Cefamox löslig

Vuxna och barn > 40 kg Hud- och mjukdelsinfektioner, nedre okomplicerade urinvägsinfektioner samt faryngotonsillit och samhällsförvärvad pneumoni: 500 mg-1 g två gånger dagligen.

Barn < 40 kg Hud- och mjukdelsinfektioner samt faryngotonsillit och samhällsförvärvad pneumoni: 15 mg/kg kroppsvikt två gånger dagligen.

Nedre okomplicerade urinvägsinfektioner: 12,5 mg/kg kroppsvikt två gånger dagligen. Vid behov kan dosen höjas till 25 mg/kg kroppsvikt två gånger dagligen.

Maximal barndos skall inte överskrida den rekommenderade dosen för vuxna.

Vid faryngotonsillit bör behandlingen pågå i 10 dagar.

Cefamox löslig rekommenderas till patienter med svårigheter att svälja. Tabletten löses under omrörning under minst ett par minuter i ½ glas vatten. Dosen bör helst tas tillsammans med föda. Vid svårare infektioner med påverkat allmäntillstånd krävs parenteral antibiotikabehandling.

Dosjustering vid nedsatt njurfunktion

Rekommenderad dos är 500 mg, men doseringsintervallet bör förlängas. Vid kreatininclearance 25- 50 ml/min/1,73 m² ges en dos var 12:e timme, vid 10-25 ml/min/1,73 m² var 24:e timme och vid kreatininclearance < 10 ml/min/1,73 m² var 36:e timme.

Överkänslighet mot cefalosporiner eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

Nedre okomplicerad urinvägsinfektion.

Hud- och mjukdelsinfektioner.

Cefamox bör förbehållas patienter hos vilka penicillin inte givit önskad effekt eller är olämpligt av andra skäl vid: Faryngotonsillit. Samhällsförvärvad pneumoni.

Korsallergi med penicilliner kan förekomma. Som med alla betalaktamantibiotika har allvarliga och i enstaka fall fatala överkänslighetsreaktioner rapporterats (se avsnitt Kontraindikationer och Biverkningar).

Antibiotikarelaterad kolit och pseudomembranös kolit har rapporterats för nästan alla antibiotika inklusive cefadroxil, och kan variera i svårighetsgrad från mild till fatal. Därför är det viktigt att överväga denna diagnos hos patienter som får diarré i samband med administrering av cefadroxil eller senare (upp till två månader) (se avsnitt Biverkningar). Utsättande av cefadroxil och specifik behandling mot Clostridium difficile bör övervägas. Läkemedel som hämmar peristaltiken skall inte ges.

Cefamox ska användas med försiktighet hos patienter med nedsatt njurfunktion. Patienter med känd eller misstänkt njurfunktionsnedsättning bör övervakas noga.

Behandling med cefadroxil kan resultera i överväxt av resistenta mikroorganismer. Patienterna bör övervakas noga, speciellt vid långtidsbehandling. Om superinfektion inträffar under behandlingen, bör lämpliga motåtgärder sättas in.

Positiva direkta Coombs-tester har rapporterats vid behandling med cefalosporinantibiotika. När antiglobulintest utförs vid hematologiska studier eller vid korstest av blod inför blodtransfusion, eller vid Coombs-test på nyfödda vars mödrar behandlats med cefalosporinantibiotika innan förlossningen, bör det tas i beaktning att ett positivt Coombs-test kan bero på läkemedlet.

Cefamox bör användas med försiktighet hos personer med en anamnes av gastrointestinala sjukdomar, särskilt kolit.

Cefamox innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium, d.v.s. är näst intill ”natriumfritt”.

Cefamox innehåller sackaros. Patienter med något av följande sällsynta, ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: fruktosintolerans, glukosgalaktosmalabsorption eller sukras-isomaltas-brist.

Vanliga Magtarmkanalen:illamående, kräkningar, magsmärtor, diarré (≥1/100, <1/10) Hud och subkutan vävnad: klåda, exantem, urtikaria

Mindre vanliga Blodet och lymfsystemet: eosinofili (≥1/1 000, Allmänna symtom: angioödem, feber <1/100) Reproduktionsorgan: klåda, candidiasis, vaginit

Sällsynta Allmänna symtom: erythema multiforma, Stevens-Johnsons syndrom, serumsjuka, (≥1/10 000, anafylaktisk reaktion <1/1 000) Blodet och lymfsystemet: neutropeni, trombocytopeni

Magtarmkanalen:

Pseudomembranös kolit Lever och gallvägar: transaminasstegring, leverdysfunktion inkl. kolestas, idiosynkratisk leversvikt Muskuloskeletala systemet och bindväv: artralgi

Ingen känd Blodet och lymfsystemet: agranulocytos frekvens Infektioner och infestationer: svampöverväxt i munhåla och underliv

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till (se detaljer nedan).

Läkemedelsverket Box 26 751 03 Uppsala www.lakemedelsverket.se

ATC-kod: J01DB05

Cefadroxil är ett semisyntetiskt cefalosporinantibiotikum, som verkar genom att hämma bakteriens cellvägssyntes. Effekten är baktericid.

Antibakteriellt spektrum

Resistens förekommer (1-10 %) hos gramnegativa tarmbakterier och är vanlig (ca 40 %) hos koagulasnegativa stafylokocker pga. meticillinresistens.

Cefadroxil kan inte användas mot gramnegativa stavar med plasmidmedierad betalaktamasproduktion (TEM, SHV etc), då substansen hydrolyseras och inaktiveras.

Korsresistens förekommer inom betalaktamgruppen (penicilliner och cefalosporiner).

Penicillinresistenta pneumokocker och meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är ovanliga i Sverige. Sådana stammar är resistenta mot cefadroxil.

Resistenssituationen varierar geografiskt och information om de lokala resistensförhållandena bör inhämtas via lokalt mikrobiologiskt laboratorium.

Samtidig administrering av probenecid minskar elimineringen av cefadroxil genom njurarna; därför kan cefadroxils koncentration i plasma vara förhöjd när det ges i kombination med probenecid.

Graviditet

Det finns inga kända risker vid användning under graviditet. Dock saknas relevanta, väl-kontrollerade studier på gravida kvinnor och detta läkemedel ska därför endast användas vid graviditet om det finns ett starkt behov.

Amning

Cefadroxil passerar över i modersmjölk, och det kan finnas risk för sensibilisering hos barnet varför försiktighet bör iakttas vid behandling av ammande kvinnor.

Cefamox har ingen påtaglig effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

Doser upp till 250 mg/kg kroppsvikt ger ingen betydande toxicitet. Toxiska reaktioner: gastrointestinala symptom, elektrolytrubbningar, kramper, medvetandesänkning. Hemolytiska reaktioner, njursvikt, acidos. Behandling: ventrikeltömning om befogat. I övrigt symtomatisk behandling. Cefadroxil elimineras delvis vid hemodialys.

Cefadroxil är stabilt i sur miljö och absorberas lika bra tillsammans med föda som utan. Maximal koncentration i serum (ca 16 µg/ml efter en singeldos av 500 mg) uppnås 1,5 timme efter intag. Ca 20 % av cefadroxil är bundet till serumproteiner. Vid normal njurfunktion är halveringstiden för cefadroxil i serum ca 80 minuter. Cefadroxil utsöndras genom glomerulär filtration och tubulär sekretion. Ca 90 % utsöndras i urinen som aktiv substans inom 24 timmar. Efter engångsdos av 1 g påvisas efter 24 timmar urinkoncentrationer av cefadroxil som är tillräckliga för att bekämpa de vanligast förekommande urinvägspatogenerna. Halveringstiden i plasma förlängs vid njurfunktionsnedsättning. Hos 5 vuxna patienter med nedsatt njurfunktion och anuri, utsöndrades i genomsnitt 63 % av en oral dos (1 g) under en 6-8 timmars hemodialys.

Långtidsstudier avseende karcinogen effekt och studier av genotoxicitet har inte utförts.

Den lösliga tabletten innehåller magnesiumstearat, mikrokristallin cellulosa, krospovidon, guargummi, ammonium glycyrrhizat, sackarinnatrium, delta-glukonolakton, natriumglukonat, hallon-, citron- och jordgubbssmak. Sackaros finns i aromen.

Ej relevant.

3 år.

Förvaras i originalförpackningen. Fuktkänsligt.

De lösliga tabletterna tillhandahålls i kartong om 10 tabletter, individuellt förpackade i folie.

Ej relevant.

Bausch Health Ireland Limited 3013 Lake Drive Citywest Business Campus Dublin 24 - D24PPT3 – Irland

11013

Datum för det första godkännandet: 13 oktober 1989
Datum för den senaste förnyelsen: 1 januari 2007

2021-01-20