mg) var incidensen av testikelatrofi densamma hos behandlade hundar och kontrollhundar efter en återhämtningsperiod på 6 månader. I en fertilitetsstudie (vid doser på cirka 1,5 eller 0,6 gånger terapeutiska koncentrationer för människa vid den rekommenderade dosen 50 mg respektive 150 mg) hade hanråttor en ökad tid till framgångsrik parning omedelbart efter 11 veckors dosering; återställning sågs efter 7 veckor utan dosering.

Mikrokristallin cellulosa Povidon Kroskarmellosnatrium Natriumlaurylsulfat Laktosmonohydrat Kollodial vattenfri kiseldioxid Magnesiumstearat

Hypromellos Polydextros Titandioxid Makrogol 4000

Ej relevant.

3 år

Förvaras i originalförpackningen.

Genomskinligt PVC/PVdC/Al-blister, papperskartong.

20, 28, 30, 40, 50, 56, 60, 84, 90 och 100 filmdragerade tabletter

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

Inga särskilda anvisningar.

Bicalutamide Teva 50 mg filmdragerade tabletter

Varje tablett innehåller 50 mg bikalutamid.

Hjälpämne med känd effekt:

Varje tablett innehåller 33,25 mg laktos.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

Teva Sweden AB Box 1070 251 10 Helsingborg

24409

2008-01-25 / 2008-10-27

2022-06-27